Mariehamn på 1920-talet

Mariehamns pensionärsförening har byggt en miniatyrmodell av Mariehamn på 1920-talet och som nu finns på Mariehamnsmuseet på Ålandsvägen 42. Modellstaden och denna presentation vill främst väcka ett intresse för värnandet av gamla miljöer. De låter samtidigt kunskapen om gammal byggnadstradition fortleva för eftervärlden.

Uppgifterna om byggnaderna har tagits fram genom arkivstudier och intervjuer med äldre mariehamnare. Texten kompletteras med gamla fotografier och originalritningar. Mariehamns stadsarkitekt Folke Wickström beskriver utvecklingen av Mariehamns stadsplaner, från den första år 1859 till saneringsivern i slutet av 1960-talet.

 Om inte annat anges är uppgifterna hämtade från Mariehamns stads historia (volymerna 1861–1911 och 1911–1961) eller ur brandstodshandlingar, mantalslängder och Ålands domsagas arkiv i Ålands landskapsarkiv. Ovärderliga är de muntliga uppgifter om tomtägarna som getts av personer som vuxit upp i eller har kännedom om Mariehamn på 1920-talet. Ett stort tack till dem samt till landskapsarkivet, museibyrån och stadsarkitektkontoret.

Texterna till vitrin 1 och 2 är sammanställda av Nybyggarne själva. Ulrika Back har stått för faktainsamling och texter till vitrin 3, 4 och 5 och Pia Sjöberg för vitrin 6, 7 och 8.

Mariehamns pensionärsförening tackar alla som medverkat i bygget av modellstaden, inte minst föreningens underavdelning "Nybyggarne" samt Mariehamns stad. Pensionärsföreningen tackar även de otaliga privatpersoner som ställt upp med bilder och rapporter från en svunnen tid och däremellan på plats diskuterat byggets små, men viktiga detaljer.

VITRIN 1

Wirén

Bostadshuset, fasad mot Handelstorget

Uthuset

Kvarter III • Tomt nr 1 • Torggatan 17 • Ritat av Hilda Hongell (född Sjöblom) 1897 • Huset är rivet

Tomten köptes av rektor K.M Kandolin 1867 för 21 rubel. Wiréns vid Torget var troligen den första byggnad som den för sin insats som arkitekt i Mariehamn, så kända och erkända Hilda Hongell ritade som gift kvinna. Lägg märke till snickarglädjen kring och ovan fönster och dörrar samt balkong i gjutjärn och dörrglasskydd i järnsmide.

Enligt situationsplanen fanns det tidigare en liten byggnad på ca 15 x 8 alnar, byggt 1867, mot 56 x 15,5 alnar för huset. På tomten fanns också uthus, som byggdes 1893 samt ett gårdshus, som fungerade som bostad och bageri. 

 

Stamapoteket

Apotekslokalen

Denna byggnad innehöll läskedrycksfabrik, laboratorium, bykstuga, drängstuga och avträde.

Kvarter III • Tomt nr 2 • Strandgatan 22 • Byggnadsändringar har ritats av bl.a. Lars Sonck och Ivar Lindqvist

Apotekaren Otto V. Montell köpte tomten 1866 för 350 mk. Byggnaden uppfördes 1867 och har utbyggts i flere etapper. Här fanns C.A. Furstenborgs boklåda samt bostad för ägaren. Att denna anrika gård revs var ett helgerån som de flesta är medvetna om - men för sent, tyvärr!

 

Hagström

Den äldre lagerbyggnaden, fasad mot gården, som uppfördes på 1880-talet med lager, vedbodar och avträde etc.

Kvarter III • Tomt nr 3 • Strandgatan 20 • Ritning på bostadshus och uthus ritad av G.B. Sundblom, fastställd 1882 • Husen är rivna

Tomtens första ägare var guld- och silverarbetaren J.F. Lagert som köpte den 1861. År 1867 bebyggdes tomten som då var i borgardottern U. Lindéns ägo. En senare ägare var J. Lund. Under1920-talet ägdes gården av handlare

Hj. Hagström. Första ritningen visar en 30 m lång u-formad byggnad, som emellertid inte blev mer än hälften i en vinkelbyggnad, som modellen visar. Hagström rev det gamla uthuset och byggde en funktionell lagerbyggnad i stället. Han torde också ha varit en av de första som sålde bränsle från en så kallad mackapparat på Åland. På 20- talet verkade här en urmakare Hammar, som var en stor seglarentusiast, hans båt "Keen" låg alltid för ankar på Slemmern!

 

Eriksson

Boninghus 1

Boningshus 2

Kvarter III • Tomt nr 4 • Torggatan 15 • Affärshus på tomtens norra del byggt 1876 • Uthus tillbyggnadsritning ritad av Hilda Sjöblom 1897 • Bagarstuga ritad av Hilda Sjöblom 1894 • Affärshus på tomtens södra del ritat av Hilda Sjöblom (senare Hongell) 1897

Tomten inropades på auktion av guld- och silverarbetaren J.F Lagert 1861. Sedan Viktor Eriksson köpte tomten har det byggts nytt på ett metodiskt sätt. Situationsplanen från1876-97 ger en bild av dåtida spridd bebyggelse. Efter det har husen sammanbyggts och moderniserats på ett sätt som även stadsarkitekten accepterat. Affärshusen sammanbyggdes 1921 efter ritningar av Julius Hilli, 1923 revs byggnaden och ersattes med ett nytt hus ritat av Oscar Bomanson.

Beskrivning av byggnaderna på tomten enligt Riksarkivet: Tarmomappen (Ta), brandförsäkringshandlingar: Boningshus(1) av trä i gott skick av stock under pärttak, 18,5 x 12,5 x 12,5 alnar, innehållande sex rum, tre kakelugnar och två köksspisar. Uthusbyggnad i gott stånd uppfört 1876 dels av stock och dels av resvirke och bräder under pärttak. 23 x 9 x 9 alnar. Bagarstugubyggnad av timmer i gott stånd, icke brädfodrat, målat med slamfärg, asfaltfilt på taket. 8,3 x 6 x 6 m innehållande tre rum, ett med bakugn och häll, uppförd 1894. Boningshus(2) av timmer ej brädfodrat men målat med kompositionsfärg , 10 x 9,4 x 8,4 m innehållande fyra rum.

Stadsarkitektens utlåtande: Den långa vackra gatubyggnaden har genomgått flera olika tillbyggnadsskeden. Fasadrenoveringen som genomfördes på 60-talet skalade dock bort väsentliga arkitektoniska detaljer. Trots detta har byggnaden bibehållit en sammanhållen fasadkontext. Raden av frontespisar är mycket karaktärsfull. Gårdsmiljön är unik genom att här har sparats en i det närmaste intakt bild av hur affärsverksamhet, hantverk och boende samsades kring en gemensam gård i centrum av staden före sekelskiftet.

Under arbete.

 

 

Sidan uppdaterades