Vitrin 8

 

Stadsdel A • Kvarter III • Tomt nr 1 • Södragatan 33 • Bostadshus, bagarstuga och uthus av Hilda Sjöblom 1891 • Huset är k-märkt

Ivar Nyholm

Byggmästaren Daniel Vilhelm Öfverström köpte den obebyggda tomten på auktion 1890 för 652 mk. Följande år ritade Hilda Sjöblom ett stort bostadshus med veranda och balkong, bagarstuga och uthus. Bostadshuset och uthuset uppfördes 1892 medan bagarstugan stod klar först 1903. Det finns tecken som tyder på att Hilda Sjöblom använt sig av modellböcker och arkitekturtidskrifter för fasadutformningen. Texten på ritningen är t.ex. av annat typsnitt än hon vanligen använde och vissa fasaddetaljer återfinns på annat håll. På 1920-talet bodde hammarlänningen Ivar Nyholm på gården. Han ägde en taxifirma och öppnade på 1930-talet Ålands första bilskola.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnadens fasader förvanskade på 1960-talet genom att de ursprungliga fönstren ersatts med nya stilbrytande. Med tanke på byggnadens läge i närheten av navigationsskolan och vid Södragatan bör fasaderna återställas. Byggnaden renoverades i slutet av 1990-talet. Tyvärr fördärvar den närbelägna östra indragna grannbyggnaden helhetsmiljön på detta avsnitt.

Bostadshuset

 

Stadsdel A • Kvarter III • Tomt nr 2a • Södragatan 31 • Sommarvilla och uthus av Lars Sonck 1895 • Verkstad av Anders Öström 1913 • Huset är k-märkt

Skogshyddan

Denna stockvilla, kallad Skogshyddan och ritad 1893 av Lars Sonck, byggdes ursprungligen som sommarvilla för en utställning i Brunnsparken i Helsingfors. Den köptes av en skotsk miljonär som planerade att flytta den till sitt hemland. Han dog emellertid och i stället köptes villan av förre provinsialläkaren i Godby Fredrik Wilenius, som flyttade den till tomten 1896, samtidigt som han lät bygga ett uthus. Huset sattes upp av en man vid namn Tuomikoski, som därefter bosatte sig på Åland och började kallas "Finn-Janne". 1904 donerade Fredrik och Ina Wilenius gården åt Ålands Folkhögskoleförening och där inrättades Ålands Kulturhistoriska Museum. Meningen var att den "vid lägligt tillfälle" skulle säljas och för köpeskillingen skulle det bildas en fond för ändamål som kunde gagna folkhögskolan eller dess elever. 1913 kom tydligen det lägliga tillfället ty då delades tomten i två delar och försåldes. Denna västra hälft jämte byggnaderna köptes av snickaren Ruben Öfverström. Denne var starkt engagerad i friförsamlingen i Mariehamn, innehade flera styrelseposter och fungerade även tidvis som tillfällig predikant. För sin snickeriverksamhet lät han uppföra en liten, två våningar hög byggnad. Den ritades 1913 av Anders Öström och innehöll på nedre våningen verkstad och på övre våningen kontor och förvaringsrum. Idag är byggnaden riven. 1918 sålde Ruben Öfverström gården och den ägdes av i tur och ordning en affärsman och en sjökapten innan en annan sjökapten, John Emanuel Johansson från Vårdö, köpte den 1924. Han och hans hustru Anni fick i.o.m. köpet också rätt att använda brunnen på den östra tomthälften mot att de deltog i underhållet av densamma. Samma rättighet hade tillkommit tomtägarna sedan Ruben Öfverströms tid.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden har på ett föredömligt sätt sanerats varvid det mesta av fasaddetaljerna återställts i ursprungligt skick.

Skogshyddan

 

Stadsdel A • Kvarter III • Tomt nr 2b • Södragatan 29 • Bostadshus av R. Furstenborg 1919 • Huset är k-märkt

Maria Blomberg

Då tomt nr 2 delades 1913 köptes denna östra hälft av lanthandlarparet Karl Oskar och Vendla Söderlund. De bebyggde den emellertid aldrig utan det skedde först 1919 då affärsmannen Karl Rosenqvist och hans hustru Hulda köpte gården. Villa Rosenqvist ritades av Ragnar A. Furstenborg och hade jugendaktiga drag, bl.a. burspråket och de smårutiga fönstren. På västra gaveln (till höger på ritningen) fanns en utbyggnad som tjänade som veranda. En vinter höll Karl Rosenqvist renar, som han lät dra pulkor av och an längs Södragatan till barnens stora förtjusning. Makarna Rosenqvist sålde 1920 gården åt sjökaptenen Alfred Karlsson, på villkoret att de skulle få hyra en del av huset för ett år framåt. Alfred Karlsson var hemma från Vårdö och blev sjökapten 1902. Han omkom i december 1924 i en storm utanför La Rochelle tillsammans med hela besättningen på den fyrmastade barken Port Caledonia. Därefter köptes gården av Maria Blomberg, som hyrde ut rum åt navigatörer.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnadens ursprungliga utseende har bibehållits.

Bostadshuset

 

 

Stadsdel A • Kvarter III • Tomt nr 3a • Södragatan 27 • Bostadshus och uthus av Anders Öström 1912 • Huset är bevarat

Karl Mattsson

Tomten köptes 1912 av tulluppsyningsmannen Karl Mattsson och hans hustru Johanna sedan den förra ägaren Georg Klang avlidit. De lät Anders Öström rita bostadshus och gårdsbyggnad. Uthuset uppfördes samma år medan bostadshuset stod klart 1913. Det hade två kök och tre kammare i huvudvåningen och var uppenbarligen tänkt för minst två familjer.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden som nyligen totalsanerats har bibehållit sitt ursprungliga utseende. Tomten med trädgård och uthus bör bibehållas i sitt nuvarande utseende. I tomtgräns mot gata finns ett enkelt stilriktigt staket.

Bostadshuset

 

 

Stadsdel A • Kvarter III • Tomt nr 3b • Västra Esplanadgatan 11 • Bostadshus och uthus av Hilda Sjöblom 1891 • Huset är bevarat

Hanna Lindblom

Formannen Georg Mattsson Klang köpte den obebyggda tomten på auktion 1890. Följande år uppfördes ett bostadshus och uthus ritade av Hilda Sjöblom. Bostadshuset var inte stort mer än en bagarstuga men innehöll trots det tre lägenheter. Det har idag ett helt annorlunda utseende. Vinden har inretts och en frontespis (gavelliknande förhöjning av fasadens mittparti) har tillkommit. T-fönstren har ersatts av perspektivfönster. År 1912, efter Georg Klangs död, sålde hans hustru Johanna och övriga anhöriga den norra delen av tomten (nuvarande 3a). Det är oklart när denna södra hälft såldes men den beboddes på 1920-talet av sjökaptensänkan Hanna Lindblom och hennes sju barn.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnadens fasader har ändrats vad beträffar fönstrens utseende och frontespisen. Byggnaden saknade ursprungligen mittaxelbetoning. De karaktärsfulla t-formade nyrenässansfönstren har utbytts mot perspektivfönster.

Bostadshuset

 

 

Stadsdel A • Kvarter III • Tomt nr 4a • Mariegatan 32 • Föreningshus och uthus av Br. Gunell 1912 • Bostadshus och uthus av Anders Öström 1914 • Ombyggnadsritning av Georg Grönfors 1922 • Huset är bevarat

Evert Alfred Öfverström

Finska arbetarföreningen köpte tomten 1911 och gav Br. Gunell i uppdrag att rita ett föreningshus. Hans förslag till en byggnad innehållande bl.a. en stor sal med scen, kök och matsal förverkligades dock aldrig. I stället sålde föreningen 1914 tomten till sjökaptenen Evert Alfred Öfverström som lät uppföra ett bostadshus och uthus. Båda ritades av Anders Öström. Bostadshuset hade strålformade dekorationer som nu har avlägsnats. Frontespisen är inte ursprunglig utan tillkom 1922 efter Georg Grönfors ritningar. Ett tidigare uppfört uthus revs 1912 för att ge plats åt ett nytt.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Fasaddekoren har förenklats: Det tidstypiska strålmotivet mellan I- och II-våningens fönster bortlämnat, det centrala vindsfönstrets rutindelning och inramning samt entrédörren och dess inramning ändrade i strid med fasadens karaktär. Dessa fasaddetaljer bör återställas. Tomten är ingärdad med tidstypiskt trästaket vilket med fördel kunde kompletteras med grindar.

Bostadshuset efter ombyggnaden 1922

 

 

Stadsdel A • Kvarter III • Tomt nr 4b • Västra Esplanadgatan 12 • Bostadshus och uthus av Hilda Sjöblom 1894 • Huset är k-märkt

Karl Johan Karlsson

Tomtens första ägare var Karl Johan Lifvendahl, som köpte den på auktion 1891. Han uppförde emellertid aldrig något hus där utan sålde 1897 denna östra hälft åt sin bror Gustaf Emil Lifvendahl. Båda bröderna benämns arbetare. En tid ägdes tomten av Gustaf innan den 1911 köptes av Karl Johan och Ida Matilda Karlsson, som inflyttade från landsbygden. (Karl Johan Karlsson var förman för hamnarbetet och dessutom brandvakt. Han tyckte mycket om att spela grammofon och mest förtjust var han i marschmusik. Den ljöd ofta från hans veranda på söndagsmorgnarna. Bostadshuset och uthuset uppfördes 1897 av Gustaf Emil Lifvendahl, men Hilda Sjöbloms ritningar är från 1894, så tydligen hade redan Karl Johan Lifvendahl haft planer på att bygga sig ett hus på tomten. Huset står kvar än idag men fasaden är kraftigt förändrad. Snickarglädjen och de många dekorativa fasaddetaljerna är försvunna, framsidans veranda har avlägsnats och de t-formade nyrenässansfönstren är utbytta mot betydligt enklare fönster.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden representerade i sitt ursprungliga utseende Hilda Hongells mer representativa och påkostade byggnadsstil. Tyvärr har fasaderna avskalats nästan alla arkitektoniska detaljer så att endast en skugga av den tidigare prakten återstår. Byggnaden har ett i stadsbilden strategiskt läge i hörnet av Mariegatan och Västra Esplanadgatan samt torde vara i ett relativt gott skick.

 

 

Bostadshuset

Uthuset

 

Stadsdel A • Kvarter III • Tomt nr 5a • Mariegatan 36 • Bostadshus och uthus av Hilda Sjöblom 1894 • Huset är bevarat

Julius Klang

Smeden Isak Nordström och hans hustru Wilhelmina köpte tomten 1890 på auktion. Fyra år senare ritade Hilda Sjöblom ett bostadshus och uthus som uppfördes 1896. Beträffande utsmyckningen påminner den ursprungliga fasaden starkt om huset på Västra Esplanadgatan 12, tomt 4b. Båda husen ritades 1894 av Hilda Sjöblom och var vid den tiden grannhus. Idag finns inget av den forna snickarglädjen kvar i någondera av fasaderna. De dekorativa detaljerna har avlägsnats, fönstren är utbytta, balkong och trappa har ett helt annorlunda utseende. Gården ägdes på 1920-talet av postiljonen Julius Klang och hans hustru Hanna, som var glansstrykerska. Julius Klang var också en känd fiolspelare och komponerade en vals som kom att kallas "Klang-Julles vals". Därtill var han vice brandchef i Mariehamns frivilliga brandkår, vilket medförde en viss pondus.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

En äldre byggnad som genom om- och tillbyggnader förlorat sin ursprungliga karaktär. I första hand är det fönstren och entrétrappan jämte balkong som är stilbrytande. Sannolikt har även panelen ursprungligen haft ett annat utseende.

 

 

Bostadshuset

Uthuset

 

Stadsdel A • Kvarter III • Tomt nr 5b • Mariegatan 34 • Bostadshus, bagarstuga och uthus av Anders Öström 1917 • Tillbyggnadsritning av Anders Öström 1921 • Huset är rivet

Familjen Sommarström

Lärarinnan Ingeborg Sommarström köpte tomten 1917 av makarna Klang, som bodde på den västra tomthälften. Bostadshus, bagarstuga och uthus ritades av Anders Öström men bostadshuset uppfördes troligen aldrig. Det skulle ha blivit ett stort hus med två kök, många rum och inredd vind. Bagarstugan och uthuset byggdes däremot och 1921 fick den förra en tillbyggnad norrut, medan en bit av uthuset samtidigt revs. Bagarstugans tillbyggnad kom förmodligen till med tanke på fröken Sommarströms föräldrar Johannes och Maria Antonina Sommarström. 1923 sålde hon nämligen den södra delen av bostadshuset och tomten samt en del av uthuset åt dem. Senare övertogs gården av Ingeborg Sommarströms bror John, som var skutskeppare och segelmakare. Han lär ha varit en god berättare med många historier på lager.

Baksidan av bostadshuset strax före rivningen på 1980-talet. Foto: Maria Knyphausen/Stadsarkitektkontoret

Plan av bostadshuset. Den ursprungliga bagarstugan utmärks av streckade linjer.

 

Stadsdel A • Kvarter III • Tomt nr 6a • Postiljonsgränd 13 • Bostadshus och uthus av Torsten Montell 1903 • Huset är k-märkt

Johan Arvid Karlsson

Arbetskarlen Julius Theodor Jansson köpte den obebyggda tomten av sina föräldrar 1903. Torsten Montell ritade samma år ett litet bostadshus, till grundplanen närmast kvadratiskt men med en farstu-utbyggnad på baksidan, samt ett uthus. Båda låg inne på tomten och inte som brukligt invid gatan. Både placeringen och husets grundplan tyder på att det var fråga om en bagarstuga. 1915 köptes gården av formannen Johan Arvid Karlsson och hans hustru Augusta Vilhelmina.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden är idag starkt ombyggd. Dess föga framträdande plats i stadsbilden kan medge detta.

Bostadshuset

 

Stadsdel A • Kvarter III • Tomt nr 6b • Mariegatan 40 • Bostadshus och uthus av Hilda Sjöblom 1890 • Huset är bevarat

Johanna Andersson

Det lilla bostadshuset – som dock var ämnat för två familjer – byggdes jämte ett uthus 1891 efter Hilda Sjöbloms ritningar. Med sin enkla, symmetriska fasad är det ett exempel på hennes tidiga stil. Tomtens ägare vid tiden för uppförandet var kronolotsen Karl August Söderlund men den som egentligen lät bygga huset var bonden Johan August Jansson från Torp. 1892 övergick tomten officiellt i hans ägo. Fem år senare sålde han gården åt sjömannen och timmermannen Matias Walfrid Andersson. Efter dennes död 1906 övertogs gården av änkan Johanna Andersson och de barn som ännu var omyndiga. Deras trädgård lär ha varit mycket vacker.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden har genomgått en totalsanering varvid bl.a. samtliga fönster utbytts, granitsockeln till stora delar ersatts av betong och en gårdstillbyggnad gjorts. Fönstren har i princip bibehållit sin rutindelning men trädimensionerna har ökat på grund av att de är fabrikstillverkade och inåtgående. Dessutom är de något insjunkna i fasaden. Fönsteromfattningens överstycke är förenklat och lägre vilket ändrar byggnadens proportioner. Gårdstillbyggnaden har en något grov karaktär och fönster med lösa spröjsar.

Bostadshuset

 

 

Stadsdel A • Kvarter IV • Tomt nr 1a • Mariegatan 37 • Bostadshus, uthus och smedja av J. Sundström, ritningen godkänd 1889, eller av Hilda Sjöblom, ritningen godkänd 1890 • Huset är k-märkt

Alexander Bernqvist

Bostadshuset uppfördes 1884 och uthuset ett år senare. Arkitekten är okänd men byggnaderna återfinns på ritningar signerade J. Sundström (1889) och Hilda Sjöblom (1890). Då ägdes tomten av smeden Isak Nordström. 1917 köpte den yrkesskicklige snickaren Alexander Bernqvist och hans hustru Johanna Matilda gården. De rev 1920 uthuset och uppförde ett nytt på det gamlas plats. Om Alexander Bernqvist berättas det att han hade varit i Amerika och gärna hänvisade till detta med frasen "Så gjorde vi i Amerrkka".

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnadens gatufasader har bevarats i ursprungligt skick. En tidigare riven entréutbyggnad på östra gaveln har återställts och en anpassad tillbyggnad mot gården har tillkommit vid en totalsanering. Byggnadens filttak har ersatts med plåt. Den ursprungliga tomten har halverats. Den nuvarande tomten med uthus och gammal trädgård är kulturhistoriskt värdefull. Angränsande boningshusbebyggelse på östra sidan har ej anpassats till den traditionella stadsbilden och därigenom har det skapats en störande konflikt i denna del av den kulturhistoriskt värdefulla Mariegatans inramning.

Bostadshuset

Planritningen visar att huset innehöll två lägenheter.

 

 

Stadsdel A • Kvarter IV • Tomt nr 1b • Mek-Mattesgränd 10 • Bostadshus, uthus och smedja av J. Sundström, ritningen godkänd 1889, eller av Hilda Sjöblom, ritningen godkänd 1890 • Tillbyggnadsritning av Anders Öström 1912 • Till- och ombyggnadsritning av Anders Öström 1913 • Tillbyggnadsritning av Alarik Henriksson 1923 • Till- och ombyggnadsritning av Alarik Henriksson 1929 • Huset är bevarat

Alarik Henriksson

Detta hus har tillkommit i flera etapper och har en synnerligen intressant historia. Det var ursprungligen en smedja, troligen ritad av Hilda Sjöblom samtidigt som de övriga byggnaderna på tomten, som vid den tiden var odelad. Ritningen är godkänd 1890 men eventuellt uppfördes byggnaderna redan 1884. 1912 fick smedjan en tillbyggnad väster- och söderut i sten och trä. Den nya delen innehöll kök, kammare, badrum, snickeriverkstad och veranda. Följande år byggdes en övre våning till den nya delen, som därmed kom att innehålla två bostäder, vardera i två plan. Den f.d. kammaren i den västra lägenheten fick ett burspråk som också återfanns i de nybyggda rummet ovanför. Båda dessa tillbyggnader planerades av Anders Öström. 1923 och 1929 utarbetade tomtägaren Alarik Henriksson nya ombyggnadsritningar. Först fick den gamla smedjan bara en smal tillbyggnad i öster medan ritningarna från 1929 visar att det nu blev fråga om ett enda stort hus i två fullständiga våningar och med en betydligt pampigare fasad. Det innehöll flera lägenheter, en del i två plan. I den västra lägenheten installerades värmeelement medan de övriga fick behålla sina kakelugnar. Så gick alltså utvecklingen från en liten smedja till ett mångdubbelt större bostadshus för flera familjer! Gården ägdes under 1920-talet av byggnadsentreprenören Alarik Henriksson. Hans hustru Ida hade köpt den 1909 då han vistades i Amerika. Denne man lär ha varit konstintresserad och vissa av husets rum hade han prytt med väggmålningar.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

En unik stenhusarkitektur i Mariehamn. Byggnadens fasader och gårdsmiljö bildar en sympatisk helhet.

 

 

Bostadshuset från sydväst

Rektangeln utmärker den ursprungliga smedjan.

 

 

Stadsdel A • Kvarter IV • Tomt nr 2a • Mariegatan 35 • Bostadshus och uthus av Hilda Hongell 1900 • Till- och ombyggnadsritning av Anders Öström 1913 • Huset är rivet

Emil Karlsson

Timmermannen Emil Karlsson och hans hustru Ida köpte tomten 1899. Familjen kallades Kovallars eftersom de höll efter kor på kobetena söder och väster om kvarteret. Emil Karlsson brukade dessutom sitta och vakta den grind till västra kobetet som låg i korsningen Neptunigatan-Mariegatan. Bostadshuset ritades av Hilda Hongell och uppfördes 1900 tillika med ett uthus. Från början hade det två lägenheter men genom en tillbyggnad norrut 1913 utökades det med två nya kammare. Samtidigt byggdes ett av de gamla rummen om till kök och lägenheterna blev därmed tre till antalet.

Bostadshuset. Tillbyggnaden syns till vänster.

 

 

Stadsdel A • Kvarter IV • Tomt nr 2b • Mariegatan 33 • Bostadshus och uthus av Hilda Sjöblom 1897 • Uthus av Anders Öström 1917 • Huset är rivet

Edvin Sundman

Tomten köptes på auktion 1896 av förre brandvakten i Mariehamn Gustaf Robert Lindström och hans hustru Anna Katarina. De uppförde ett bostadshus i nyrenässansstil och ett uthus ritade av Hilda Sjöblom.1909 sålde de gården till sin dotter Anna Lindqvist, som var änkefru. I köpebrevet utlovades dock att makarna Lindström hyresfritt skulle få förfoga över ett kök och en vindskammare samt få använda sig av gården. 1916 köptes gården av formannen Vilhelm och Johanna Aaltonen. Enligt en ritning av Anders Öström från samma år skulle uthuset rivas och ersättas med ett nytt, men planerna förverkligades aldrig. Det nya uthuset skulle ha sträckt sig i hela tomtens bredd och dessutom fortsatt i vinkel norrut i den västra ändan – med andra ord en enorm byggnad i jämförelse med vanliga stadsuthus. 1922 köptes gården av mekanikern Edvin Sundman. Hans fru Edla hade en ko i Ytternäs och varje kväll kunde man se den lilla gumman gå ut för att mjölka den. Hon hyrde också ut rum åt resande.

Bostadshuset

 

 

Stadsdel A • Kvarter IV • Tomt nr 3 • Mariegatan 31 • Brandredskapsdepå av Anders Öström 1915 • Byggnaden är riven

Brandredskapsdepå

På tomten fanns på 1920-talet en brandredskapsdepå, uppförd efter ritningar utarbetade av Anders Öström 1915. Förutom garage för två brandbilar hade byggnaden även ett klocktorn, placerat på taket i ena gaveln. Klockan hade tidigare varit uppställd på gamla folkskolans gård, Norra Esplanadgatan 8, och innan dess vid Societetshuset. Senare byggdes ett bevakningstorn på taket för att avlasta brandvakterna. Detta yrke gick nämligen ut på att nattetid patrullera stadens gator för att upptäcka brandhärdar. Med sig hade brandvakten en lur och ett kontrollur, som måste dras upp med jämna mellanrum med hjälp av nycklar utplacerade i små skåp längs med rutten. Efter passet överlämnades klockan till brandmästaren, som på detta sätt kunde kontrollera att brandvakten inte fuskat med patrulleringen.

Brandredskapsdepån

 

Stadsdel A • Kvarter IV • Tomt nr 4a • Västra Esplanadgatan 15 och Mek-Mattesgränd 3 • Bostadshus, uthus och smedja av Hilda Sjöblom 1892 • Husen är k-märkta

Mek-Mattes

Tomten bebyggdes 1892 av kopparslagaren Emanuel Lundgren, som hade köpt den samma år. Hilda Sjöblom utarbetade ritningar till bostadshuset som innehöll två lägenheter. Samtidigt ritade hon ett uthus längst inne på tomten samt en smedja av tegel med stengolv och tak av järnplåt. Smedjan uppfördes först 1898 och lär vara det enda stenhus hon ritat. Under senare delen av 1900-talets första årtionde ägdes gården av bankdirektören, sedermera svenska vicekonsuln, Otto Tamelander och hans hustru Ebba. Otto Tamelander var nära vän till Ålands första lantråd Carl Björkman och de grundade tillsammans en slip och ett båtvarv på Möckelö. Dessutom engagerade de sig på 1910-talet starkt i Ålandsfrågan, vilket för Tamelanders del slutligen ledde till att han avskedades både som vicekonsul och som bankdirektör. Däremot var han länge VD för Mariehamns Badanstalts Nya Aktiebolag, som konstituerades 1905. 1913 köptes gården av mekanikern Verner Eriksson med hustru Jenny och fyra år senare övertogs den av en annan mekaniker, Karl Mattsson och hans hustru Elna Alice. Verner Eriksson var känd under namnet Fiffi-Verner och Karl Mattsson kallades Mek-Matte. Under deras respektive tid på tomten inrymdes olika slag av verkstads- och industriverksamheter i gårdsbyggnaderna. I många år fanns stadens bilbesiktningskontor här och yrkesskolan förlade en del av sin verksamhet hit.

Stadsarkitektkontorets utlåtande (Västra Esplanadgatan 15):

Byggnadens gatufasader är sannolikt ursprungliga men avviker från ritningen beträffande panelens riktning ovan sockeln och under takskägget. Den södra entréutbyggnaden har avlägsnats medan mot gården en större men inte helt stilriktig utbyggnad bifogats. Byggnaden är i relativt gott skick.

Bostadshuset

 

Stadsdel A • Kvarter IV • Tomt nr 4b • Skillnadsgatan (Linjegatan) 30 • Bostadshus och uthus av Hilda Hongell 1892 • Huset är rivet

Alma Heinonen

Bondeänkan Alma Heinonen var ägare till gården på 1920-talet. Hon hade köpt den 1912 och innan dess hade den ägts av tullvaktmästaren J.A. Österlund, gårdsägaren G.R. Lindström, arbetskarlen J.A. Hellsten och kopparslagaren Emanuel Lundgren. Bostadshuset och uthuset hade uppförts av Johan August och Evelina Hellsten år 1900 efter Hilda Hongells ritningar.

Bostadshuset

 

Stadsdel A • Kvarter IV • Tomt nr 4c • Västra Esplanadgatan 16 • Bostadshus och uthus av Ivar Lindqvist 1912 • Huset är bevarat

Johan August Österlund

Kofferdiskepparen och tullvaktmästaren Johan August Österlund och hans hustru Serena Matilda köpte tomten år 1906. De bodde till en början i ett hus på den västra delen av tomten (nuvarande 4b), men då de 1912 sålde den delen var de tvungna att bygga sig ett nytt bostadshus. Det ritades jämte ett uthus av Ivar Lindqvist. Fasaden är såtillvida ålderdomlig att den i mångt och mycket påminner om de fasader t.ex. Hilda Sjöblom ritade redan tjugo år tidigare. Johan August Österlund var en riktig mångsysslare. Han var kofferdiskeppare och tullvaktmästare men öppnade dessutom en auktionskammare i uthuset. Vid den här tiden fanns det inte heller någon organiserad tandvård i Mariehamn, så kapten Österlund stod t.o.m. till tjänst med tandutdragning!

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden är välbevarad och i stort sett i ursprungligt utseende. En oljetank mot södra fasaden stör dock gatubilden. Den lilla tomten med den genuina uthusbyggnaden bör bevaras. Vissa utelämnade fasaddetaljer kunde med lätthet nytillverkas.

Bostadshuset

 

Stadsdel A • Kvarter IV • Tomt nr 5a • Skillnadsgatan (Linjegatan) 34 • Bostadshus, bagarstuga och uthus av Anders Öström 1918 • Huset är rivet

Emil Ramsén

Den första byggnaden på tomten var en smedja från 1890-talet, som revs omkring 1910. Ett bostadshus, bagarstuga och uthus ritades 1918 av Anders Öström. Bostadshuset innehöll tre lägenheter och hade inredd vind med tre takkupor. Ungefär vid tiden för uppförandet bytte gården ägare då handlarparet Feodor och Alice Johansson sålde den åt Johan August och Alina Karlsson från Södersunda. Ägare på 1920-talet var f.d. bondeparet Emil och Aina Ramsén. Uthuset revs 1965 och bostadshuset tio år senare, inte heller bagarstugan finns kvar.

Bostadshuset

 

Stadsdel A • Kvarter IV • Tomt nr 5b • Skillnadsgatan (Linjegatan) 32 • Tillbyggnadsritning av Anders Öström 1920 • Huset är bevarat

Reinhold Axelsson

Det är oklart när tomten bebyggdes eftersom originalritningar saknas, men troligen uppfördes norra delen av bostadshuset 1889 och ett uthus följande år. Dåvarande ägare var apotekaren C.A. Furstenborg och hans hustru Olga. Därefter ägdes gården av postiljonen Anders Sjöblom, änkefru Maria Fallström och på 1910-talet av byggmästaren Oskar Nyström. Efter hans död sålde arvingarna den 1920 åt bondeparet Karl och Olga Sjöström. De lät bygga till huset söderut med ett kök och en kammare. Därmed kom det att innehålla tre lägenheter. Huvudfasaden vetter märkligt nog inte mot gatan utan västerut mot granntomten, kanske just p.g.a. tillbyggnaden. 1922-24 ägdes gården av folkskolläraren Eino Antero Kivisalo-Stenmark och hans hustru Tyra och därefter av formannen Reinhold och Viktoria Axelsson.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Anders Öströms tillbyggnadsritning i maj 1920 för södra gaveln visar att norra delen av huset torde vara äldre. Den äldre delen är byggd i stock. Byggnadens fasader är välbevarade. Av den övriga ursprungliga bebyggelsen på gården återstår dock inget. Den gamla tomten har delats i fyra delar. Väster om huset längs Skillnadsgatan har infogats en iögonfallande avvikande nybyggnad som stör helhetsintrycket. Norr om huset inne i kvarteret finns en obebyggd tomt. Nybebyggelsen här bör anpassas till den kulturhistoriska stadsbilden.

Bostadshusets västfasad

 

 

Stadsdel A • Kvarter IV • Tomt nr 6a • Neptunigatan (Lasarettsgatan) 57 • Bostadshus och uthus av Hilda Sjöblom, ritningen godkänd 1892 • Huset är k-märkt

Anders Viktor Kalén

Lotslärlingen Gustaf Konrad Karlsson Vennström köpte tomten på auktion 1892 och bebyggde den samma år. Han avled emellertid strax därpå i Amerika och hans änka Ida Elisabeth och deras omyndiga son Elis Severin övertog gården. 1894 sålde hon den på auktion åt skepparen Konstantin Andersson. Han sålde den 1905 till en annan skeppare, Anders Viktor Kalén från Eckerö och dennes hustru Lydia. Anders Viktor Kalén avled 1925. Tomtens byggnader är ritade av Hilda Sjöblom och utgörs av ett bostadshus och uthus. På ritningen till bostadshuset kan man se antydan till den kommande schweizerstilen i bl.a. snickerierna och balkongen. Vissa snickeridetaljer, som räcket och konsolerna, är av samma typ som på Södragatan 33 och är troligen hämtade ur en modellbok.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden har ett särpräglat utseende som förknippas med villastadskaraktär och badhusepok. En av få där entré- och balkongparti mot gatan bevarats. Trappan har dock flyttats från sin axiala position mot väggen. Trädgården med inhägnad och grind bildar med k-huset en helgjuten miljö som är värd att bevara.

Bostadshuset

 

 

Stadsdel A • Kvarter IV • Tomt nr 6b • Neptunigatan (Lasarettsgatan) 59 • Två bostadshus och uthus av Bertil Jung 1909 • Huset är bevarat

Leo Björkman

Forstmästare Leo Björkmans hus ritades av Bertel Jung 1909, samtidigt med byggnaderna på granntomten 6a. Bägge husen hade ursprungligen liknande fönsteromfattningar och takkupor, men dessa är idag ändrade eller avlägsnade. Leo Björkman var bror till Ålands första lantråd Carl Björkman och kom till Åland för att arbeta som landskapsforstmästare.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden framstår trots vissa avvikelser från ursprungsritningen som arkitektoniskt relativt helgjuten. I utformningen av gårdsentrén finns fina stilelement. Gårdsmiljön är intressant. Tomtens inhägnad kunde dock vara något mer stilriktig.

Bostadshuset

 

Stadsdel A • Kvarter IV • Tomt nr 6c • Skillnadsgatan (Linjegatan) 36 • Två bostadshus och uthus av Bertil Jung 1909 • Huset är bevarat

Hanna Sommarström

Tomten köptes 1904 av fröken Hanna Sommarström, som var föreståndarinna på Sjömanshemmet. I slutet av årtiondet gifte hon sig med predikanten Johan Reinhold Häggblom. Denne jordbrukarson från Djekenböle i Hammarland hade som tjugoåring emigrerat till Amerika. Där genomgick han en andlig omvändelse och utbildade sig till predikant i Chicago innan han 1906 återvände och började predika på Åland. Han blev en av förgrundsfigurerna inom friförsamlingen i Mariehamn och innehade ordförandeposten i över trettio år, från 1914 fram till sin död 1945. Bostadshuset och uthuset ritades 1909 av Bertel Jung.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Ritningen utfördes samtidigt med hörnhuset Neptunigatan 59. Fasaden förvanskad i sitt nuvarande skick. Byggnadens exteriör har ändrats vad fönsterutformningen och byggnadens höjd beträffar. De vackert indelade ursprungliga fönstren i nedre våningen har utbytts mot enkla treluftsfönster. Genom en höjning av byggnaden i förhållande till ritningen, något som sannolikt förverkligades från början, har 4 st småfönster inplacerats under takfoten. Dessa har fått bibehålla sin ursprungliga spröjsindelning. En takkupa har utgått. Med tanke på byggnadens arkitektoniska värde borde fönstren stilmässigt återställas. Likaså kunde de dubbla hörnlisterna anbringas i enlighet med ursprungsritningen. I samband med gatubyggnad har trottoaren höjts så att sockeln försvunnit, vilket förtar byggnadens karaktär. Mot gården finns uthusbyggnader som stilmässigt bryter mot helheten.

Bostadshuset

 

Stadsdel D • Kvarter III • Tomt nr 1a • Östra Esplanadgatan 10 • Bostadshus och uthus av A.G. Silander, ritningen fastställd 1890 • Huset är bevarat • Södragatan 21 • Bostadshus av Hilda Hongell 1897 • Huset är k-märkt

Josef Henrik Eriksson

Postiljonen Josef Henrik Eriksson köpte tomten på auktion 1890. Följande år uppfördes bostadshuset vid Östra Esplanadgatan 10, ritat av A.G. Silander. Det innehöll två lägenheter och hade en relativt enkel fasad. 1895 ritade Hilda Sjöblom ett uthus, sedan den södra tomthälften med det gamla uthuset försålts. 1897 ritade hon ett nytt bostadshus vid Södragatan 21. Detta hade en mer påkostad fasad i schweizerstil och var en spegelvänd version av huset mittemot på Södragatan 16, dock utan balkong. Om postiljon Eriksson berättas det att han brukade fiska tillsammans med postiljon Sjöblom, som bodde just i det sistnämnda huset. Av princip fiskade de dock aldrig under helgerna. Han ägde också en segelbåt, med vilken han tog turister på små utflykter. "Tio mark i timmen och kalas alla dagar", lydde hans slagord. Åren 1947-69 bodde Georg Kåhre i huset vid Södragatan 21. Han var poet – även om han för brödfödans skull var tvungen att undervisa i latin och svenska vid lyceet – och det lär ha varit han som genom sin diktsamling Staden med de tusen lindarna gav Mariehamn dess smeknamn. Han var medlem av den s.k. Morgonkommittén, en sammanslutning herrar som hade för vana att tidigt om morgnarna promenera omkring i staden medan de diskuterade och filosoferade.

Stadsarkitektkontorets utlåtande (Östra Esplanadgatan 10):

Fasaden förvanskad. De ursprungliga stående t-formade nyrenässansfönstren i nedre våningen och frontespisens stora vindsfönster har utbytts mot 50-talsfönster vilket är ett missprydande stilbrott. Fönstrens utseende bör återställas. Stenfoten nu rappad, ursprungligen natursten som kanthuggits. Tomten är ingärdad mot gata med ett enkelt och stilriktigt stämmande staket. Infarten kan med fördel förses med grindar.

Stadsarkitektkontorets utlåtande (Södragatan 21):

Byggnaden har bibehållit sin sekelskifteskaraktär. Små förenklingar av fasadlistningen och fönstrens spröjsning genomfördes sannolikt redan då byggnaden uppfördes. Vid sanering rekommenderas att de avvikelserna åtgärdas. Tomten har ett enkelt tidstypiskt staket mot gatan. Infarten kunde med fördel förses med grindar. Den genuina gårdsmiljön med trädgård och uthus bör om möjligt bevaras.

 

 

Stadsdel D • Kvarter III • Tomt nr 1b • Östra Esplanadgatan 11 • Bagarstuga och uthus av Hilda Sjöblom 1895 • Till- och ombyggnadsritning av Hilda Hongell 1899 • Huset är bevarat

Ida Mikalia Hultgren

Bostadshuset är liksom de allra flesta av kvarterets hus ritat av Hilda Sjöblom och har byggts i två etapper. 1895 uppfördes en liten bagarstuga med gaveln mot gatan. Tydligen hade arkitekten redan från början planerat en tillbyggnad söderut, men ritningarna till denna blev färdiga först 1899. Huset blev nu mer än dubbelt så stort och fasaden var rikt dekorerad. Också den gamla delen till vänster fick nya utsmyckningar. Uthuset ritades av Hilda Sjöblom redan 1890, då hela tomt nr 1 tillhörde postiljonen Josef Henrik Eriksson. Bostadshuset uppfördes av Manne Eriksson på uppdrag av tullvaktmästaren Karl Vilhelm Brottenberg, som hade köpt denna södra tomthälft 1895. Under de följande tjugo åren bytte gården ägare många gånger och ägdes av i tur och ordning en bondeson från Godby, tre sjökaptener och en lanthandlare från Kökar innan den 1916 köptes av postiljonen Albert Hultgren, son till Otto Hultgren på granntomten 2b. Efter hans död 1922 gifte änkan Ida Mikalia om sig med sjökaptenen Gustav Saari, som senare tog efternamnet Holm. Gården är fortfarande i släkten Hultgrens ägo.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnadens fasader är något förenklade jämförda med ursprungsritningen vad gäller fönstrens inramande foder och vindsfönstrens utseende.

Bagarstugan efter tillbyggnaden. Den gamla delen består av gavelpartiet till vänster.

 

 

Stadsdel D • Kvarter III • Tomt nr 2a • Södragatan 19 • Bagarstuga och bostadshus av Hilda Sjöblom 1892 • Tillbyggnadsritning av Anders Öström 1933 • Huset är bevarat

Eliel Fellman

Bostadshuset uppfördes som bagarstuga 1893 av postiljonen Karl Otto Hultgren, tomtens dåvarande ägare. Det ritades jämte ett uthus av Hilda Sjöblom. På 1930-talet tillbyggdes bostadshuset i vinkel österut så dagens utseende stämmer inte med det ursprungliga. Timmermannen Eliel Fellman från Föglö och hans hustru Maria Augusta köpte gården 1898. De hade många kor, minst fyra stycken.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Det av Hilda Sjöblom ritade huset ingår i västra delen av det nuvarande komplexet Södragatan 19. När det gäller Hilda Sjöbloms tidigare arbeten spelade säkert beställarens önskemål en viss roll. Jämför denna fasad med andra från samma tider t.ex. Ålandsvägen 51. Entrédörren mot gatan har utbytts mot en stilbrytande 50-talsdörr. Fönsteromfattningarna och vissa fasadmotiv under fönstren förenklade eller borttagna. Fasaden bör återställas.

Bagarstugan

 

 

Stadsdel D • Kvarter III • Tomt nr 2b • Södragatan 17 • Bostadshus och uthus av Hilda Hongell 1898 • Huset är k-märkt

Natalia Hultgren

Postiljonen Otto Hultgren uppförde egentligen sitt hus på den västra delen av tomten (nuvarande 2a) men då han sålde den 1898 fick han lov att uppföra ett nytt hus åt sig och sin hustru Natalia på denna östra hälft. Detta hus ritades liksom det första av Hilda Hongell och uppfördes samma år tillika med ett uthus. Bostadshusets fasad var påkostad och hade både veranda och balkong på framsidan. Dessa är idag avlägsnade. Bottenvåningen innehöll fyra rum, varav två med kakelugnar och två med kaklade spisar, medan vindsvåningen hade två rum utan eldstad. Efter Otto Hultgrens död 1916 bodde hans änka Natalia kvar och hann fira sin 90-årsdag i huset. Hon hyrde ut rum och lär ha varit mäkta stolt över den pension hon i motsats till de flesta andra fruar erhöll.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden är relativt väl bibehållen och nyrenoverad. Gatuentréns veranda samt balkongen har dock borttagits, vilket vandaliserar byggnadens utseende. Bör återställas. Den brunbetsade dubbeldörren med blästrat glas bryter helheten. Tomten har försetts med staket och grindar mot Södragatan.

Bostadshuset

 

Stadsdel D • Kvarter III • Tomt nr 3a • Södragatan 15 • Bostadshus och uthus av Hilda Hongell 1897 • Huset är bevarat

Manne Eriksson

Tomtens första ägare var stadstjänaren Johannes Sundström, som köpte den obebyggd på auktion 1897. Han lät genast bygga sig ett stort bostadshus och uthus efter Hilda Hongells ritningar men redan efter två år sålde han gården åt Juho Mikko Junnila, som flyttade in tillsammans med sin hustru Aina Wilhelmina. Hon dog dock endast ett år efter köpet. Johan Mickel Junnila, som han vid det här laget kallades, bodde kvar några år tills han 1903 flyttade till Hammarland och sålde gården åt formannen och byggnadsentreprenören Manne Eriksson med hustru Edla Matilda. Deras son Alfons "Affa" Eriksson blev sjökapten och kom att runda Kap Horn åtta gånger. Själva bostadshuset är ett av de mest utsmyckade i Hilda Hongells produktion och var fullt av tinnar och torn. Det hade också en öppen veranda med ovanförliggande balkong som bars upp av svarvade pelare. Efterhand skalades fler och fler ornament bort och på 1980-talet fanns till slut varken torn eller veranda eller annan snickarglädje kvar. Numera har byggnaden dock återställts enligt originalritningarna både in- och utvändigt.

Bostadshuset

 

Stadsdel D • Kvarter III • Tomt nr 3b • Ålandsvägen (Brunnsgatan) 58 • Bostadshus och uthus av Hilda Hongell 1913 • Huset är rivet

Matts Jansson Lenck

Tomtens första ägare var skräddaren Anton Fredrik Skarén, som dock aldrig bebyggde den. I stället sålde han den åt sin bror Erik Gustaf Skarén, som i sin tur sålde den åt telefoncentralsföreståndaren Gustaf Matias Gustafsson. 1912 köptes gården av nämndemannen och byggmästaren Matts Jansson (senare Matts Lenck) och hans hustru Berta. Matts Lenck utnämndes 1918 till stadens brandmästare, vilket på den tiden innebar en årslön på 1000 mk, medan Berta Lenck drev en matservering i huset. De lät Hilda Hongell utarbeta ritningar till ett bostadshus och uthus, troligen hennes sista hus i Mariehamn. Man ser tydligt att hon följde med sin tid och utvecklade sin arkitektur – fasadens jugenddrag ligger långt från såväl de första anspråkslösa bagarstugorna som de senare villorna i praktfull schweizerstil.

Bostadshuset

 

Stadsdel D • Kvarter III • Tomt nr 4a • Mariegatan 20 • Bostadshus och uthus av Hilda Hongell 1899 • Tillbyggnadsritning av Albert Grehn 1932 • Huset är k-märkt

Johan Adolfsson

Tomtens första ägare var kofferdiskepparen, tillika stadens hamnkapten, Johan Adolfsson och hans hustru Matilda. Hilda Hongell ritade 1899 ett bostadshus för två familjer samt ett uthus. Husets fasad påminner om den ursprungliga fasaden till grannhuset vid Mariegatan 22, som hon ritat året innan.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden har bevarat sitt ursprungliga utseende. Vid en nyligen genomförd sanering återställdes gatudörren och vissa fasadlister enligt ursprungsritningen. Den gamla tomten delad och en inte helt anpassad nybyggnad har uppförts i den gamla trädgården.

Bostadshuset

 

 

Stadsdel D • Kvarter III • Tomt nr 4b • Ålandsvägen (Brunnsgatan) 60 • Bostadshus och uthus av Anders Öström 1914 • Huset är bevarat

Fina Mattsson

Kofferdiskepparen Johan Adolfsson sålde 1912 tomten åt Allmänna Telefonaktiebolaget på Åland. Anders Öström ritade två år senare ett bostadshus, som även fungerade som telefoncentral, och ett uthus. 1917 skedde ett par raska ägarbyten: Gården köptes av vicehäradshövding Alfred Adolfsson, som var son till Johan och Matilda Adolfsson på granntomten. Han sålde dock samma år den norra hälften med byggnaderna åt fröken Fina Mattsson. Den södra hälften återgick till paret Adolfsson, som var tomtens ursprungliga ägare och nu bodde i grannhuset.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden är välbevarad och bildar med trädgård och uthusbyggnad en genuin mariehamnsmiljö som är värd att bevara.

Bostadshuset

 

 

Stadsdel D • Kvarter III • Tomt nr 5a • Mariegatan 24 • Bostadshus av Hilda Hongell 1898 • Huset är k-märkt

Karl Vilhelm Brottenberg

Tullvaktmästaren och försäkringsinspektören Karl Vilhelm Brottenberg köpte tomten på auktion och lät 1898 Hilda Hongell utarbeta ritningar till ett bostadshus och uthus. Vid tiden för uppförandet hade Karl Vilhelm Brottenberg en hustru vid namn Amalia Kristina, men hon dog redan 1900 och efterlämnade fyra gemensamma barn. Följande år gifte han om sig och fick tre barn till. Efter Karl Vilhelm Brottenbergs död i en drunkningsolycka 1926 bodde hans änka Ida kvar på gården. Den är fortfarande i släktens ägo.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Fasaderna i stort sett bevarade i ursprungligt utseende. Vissa ornament har dock borttagits på foder- och hängbräder. Den östra entréverandan motsvarar ej ursprungsritningen. Den största förändringen utgör dock den avlägsnade gatudörren och det förstorade mittfönstret. Dessa ändringar är dock gjorda med stilkänsla. Skorstenarna kunde med fördel omarbetas enligt ursprungsritningen. Gårdsmiljön har bibehållit sin gamla karaktär med stor trädgård och uthus.

Bostadshuset

 

Stadsdel D • Kvarter III • Tomt nr 5b • Mariegatan 22 • Bostadshus och uthus av Hilda Hongell 1898 • Huset är bevarat

Fröknarna Magnusson

Ritningarna till tomtens bostadshus och uthus utfördes av Hilda Hongell 1898, samtidigt som hon ritade byggnaderna på granntomten 5a. De båda bostadshusen har liknande formspråk och fasaddetaljer, t.ex. listverket, fönsteromfattningarna och dörren, men detta hus är något mindre och enklare till utformningen. Den ursprungliga fasaden med en numera avlägsnad dörr kan också jämföras med grannhuset på Mariegatan 20. Antagligen var det tomtens ursprungliga ägare Karl Vilhelm Brottenberg som beställde ritningarna, men han sålde redan i februari 1898 den då ännu obebyggda tomten åt styrmannen, sedermera sjökaptenen, Viktor Magnusson från Sund. Han dog 1904 och gården ärvdes av döttrarna Elisabeth, Ingeborg och Valborg. 1925 löste Ingeborg och Valborg Magnusson ut Elisabeth, som vid det laget var gift Palmqvist.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Välbevarade fasader. Det centrala dörrpartiet mot gatan har dock byggts fast, vilket försämrat husets arkitektur. Bör om möjligt återställas. En garagebyggnad i sten vid östra gaveln stör helhetsintrycket.

Bostadshuset

 

Stadsdel D • Kvarter III • Tomt nr 6a • Östra Esplanadgatan 12 • Bostadshus av Lars Sonck 1896 • Huset är bevarat

Axel Haglund

Detta hus ritades 1896 av Lars Sonck. Det uppvisar vissa likheter med den s.k. Skogshyddan på Södragatan 31, ritad 1895, men har en återhållsammare stil. Idag är fasaden kraftigt ombyggd och huset brandskadades dessutom 2002. Det är oklart när uthuset uppfördes. Byggherre var snickaren Gustaf Saari och hans hustru Hilda. Gustaf Saari var egentligen finskspråkig och hemma från Gustavs och det berättas att frun tvingade honom att läsa några rader svenska varje dag för att lära sig språket. I slutet av 1920-talet for han till Amerika och återvände aldrig. I stället flyttade lantmäteriingenjören Axel Haglund och hans hustru Mary in i huset.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden är värdefullare än vad dess nuvarande fasader vittnar om. En stor del av Soncks typiska detaljer har genom åren avskalats från fasaderna, så att föga återstår av dess ursprungligen nationalromantiska karaktär. Sålunda avviker fönstrens utseende och inramning, panelens riktning och indelning sam lister och skorstenar från ursprungsritningen. Ett återställande av byggnaden i enlighet med ursprungliga ritningar skulle ge stadsbilden ett värdefullt tillskott och betydligt förhöja byggnadens värde med en relativt liten insats. Observeras bör, att sockeln bör lämnas orappad i ursprungligt skick emedan här är ett av Soncks första prov på det granitarbete som senare skulle bli den specialitet hans stora berömmelse i mycket skulle komma att vila på.

Bostadshuset

 

Stadsdel D • Kvarter III • Tomt nr 6c • Mariegatan 26 • Bostadshus av Oscar Bomanson 1923 • Huset är bevarat

Karl Saari

1923 sålde Gustaf och Hilda Saari en fjärdedel av tomten åt sin son Karl Saari, som var chaufför och gift med Xenia Augusta Saari. Oscar Bomanson ritade samma år ett litet bostadshus att uppföras i det sydöstra hörnet, varför det är sannolikt att det var denna del som bytte ägare. Det verkar dock ha dröjt ett antal år innan huset slutligen uppfördes. Dess huvudfasad vetter västerut in mot den angränsande gården, vilket kan verka märkligt idag, men då huset uppfördes var den delen av tomten inte bebyggd.

Bostadshusets väst- och sydfasad

 

 

Stadsdel D • Kvarter V • Tomt nr 1 • Östra Esplanadgatan 14 • Bostadshus och uthus av Hilda Hongell 1898 • Huset är bevarat

Karl August Häggblom

Bostadshuset och uthuset hör till de många hus vid Mariegatan som är ritade av Hilda Hongell. Ritningarna är daterade 1898 och byggnaderna uppfördes samma år. Tomtens dåvarande ägare var timmermannen Gustaf Ernst Danielsson. 1909 köptes gården av styrmannen Johan Gottfrid Eriksson, som dock inte hann bo i huset särskilt länge innan han dog. 1914 sålde hans änka Amanda Emilia gården åt Karl August och Ida Vilhelmina Häggblom. En period var stadens barnhem inrymt i huset innan det fick en egen byggnad på Skillnadsgatan.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden är i gott skick och har bibehållit sitt ursprungliga utseende. En balkong/terrass mot gatan saknas dock. Byggnaden kunde med fördel inramas mot gatan med ett stilriktigt staket.

Bostadshuset

 

 

Stadsdel D • Kvarter V • Tomt nr 2a • Mariegatan 25 • Bostadshus och uthus av Hilda Hongell 1900 • Huset är k-märkt

Det Store Nordiske Telegraf Selskab

Bostadshuset och uthuset är ritade år 1900 av Hilda Hongell. I bostadshuset fanns på nedre våningen fyra rum, två kök och tambur. Vindsvåningen hade fem rum och en stor hall med ingång till alla rum, vilket tyder på att dessa varit uthyrningsrum. Det var mycket vanligt i sekelskiftets Mariehamn att husens oeldade vindskamrar hyrdes ut. Det är osäkert om uthuset någonsin uppfördes. Förmodligen var ritningarna beställda av tomtens första ägare, Karl och Ida Wilhelmsson. De sålde dock tomten efter mindre än ett år, innan byggnaderna ens var uppförda, eftersom de skulle flytta till Amerika. Efter en rad snabba ägarbyten köptes gården 1907 av Det Store Nordiske Telegraf Selskab i Köpenhamn, som lät sina anställda ingenjörer bo i huset. Telegrafsällskapet innehade gården i närmare tjugo år innan den såldes åt sjökaptenen och lotsfördelningschefen Gustaf Ferdinand Ljungberg. Denne hade år 1901 anställts vid lotsverket men tog avsked i protest mot förryskningen 1912. I stället tog han diplomsjökaptensexamen och fick 1918 en tjänst vid sjöfartsstyrelsen. 1925 blev han till slut chef för Ålands lotsfördelning.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden är mycket välbevarad förutom att en centralt placerad balkong mot gatan borttagits. Denna kunde med fördel återställas. Byggnaden har genomgått en successiv sanering med bibehållande av de ursprungliga värdena.

Telegrafsällskapets hus

 

Stadsdel D • Kvarter V • Tomt nr 2b • Mariegatan 23 • Bagarstuga och uthus av Hilda Hongell 1900 • Tillbyggnadsritning av Julius Hilli 1922 • Huset är rivet

Axel Johnsson

Tomten ägdes på 1920-talet av handlarparet Axel och Anna Johnsson. Innan dess hade den bl.a. ägts av en bonde, en skräddare, en kofferdiskeppare och en styrman. Axel Johnsson var i två perioder direktör för Allmänna Telefon Ab på Åland, en post som hans son senare innehade. Dessutom hade han agentur för Svenska Amerikalinjen, som trafikerade rutten Göteborg-NewYork. Paret Johnsson hade också ägt granntomten 2a (Mariegatan 25) under några år i början av seklet. Bostadshuset var ursprungligen en bagarstuga, ritad jämte ett uthus av Hilda Hongell år 1900 och uppförd följande år. 1922 planerade Julius Hilli en tillbyggnad norrut i vinkel innehållande kök, tambur och en salong med burspråk. Att det ursprungligen var fråga om en bagarstuga förklarar husets placering långt inne på tomten.

Bagarstugan efter tillbyggnaden

Den ursprungliga bagarstugan högst upp på ritningen

 

Stadsdel D • Kvarter V • Tomt nr 3a • Ålandsvägen (Brunnsgatan) 64 • Bostadshus och uthus av Anders Öström 1914 • Huset är nerbrunnet

Reinhold Hedlund

Reinhold och Axelna Hedlund köpte tomten 1914 och lät genast bebygga den med ett bostadshus och uthus ritade av Anders Öström. Huset var stort och ämnat för flera familjer. Makarna Hedlund ägde också en kort tid en annan gård (4a) i samma kvarter, litet längre söderut vid Ålandsgatan. Reinhold Hedlund flyttade senare till Amerika medan hans hustru stannade kvar och hyrde ut rum för att försörja sig.

Bostadhuset

 

Stadsdel D • Kvarter V • Tomt nr 3b • Ålandsvägen (Brunnsgatan) 66 • Bostadshus och uthus av Hilda Hongell 1899 • Huset är rivet

Ernst Hägglund

Uppgifterna om gårdens tidigaste skeden går isär. Hilda Hongell ritade 1899 ett bostadshus och uthus som uppfördes två år senare. 1911 blev poliskonstapeln Ernst Hägglund och hans hustru Anna ägare till gården. På den tiden bestod stadens hela polisstyrka av två konstaplar och två extrakonstaplar – sedan dess har den ökat avsevärt.

Bostadshuset

 

 

Stadsdel D • Kvarter V • Tomt nr 4a • Ålandsvägen (Brunnsgatan) 68 • Bostadshus och uthus av Anders Öström 1918 • Huset är rivet

Emil Rosvall

Ritningarna till tomtens bostadshus och uthus signerades i november 1918 av Anders Öström. Samma månad undertecknade Reinhold och Axelna Hedlund köpebrevet till tomten. Därefter bytte tomten ägare ett par gånger i rask takt. 1919 köptes den av Albert Erhard och Olga Björklund och 1921 av Emil och Aina Rosvall. I köpet ingick bl.a. telefonapparaten! Makarna Rosvall, som var hemma från Knutsboda i Lemland, bodde i huset under större delen av 1920-talet. 1927 sålde de gården åt Karl och Ida Johansson.

Bostadshuset

 

 

Stadsdel D • Kvarter V • Tomt nr 4b • Skillnadsgatan (Linjegatan) 20 • Bostadshus och uthus av Anders Öström 1918 • Huset är k-märkt

Alfred Andersson

Affärsmannen Ernst Eriksson köpte den obebyggda tomten på auktion i januari 1918. I september samma år var Anders Öströms ritningar till ett bostadshus och uthus klara och bygget påbörjades genast. Huset var stort och hade på nedre våningen åtta rum med kakelugnar medan övre våningen bestod av fyra rum och en stor öppen vind. Däremot finns inget kök utritat på grundplanen, vilket tyder på att alla rum var ämnade för uthyrning. 1920 köptes gården av Alfred och Agda Andersson.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden är relativt väl bevarad. Taket mot gatan har dock en annan och mindre lyckad utformning än på ursprungsritningen. Fasadernas strukturerande listverk är ett helt annat än på ritningen. Det är osäkert om avvikelserna gjorts redan när byggnaden uppfördes eller i något senare skede. Den ursprungliga tomten är uppdelad på fyra delar av vilka tre är bebyggda. Grannhuset västerut är icke helt anpassat till k-huset. En missprydande garagenedfart mot gatan stör helhetsintrycket där.

Bostadshuset

 

Stadsdel D • Kvarter V • Tomt nr 5 • Skillnadsgatan (Linjegatan) 22 • Bostadshus och uthus av Anders Öström 1921 • Huset är k-märkt

Mariehamns barnhem

Barnhemmet, som drevs i friförsamlingens regi, uppfördes 1921 och invigdes den 7 maj 1922. Tomten var en gåva från staden, Anders Öström hade gratis gjort ritningarna och byggmästare var Matts Lenck. I huvudbyggnadens första våning fanns matsal, kök, föreståndarinnans rum, sjukrum och tambur. En trappa upp fanns två sovrum, domestikrum och hall, medan källarvåningen inrymde tvättstuga och källare. På tomten fanns också ett numera rivet uthus. Idag kallas huset Skillnadsgården och där verkar flera olika föreningar.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden som är i stadens ägo har ett relativt oförändrat utseende mot gatan. En balkong har dock tillfogats ovanför entrén. Mot gården har en relativt stilriktig tillbyggnad gjorts. Entrédörren bör bytas mot en stilriktig och balkongens detaljarbete förbättras.

Barnhemmet

Huset på Södragatan 21

Huset på Södragatan 23

Sidan uppdaterades