3. Placering av byggnader och anläggningar samt miljöanpassning

3.1 Avståndsbestämmelser
Bestämmelserna i punkt 3.1 gäller inte byggande på detaljplaneområde.

3.1.1 Avstånd till grannes mark eller byggnad
Brandfarliga byggnader får inte placeras närmare än 15 meter från mark som någon annan äger eller innehar eller närmare än 20 meter från en byggnad som står på mark som någon annan äger eller innehar, om grannen inte gett sitt samtycke till placeringen.
Inom tätbebyggda områden ska i första hand det rådande byggsättet och bostadshusens traditionella placeringsmönster följas.
En ladugård, ett häststall eller ett annat djurstall eller en gödselstad ska placeras tillräckligt långt, dock minst 50 meter, från grannfastighetens gräns så att grannfastigheten inte förorsakas olägenhet. Med grannens samtycke kan en sådan byggnad placeras närmare gränsen.

3.1.2 Avstånd till väg
En byggnad får inte placeras närmare en enskild väg än 10 meter från körbanans mittlinje om inte närområdets bebyggelsemönster och -struktur motiverar en närmare placering. Om landskapets vägnämnd med stöd av LL (2008:59) om enskilda vägar i landskapet Åland har fattat beslut om att en byggnads avstånd från enskild väg ska vara minst 12 meter från körbanans mittlinje, måste vägnämnden ge sitt tillstånd för en placering närmare vägen än 12 meter.

3.1.3 Höjd över medelvattenstånd
En bastubyggnad som är mindre än 15 m², båthus samt andra jämförbara ekonomibyggnader får placeras på en lägre nivå än 2 meter över medelvattennivån, förutsatt att byggnadernas golvnivå är minst 1 meter över medelvattenståndet och byggnadens konstruktioner är sådana att bestående skada inte förorsakas av tillfällig översvämning.

3.2 Anpassning av byggnader till den bebyggda miljön och landskapet
En ny byggnad, en tillbyggnad och en byggnad som återuppförs ska passa in i det omgivande området och byggnadsbeståndet i fråga om storlek, fasad- och takmaterial, proportioner, ytor och färgsättning.
Den miljö och den stadsbild som byggnaderna på en fastighet bildar ska utgöra en harmonisk helhet.
Ventilationsmaskinrum och liknande utrymmen, anordningar som hör till dessa samt kanalerna ska planeras så att byggnadens karaktär beaktas och så att de passar in i stadsbilden.
Den som bygger bör sträva efter att bevara byggplatsens naturenlighet och bergskaraktär samt spara kantzoner som är värdefulla för växtligheten och trädbestånd som är värdefulla för stads- eller landskapsbilden. Naturen och kulturmiljön på byggnadsplatsen ska i mån av möjlighet bevaras och gårdsplanens naturliga höjd ska inte ändras i onödan.

3.3 Miljövård och tillsyn över miljön
Byggnadsnämnden ska övervaka att byggnadernas fasader och andra yttre delar, portar, inhägnader, planteringar, gårdsplaner och sådana lätta konstruktioner och mindre anläggningar som påverkar stadsbilden, samt gator, torg, parker och övriga allmänna områden hålls i gott skick.
Inhägnader och planteringar får inte begränsa sikten och på så sätt medföra fara och olägenhet för trafiken eller trafiksäkerheten.
Förråd, sopgårdar samt sopinsamlings- och komposteringskärl som väsentligt påverkar stadsbilden ska avskärmas med planteringar eller en inhägnad.
Klotter på byggnader, plank, murar och andra konstruktioner ska utan dröjsmål avlägsnas av ägaren eller innehavaren.

3.4 Fastighets- och gatusyn
Byggnadsnämnden kan vid behov förrätta fastighets- och gatusyn. Nämnden bestämmer tidpunkten för synen och vilka områden som ska omfattas av synen. De fastighetsägare och – innehavare som berörs av synen ska underrättas om tidpunkten för synen genom offentlig kungörelse.
Byggnadsnämnden ska meddela fastighetsägaren eller -innehavaren de brister som konstaterats och bestämma den tid inom vilken de ska vara åtgärdade. Efter utgången av tidsfristen ska byggnadsinspektören tillsammans med en representant för stadens samhällstekniska avdelning göra en kontrollsyn och meddela resultatet till byggnadsnämnden. Om bristerna inte är åtgärdade ska byggnadsnämnden begära en förklaring av fastighetsägaren eller -innehavaren. Om det finns skäl ska nämnden ålägga fastighetsägaren eller -innehavaren att åtgärda bristerna inom en viss tid vid i plan- och bygglagen stadgat äventyr.

3.5 Inhägnad
En tomt får inhägnas i tomtgränsen om inte annat bestäms i detaljplan eller byggnadsnämnden av särskilda skäl förbjuder det. Byggnadsnämnden kan om det finns skäl för det ålägga tomtägaren eller -innehavaren att inhägna tomten eller en del av den samt fastställa höjd, art och läge för den inhägnad som ska uppföras.
En inhägnad kan utgöras av staket, mur, häck eller liknande. En inhägnads material, höjd och utseende i övrigt ska passa in i miljön. En inhägnads täta del får på en bostadstomt vara högst 1,4 meter hög om inte annat bestämts i detaljplanen.
En inhägnad ska uppföras, placeras och underhållas så att fara inte uppstår för trafiken genom att sikten begränsas. En inhägnad mot väg eller annat allmänt område ska i sin helhet uppföras på tomtens sida om gränsen. Om en inhägnad ska uppföras vid gränsen till en annan tomt ska byggnadsnämnden innan ansökan behandlas höra granntomtens ägare eller innehavare. Om en inhägnad inte byggs i tomtgränsen ska den placeras så att den är ändamålsenlig med tanke på gårdsanvändningen och kan underhållas.
Uppförande och underhåll av en inhägnad mellan två tomter bekostas av tomtägarna till hälften var om det inte finns särskilda skäl för en annan fördelning. Om grannarna inte kan komma överens om fördelningsgrunderna bestäms dessa av byggnadsnämnden.

3.6 Gårdsområden

3.6.1 Dag- och dräneringsvatten
En byggplats ska täckdikas tillräckligt djupt. Grundvattennivån får dock inte ändras så att den förorsakar skador på omgivande bebyggelse.
Dagvatten ska i första hand tas om hand inom fastigheten genom infiltrering. Om detta inte är möjligt leds dagvatten till stadens dagvattennät i enlighet med direktiv från stadens samhällstekniska avdelning. Om inte heller detta är möjligt ska vattnet ledas bort från byggnader och ledas till befintliga diken eller den omgivande terrängen med samtycke av områdets innehavare. Dagvatten ska avledas på ett sådant sätt att det inte vållar olägenhet utanför fastighetens gränser. Avledningen får inte ske över trottoar.
Dräneringsvatten ska ledas till stadens dagvattennät. I de fall där det inte finns färdigt utbyggda dagvattenledningar på stadens mark ordnas hanteringen av dräneringsvatten enligt vatten- och avloppsledningsverkets direktiv.
Dag- och dräneringsvatten får inte avledas till avloppssystemet.
En plan för avledning av dag- och dräneringsvatten ska vid behov fogas till ansökan om bygglov.

3.6.2 Byggnaders och gårdsplaners höjdläge
Byggnaders och gårdsplaners höjdlägen ska anpassas till höjdlägena i omgivningen, till planerade höjdlägen som anges i detaljplan samt till anslutningshöjder för gata och avlopp. Dräneringsmöjligheterna ska beaktas då höjdläget bestäms. Sockelhöjden ska i medeltal vara minst 0,4 m från omgivande markyta om inte annat anges i detaljplan eller risk för fuktskador kan undvikas på annat sätt. Om markytans naturliga höjd på en tomt ändras eller andra åtgärder vidtas som ändrar dagvattnets avrinning är tomtägaren skyldig att se till att vattenflödet över tomtgränsen inte ökar.
Till ansökan om bygglov för en ny byggnad eller en tillbyggnad ska fogas en karta som anger de befintliga och de planerade höjdförhållandena för byggnaden, det omgivande området samt närbelägna byggnader. Kartan kan endast utelämnas om det finns särskilda skäl. På fasadritningarna som ingår i bygglovshandlingarna ska den nuvarande markytan fram till tomtgränsen anges med en streckad linje. Gårdsplanens höjdläge ska huvudsakligen bevaras i enlighet med de ritningar som fastställts i samband med bygglovet och får inte ändras väsentligt utan byggnadsinspektörens godkännande.
Byggnadsnämnden kan kräva av sökanden att fastighetens och den planerade byggnadens hörnpunkter och höjdlägen utmärks i terrängen innan bygglovet beviljas.

3.6.3 Trafikregleringar
Vid anslutningar till gator och vägar samt vid interna byggplatsarrangemang ska trafiksäkerheten beaktas.
En fastighet ska ha endast en körbar infart om byggnadsnämnden inte av särskilda skäl godkänner flera infarter. Infarten ska fylla kraven på räddningsväg och vara så placerad att den inte föranleder olägenhet för trafiken.
En infart ska vara 3 till 6 meter bred med en fri höjd på minst 2,7 meter. Infarten till en industrifastighet ska vara 3,5 till 10 meter bred. Körbanans lutning ska i längdriktningen inte vara större än 1:7.
Avståndet framför garageport till tomtgräns mot gata ska vara minst 5 meter. Avståndet kan dock vara mindre om det inte orsakar hinder för trafiken.
Till byggnader med tre eller flera våningar ska räddningsverkets höjdfordon ha obehindrat tillträde och tillräckliga uppställningsplatser för att kunna utföra räddningsuppdrag i alla lägenheter vars reservutgångar är belägna högre än nio meter ovanför markytan.
Byggnadens yttertak ska kunna nås med höjdfordon.
Fastigheten eller byggnaden ska förses med skyltning som visar räddningsvägarna om det inte är uppenbart onödigt. I trapphusen ska finnas ritningar över de räddningsvägar som ska användas vid utrymning av byggnaden.
Räddningsvägar och trafikleder för utrycknings- och servicefordon ska hållas i framkomligt skick året runt.
På småhusområden där släcknings- och räddningsuppdrag kan utföras från gata kan kraven på infart och räddningsväg inne på tomt lindras.
På en fastighet ska alltid reserveras tillräckligt med plats för cyklar.

3.6.4 Skjul, konstruktioner och anläggningar
Skjul, konstruktioner och anläggningar såsom bilskyddstak, förråd, lusthus, växthus, simbassäng, täckt grillplats, jordkällare samt inhägnader för avfallskärl och motsvarande ska placeras på fastigheten så att de inte medför olägenhet för grannar eller förfular miljön.

3.6.5 Stödmurar och terrassering
Om gårdsplanen måste fyllas eller utjämnas ska detta i första hand ske genom terrassering och i andra hand med hjälp av stödmurar. Gårdsplanen får inte utan särskilda skäl jämnas på ett sådant sätt att höjdskillnaden vid gränsen till en bostadstomt blir högre än 0,7 meter. En stödmur som är högre än 0,7 meter får endast uppföras med samtycke av granntomtens ägare eller innehavare. Om det finns särskilda skäl kan byggnadsnämnden bevilja tillstånd för att uppföra en stödmur i tomtgränsen trots att grannen inte har gett sitt samtycke. En stödmur som är högre än 0,7 meter ska kompletteras med ett skyddsräcke eller en inhägnad som förhindrar fall. Terrassering och stödmurar ska utföras och byggas helt inom den egna tomten och så att marksubstans och regn- och ytvatten inte rinner över gränsen till granntomter eller gatuområdet.

3.7 Överskridning av tomtgränsen och byggnadsområdet

3.7.1 Överskridning av tomtgränsen
Byggnadsnämnden kan godkänna att följande byggnadsdelar skjuter över tomtgräns mot gatumark som ägs av staden eller mot annat allmänt område:
1) en grundplatta under markytan med högst 0,15 meter eller, om plattan är på minst 1,5 meters djup, med högst 0,50 meter,
2) trappsteg med högst 0,4 meter och del av sockel samt port- och dörromfattning med högst 0,2 meter,
3) ljusbrunn, bränsleintag, reservutgångar från skyddsrum samt liknande underjordiska konstruktioner eller annat sådant schakt som är täckt i höjd med det omgivande planet med högst 1,2 m och i enlighet med samhällstekniska avdelningens utlåtande
4) burspråk, takfot, skyddstak och övriga liknande utskjutande byggnadsdelar med högst 0,9 meter,
5) balkonger, fönster- och dörrmarkiser med högst 1,5 meter,
6) skyddstak över huvudingång till offentliga byggnader och affärsbyggnader enligt byggnadsnämndens prövning samt
7) tilläggsisolering av yttervägg samt stuprör, tekniska anordningar och motsvarande enligt byggnadsnämndens prövning.
Burspråkens och balkongernas sammanlagda bredd per våning får inte utgöra mer än ¼ av fasadens sammanlagda längd.
Överskridningarna får inte störa användningen av gatan, underhåll och renhållning eller det kommunaltekniska ledningsnätet. Ovanför en gångbana ska den fria höjden mellan gatuplanet och byggnadsdelens undersida vara minst 3 meter. Ovanför eller närmare än 0,5 meter från en körbana ska den fria höjden vara minst 4,4 meter.

3.7.2 Överskridning av angivet byggnadsområde
Om en tomt har ett fastställt byggnadsområde kan port- och dörromfattningar, sockeldelar, grundkonstruktioner, trappor, nedfarter, ljusbrunnar, bränsleintag, reservutgångar till skyddsrum samt skorsten och övriga sådana byggnadsdelar sträcka sig utanför byggnadsområdet enligt byggnadsnämndens prövning.
Öppen förstuga, balkong eller burspråk kan sträcka sig utanför byggnadsområdet på tomten med högst 2 meter, dock inte närmare grannfastigheten än 2 meter om inte annat anges i detaljplan och så att deras sammanlagda längd får vara högst 1/3 av fasadens längd.
Om inte annat anges i detaljplan får bilskyddstak och andra lätta konstruktioner byggas utanför angivet byggnadsområde på tomt. Konstruktionen får då inte placeras närmare granntomten än 4 meter utan grannens samtycke och inte närmare än 5 meter från gräns mot gata. Närmare bestämmelser om placering av gårdsbyggnader finns i bilaga 1.
Källarutrymmen får byggas under gårdsplanens naturliga markhöjd om byggandet inte är förbjudet i detaljplanen.

3.8 Reklamanordningar, skyltar och markiser
Vid placering av försäljnings-, reklam- eller andra liknande anordningar såsom skyltar, skyltskåp eller belysningsanordningar på en byggnad ska följande beaktas:
1) anordningen får skjuta ut högst 0,9 meter utanför fasaden,
2) anordningen ska fästas stadigt,
3) anordningen får inte medföra olägenhet för fotgängare, trafiken eller gatu-underhållet eller vara märkbart störande samt
4) anordningens form, färg, storlek och konstruktion ska passa byggnaden och passa in i gaturummet och omgivningen.
Det som bestäms i 1 mom. gäller i tillämpliga delar fristående anordningar.
Det som bestäms i 1 mom. gäller inte gatunamnsskyltar, trafikmärken och övriga skyltar av allmänt behov samt tillfälliga skyltar på byggarbetsplatser.
En markis får placeras på en fasad om dess form, färg, storlek och konstruktion passar byggnaden och omgivningen. Över gatumark eller annat allmänt område får en markis inte sträcka sig närmare område som är reserverat för fordonstrafik än 0,5 meter. En markis får inte störa eller utgöra fara för fotgängare eller cyklister på gångbana och ska ha en fri höjd över gång- eller cykelbana på minst 3 meter.
En trasig anordning ska utan dröjsmål repareras eller avlägsnas.

3.9 Adressnummerskylt
Ägaren eller innehavaren av en bebyggd fastighet är skyldig att sätta upp en adressnummerskylt på huset i enlighet med stadens fastställda numreringssystem. Adressnumret ska vara tydligt och synas från gata och trafikleder. På hörnhus ska adressnumret sättas upp mot vardera gatan. Om samma fastighet har flera hus mot samma gata, ska adressnumret sättas upp på varje hus.
Om en bebyggd fastighet inte ligger vid en gata eller annan trafikled eller i omedelbar närhet av sådan ska adressnumret sättas upp i början av den körväg som leder till fastigheten.
Om det finns flera trapphus i en byggnad ska de markeras med bokstäver. Varje lägenhet i byggnaden ska ges ett löpande nummer med början från den nedersta våningen i A-trappan. Lägenheterna i ett radhus kan markeras även med bokstäver. Lägenhetsförråd ska förses med samma nummer som motsvarande lägenhet.
I den nedersta våningen i ett trapphus ska det på en synlig och vid behov upplyst plats finnas en skylt med efternamn eller firmanamn på lägenheternas eller utrymmenas innehavare. I ett hus med flera lägenheter ska det på en synlig plats finnas en skylt som visar fastighetsskötarens eller disponentens kontaktuppgifter.
Byggnadsnämnden kan fatta beslut om att adressnummerskyltar ska vara upplysta.

3.10 Särskilda bestämmelser om byggnadsrätt på detaljplaneområden
Sådana friliggande komplementbyggnader och skärmtak som avses i 68 § 1 mom. plan- och bygglagen för landskapet Åland samt mindre ouppvärmda inglasade utrymmen såsom verandor, balkonger och terrasser i anslutning till en byggnad får byggas utöver tomtens byggnadsrätt. Varma och halvvarma inglasade utrymmen som används för affärs-, kontors-, bostads- eller motsvarande ändamål ska byggas inom tomtens byggnadsrätt.
Sophus och intäckta återvinningsstationer med en areal om högst 20 m² för uppsamling och sortering av avfall får vid flerbostadshus byggas utöver byggnadsrätten om de placeras och i övrigt utförs enligt bestämmelserna i detaljplanen eller i enlighet med bestämmelserna i 3.7.2. Återvinningsstationer för fler än 20 bostäder får ha en areal om högst 25 m². En station för fler än 50 bostäder eller för annan byggnadsanvändning kan efter byggnadsnämndens prövning vara större.

Sidan uppdaterades