Vitrin 7

 

Stadsdel B • Kvarter IV • Tomt nr 1a • Norragatan 34 • Bostadshus och uthus av Hilda Hongell 1907 • Tillbyggnadsritning av Hugo Eriksson 1936 • Huset är k-märkt

M.A. Gustafsson

Sjökaptenen Matts August (M.A.) Gustafsson och hans hustru Ida köpte den obebyggda tomthälften 1906. Följande år ritade Hilda Hongell ett stort bostadshus och uthus. Huset står kvar än idag men har på höger sida fått en tillbyggnad som är motsvarar det gavelliknande partiet till vänster. Den ritades 1936 av Hugo Eriksson och innehöll en skild lägenhet i två plan och källare. Den enda möjligheten att upptäcka skarven mellan de olika delarna är att studera sockeln – på den gamla delen till vänster är stenblocken något ojämna medan de i den nya delen till höger har raka och släta kanter. M.A. Gustafsson seglade som befälhavare på bl.a. järnfregatten Mermerus och slog förmodligen åländskt hastighetsrekord på sträckan Norge-Australien: 71 resp. 72 dygn. 1927 drog han sig tillbaka från sjölivet för att bli hamnmästare i Mariehamn. Han var känd som en lugn och godmodig person vars starkaste kraftuttryck var "Saara-Lisa".

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Tillbyggnaden 1936 illustrerar hur en skicklig anpassning till befintlig 30 år äldre arkitektur kan genomföras. Skarven mellan byggnadsdelarna är svår att upptäcka. Byggnadens fasader är välbevarade.

Bostadshuset

 

 

Stadsdel B • Kvarter IV • Tomt nr 1b • Norragatan 32 • Osignerad ritning till bagarstuga, fastställd 1887 • Ombyggnadsritning av K.A. Bamberg, fastställd 1924 • Huset är rivet

Karl August Bamberg

Tomten ägdes ursprungligen av smeden Isak Nordström, som köpt den på auktion 1885. Han lät uppföra en bagarstuga och ett uthus två år senare. Bagarstugan låg alldeles invid gatan precis som ett bostadshus och där fanns plats för två familjer om de nöjde sig med ett rum och kök var. Följande ägare var muraren Karl Hellström, som köpte gården 1896. Då han dog övertogs den av hans änka Amalia. Deras son, maskinisten Karl Algot Hellström, löste 1915 ut modern och de två systrarna och flyttade in tillsammans med sin hustru Anni. Redan fyra år senare sålde de emellertid gården åt sjökaptenen Karl August Bamberg, befälhavare på ångaren Aranda som vintertid trafikerade rutten Mariehamn-Åbo. Karl August Bamberg planerade själv en ombyggnad av den ursprungligen lilla och mycket enkla bagarstugan. På hans ritningar från 1924 har det ena köket blivit tambur, den minsta kammaren utvidgats till en stor sal och vindsvåningen har inretts med sovrum och barnkammare. Taket höjdes och tre takkupor tillkom.

Den ursprungliga bagarstugan

Bagarstugan efter ombyggnaden 1924

 

 

Stadsdel B • Kvarter IV • Tomt nr 2a • Norragatan 30 • Osignerad ritning till bostadshus och uthus, fastställd 1890 • Fasadförändringsritning av Jac Lundqvist 1923 • Huset är bevarat

Jacob Lundqvist

Karl Alfred Nordin köpte tomten 1889 och lät strax uppföra ett tvåfamiljs bostadshus och uthus. Tio år senare sålde han gården med alla byggnader åt Ivar och Sonja Bergroth. Ivar Bergroth var rektor för Ålands lyceum och hyste dessutom ett stort intresse för naturen. Han hade en zoologisk samling i lyceet och var en skicklig fågelillustratör. Han ägnade sig också åt konstmåleri i allmänhet. 1916 köpte sjökapten Jacob "Jacke" Lundqvist gården sedan han dragit sig tillbaka från sjölivet. I stället blev han drätseldirektör, en post han innehade i 28 år, och åtog sig en mängd förtroendeuppdrag i Mariehamn. Han ritade dessutom många hus i Mariehamn och signerade alltid sina ritningar Jac Lundqvist. Sitt eget hus ritade han om 1923 så att en takkupa med balkong tillkom.

Bostadshuset efter ombyggnaden 1923

 

 

 

Stadsdel B • Kvarter IV • Tomt nr 2b • Norragatan 28 • Bostadshus, bagarstuga och uthus av Hilda Hongell 1900 • Huset är rivet

Karl Alfred Nordin

Tomten köptes år 1889 av Karl Alfred och Karolina Nordin. År 1900 sålde de den västra hälften (2a) med alla byggnader och byggde eget på denna östra hälft. Släkten Nordin bodde sedan länge kvar på gården. Bostadshus, bagarstuga och uthus ritades av Hilda Hongell och men det stora bostadshuset i nyrenässansstil uppfördes aldrig så familjen Nordin bodde i bagarstugan inne på tomten. Sonen Oskar övertog senare gården och den var länge i släktens ägo.

Bagarstugan

 

 

 

Stadsdel B • Kvarter IV • Tomt nr 3 • Norragatan 24 • Bostadshus och uthus av Lars Sonck 1893 • Ombyggnadsritning av Anders Öström 1918 • Huset är bevarat

Gösta Lindeman/Privata sjukhuset

Sjökaptensänkan Alexandra Lundqvist från Lemland köpte den obebyggda tomten på auktion i november 1892. Följande år ritade Lars Sonck ett ståtligt bostadshus i trä med elva rum, varav fyra med kakelugnar. De fem vindsrummen hyrdes sommartid ut åt badgäster. Huset hade ett litet torn med balustradförsedd veranda varifrån man kunde beundra utsikten över staden som bredde ut sig åt sydost. Norr om tomten fanns nämligen ännu ingen bebyggelse. Säkert tävlade byggnaden också en aning med den likaledes tornförsedda villan Marielund på andra sidan Esplanaden... År 1909 köptes gården av Otto Wilhelm och Helena Johanna Drake. Otto Wilhelm Drake var lyceets rektor 1913-23. Han kallades "Tapsken" av sina elever och tycks ha varit en rätt så sträng lärare. Om vintrarna brukade han stå i kartrummet och vakta för att få fast snöbollskastare. Paret Drake sålde 1918 gården till arrendatorn på Grelsby gård Gösta Lindeman och hans hustru Hilda. De gav samma år Anders Öström i uppdrag att planera en ombyggnad och fasadändring av bostadshuset. Gösta Lindeman var politiskt aktiv och arbetade vid denna tid tillsammans med Carl Björkman, som bodde i grannhuset på Norragatan 22, för en återförening av Åland med Sverige. De båda kumpanerna fick uppleva många dramatiska ögonblick under sin politiska karriär. Det var hit Björkman flydde efter att han utsatts för ett mordförsök. 1922 såldes gården och privata sjukhuset verkade där under resten av 1920-talet. Fasaden, som i många år varit rappad, återställs idag till sitt forna utseende.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden är den första som Lars Sonck ritade i Mariehamn. I stadsbilden utgör denna markanta byggnad ett mycket kännspakt inslag och bildar med tornhuset på andra sidan esplanaden ett slags portalkomposition.

Bostadshuset. Bilden tillhör stadssrkitektkontoret.

 

 

 

Stadsdel B • Kvarter IV • Tomt nr 7a-b • Västra Skolgatan 9 • Bostadshus och uthus av Emanuel Söderlund 1928 • Bostadshus av Emanuel Söderlund 1932 • Huset är k-märkt

Emanuel Söderlund

Det lilla bostadshuset samt ett uthus ritades i september 1928 av byggnadsentreprenören Emanuel "Manne" Söderlund, som var ägare till tomten. Han hade varit två gånger till Amerika, byggt hus i San Fransisco och sommarvillor i Hollywood. Redan vid denna tid planerade han att uppföra litet större bostadshus med fasad mot Lasarettsgatan (nuvarande Neptunigatan) men ritningarna till detta blev klara först 1932. Emanuel Söderlund bodde först i det mindre huset men flyttade till det större då detta hade uppförts. Det mindre huset övertogs av Dessi Karlsson, som också hade varit i Amerika. Hennes brorson studenten Fridolf "Frille" Karlsson fick ärva det på 1930-talet. Karlssons och Söderlunds var släkt med varandra och härstammade från Vårdö. Hörnhuset beboddes också av den vänsälle Karl "Bull-Kalle" Karlsson, som hade fått sitt smeknamn eftersom han var gift med en dotter till bagar Borenius. Han gick till sjöss som elvaåring 1906 och blev sjökapten 1931.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden genomgick 1987-88 en varsam grundrenovering. Byggnadens ursprungliga utseende relativt välbevarat.

Bostadshuset

 

 

 

Stadsdel B • Kvarter IV • Tomt nr 7c • Neptunigatan (Lasarettsgatan) 27 • Bostadshus, uthus och lillstuga av J. Lindell 1928 • Huset är k-märkt

Karl Thorell

J. Lindell ritade i augusti 1928 bostadshus, uthus och lillstuga till södra delen av tomt nr 7. Huvudbyggnaden och uthuset uppfördes parallellt med att den norra tomthälften bebyggdes men det är tveksamt om lillstugan någonsin byggdes. Gården beboddes av målaren Karl Thorell, som kom från Sverige. Han var predikant i friförsamlingen och genom denna han hade han lärt känna Emanuel Söderlund på granntomten. Hustrun Lilly arbetade på Helsingfors bank.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden är sanerad. Det ursprungliga utseendet är relativt väl bevarat. Entréutbyggnaden mot gården är dock stilvidrigt utformad.

Bostadshuset

 

 

Stadsdel B • Kvarter IX • Tomt nr 2 • Västra Skolgatan 2 • Ritningar till vaktmästar- och eldarbostad, uthus samt tillbyggnad av skolbyggnaden av Torsten Montell 1927 • Byggnaden är k-märkt

Ålands lyceum

Ålands lyceums skolbyggnad uppfördes 1903, då skolan ännu hette Realläroverket i Mariehamn. Under 1910-talet skedde flera namnbyten och sitt nuvarande namn fick skolan först 1924. Ritningarna till det nya skolhuset, troligen av Jac Ahrenberg, måste omarbetas flera gånger innan byggnadsstyrelsens version från år 1902 kunde godkännas. Arkitektoniskt representerar skolhuset s.k. svensk herrgårdsstil med höga och vida fönster med små rutor som i fasaderna är smyckade med näckrosornament. Redan från början var byggnaden rappad i ljusgult med vita lister och hade rött tak. Klassrummen var för små och hade förhållandevis dålig belysning, men tack vara sina ljusgula väggar upplevdes de ändå som glada och ljusa. Uppvärmningen skedde genom kakelugnar, men under den ovanligt kalla vintern 1916-17 uppges temperaturen ha varit endast 11-12 grader! Skolbyggnaden blev snart för liten och 1927 utarbetades om- och tillbyggnadsritningar av Torsten Montell, samme arkitekt som övervakat uppförandet av den ursprungliga byggnaden. 1928-30 byggdes sålunda två nordliga flyglar till huvudbyggnaden, en ny vaktmästar- och eldarbostad samt ett bränslemagasin. Vaktmästare på 1920-talet var Claes Vallgren, en blid och försynt svensk som hade arbetat som trädgårdsmästare under badhusepoken. Han bodde dock inte i vaktmästarbostaden utan i ett hus på Södra Esplanadgatan (nuvarande Storagatan).

Ålands lyceum. Bilden tillhör stadsarkitektkontoret.

 

 

Stadsdel B • Kvarter IX • Tomt nr 3 • Östra Skolgatan 10 • Bostadshus och uthus av Jac Lundqvist 1925 • Tillbyggnadsritningar av Algot Johansson 1929 • Huset är rivet

Axel Lindholm

Axel Lindholm köpte tomten obebyggd 1925. Samma år ritade Jac Lundqvist ett bostadshus och uthus. Bostadshuset låg inte precis invid gatan utan ett stycke in på tomten. Samma placering fick de övriga hus som på 1920-talet byggdes på norra sidan av Nygatan. Orsaken var Oscar Bomansons stadsplan från år 1925, där det stadgades att vissa tomter skulle bebyggas på ett luftigare sätt. Byggnader skulle placeras ca 7 meter från gatulinjen och just Nygatans norra sida är ett gott exempel på ett område där indragningen genomgående förverkligades. Axel Lindholm, som i dokumenten oftast tituleras handlande, lär också ha varit trädgårdsmästare, byggnadsentreprenör och aktiv inom frivilliga brandkåren. Sonen Halvar Lindholm blev skådespelare på Svenska teatern i Helsingfors och rönte stor framgång tack vare sitt fördelaktiga utseende. Han ansågs likna Gösta Ekman och fick ofta spela rollen som förste älskare. En senare ägare till gården var Wilhelm Johansson, som kallades Vargsunds-Ville eller Ryss-Ville. Han hade en liten buss som han använde till att skjutsa traktens damer till olika kyrkliga sammankomster.

Bostadshuset

 

 

Stadsdel C • Kvarter VI • Tomt nr 1a • Norragatan 22 • Bagarstuga och uthus av A.G. Silander, ritningen fastställd 1890 • Huset är k-märkt, bagarstugan är flyttad

Carl Björkman

Tomten har en lång och intressant historia med många ägarbyten bakom sig. Dess första ägare var bondeänkan Amalia Eriksson från Hammarland, som köpte den på auktion 1889. Redan följande år stod ett bostadshus, uthus och bagarstuga färdiga. Åtminstone bagarstugan och uthuset ritades av A.G. Silander, varför man kan anta att han även ritade huvudbyggnaden. Bagarstugan, som var belägen i det nordvästra hörnet av tomten, stod länge under rivningshot trots att den varit k-märkt sedan 1960-talet. 1999 köptes den för 10 mk och flyttades till Mörby i Hammarland. Bostadshuset, kallat Marielund, var en imponerande villa med mycket snickarglädje och ett torn i hörnet mot Östra Esplanadgatan. Det representerar den villastil som var vanlig under badhusepoken och vindsrummen hyrdes mycket riktigt ut åt sommargäster. Amalia Eriksson sålde gården 1895 och den ägdes i tur och ordning av en grosshandlare, en kontorist, en skollärarinna, en bonde och en direktör innan den 1924 köptes av Carl och Ida Björkman. Carl Björkman var Ålands första lantråd och en central gestalt inom utformningen av den åländska självstyrelsen. I februari 1935 utsattes han för ett attentat i sitt eget hem då en ung man knackade på dörren och sköt honom med flera skott. Ynglingen var son till en kantor som Björkman försökt förklara icke valbar till en post i landskapsnämnden. Lantrådet räddades tack vare några mynt han hade i bröstfickan.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

En synnerligen markant och för esplanadens stadsbild värdefull byggnad. Kulturhistoriskt är byggnaden intressant emedan bl.a. lantrådet Carl Björkman har bott i huset och attentatet mot honom utfördes där. Byggnadens fasader har tyvärr genomgått stora förändringar som står i strid med dess arkitektoniska särart och stil. Sålunda har de t-formade nyrenässansfönstren ändrats till moderna perspektivfönster. Panelen har förnyats varvid alla horisontala lister som inramade band av stående panel bortlämnats och hela fasaden har täckts av en enahanda och stilvidrig liggande panel på vandring. Vidare har balkongen, gatuentrén och taknockssnickerierna bortlämnats. Byggnaden framstår idag som en skugga av sitt forna jag. Endast tornets kännspaka övre parti är relativt intakt.

Tornvillan i festdräkt täckt med flaggor och vimplar. Bilden tillhör stadsarkitektkontoret.

 

 

Stadsdel C • Kvarter VI • Tomt nr 1b • Norragatan 20 • Affärslokal av Hilda Sjöblom 1896 • Bagarstuga av Hilda Hongell 1902 • Fasadförändringsritning av Julius Hilli 1921 • Ombyggnadsritning av J. Lindell 1930 • Fasadförändringsritning av Frithiof Lindholm 1933 • Huset är rivet

Walther Wilcken

Då grosshandlaren Nils Olof Nordenson köpte tomten 1895 gav han Hilda Sjöblom i uppdrag att utarbeta ritningar till ett affärshus att uppföras invid Norragatan. Ett uthus fanns redan vid denna tid på tomten. Nordenson bodde själv i Villa Marielund på den västra delen av tomten (nuvarande 1a) och drev sågrörelse och trävaruaffär i affärsbyggnaden. År 1897 hade han startat Lökskärs ångsåg söder om staden, uppenbarligen med varierande framgång. 1899 gick han i konkurs men i stället ombildades ångsågsaktiebolaget och 1901 övertog det hela gården. Följande år bytte bonden Erik Viktor Helenius till sig den mot sin gård Micklas i Västansunda i Jomala socken. Hilda Hongell ritade samma år en bagarstuga som uppfördes mitt på tomten. Därefter bytte gården ägare flera gånger och köptes till slut 1920 av direktör Walther Wilcken, som var verksam inom motorbranschen. Förutom en verkstad ägde han en firma som sålde bilar och motorcyklar och drev dessutom en taxirörelse. 1921 lät han göra vissa ombyggnader på huvudbyggnaden. Fasadens utseende förändrades då ytterdörrarna gjordes om till fönster och verandan framtill försvann. En dörr togs åter upp på 1930-talet. På den tiden förestod Majken Söderlund i huset en matservering med ölrättigheter, allmänt kallad "Öltorpet". Ett annat namn som gamla mariehamnare känner igen är Mariehamns Matsalar.

Huvudbyggnaden

 

 

Stadsdel C • Kvarter VI • Tomt nr 2 • Norragatan 16 • Tillbyggnadsritning av Bertel Jung 1896 • Bostadshus av Hilda Hongell 1898 • Tillbyggnadsritning av J. Lindell 1922 • Huset är rivet

Karl Skogström

Tullvaktmästaren Johan Sommarström köpte tomten på auktion 1888. Bagarstuga och uthus uppfördes inom två år, men själva bostadshuset ritades först 1898 av Hilda Hongell och uppfördes samma år. Det hade en rikt dekorerad fasad men ytterdörren var på ett besynnerligt sätt inklämd mellan två av fönstren. Redan 1896 hade Bertel Jung ritat en tillbyggnad till bagarstugan. Den nya delen stod vinkelrätt mot den andra och hade en hjulliknande dekoration på gavelkrönet. 1922 tillbyggdes bagarstugan ytterligare och fick badrum och en ny tambur där ingångarna tidigare funnits. Kronolänsmannen och bankdirektören Arthur Elis Ekman, en av dem som starkast engagerade sig i Ålandsrörelsen på 1910-talet, köpte gården 1908. Då innehade han även posten som ordningsman i staden och var en rätt så bemärkt person. 1916 sålde han gården till apotekaren Karl Skogström. Idag är samtliga byggnader på gården rivna men brunnen finns fortfarande kvar.

Bostadshuset

Bagarstugan efter tillbyggnaden 1896

 

 

 

Stadsdel C • Kvarter VI • Tomt nr 3a • Norragatan 14 • Bagarstuga och uthus av Hilda Sjöblom, ritningen fastställd 1890 • Till- och ombyggnadsritningar av Hilda Hongell 1897 • Huset är rivet

Gamla andelshandeln

Kofferdiskepparen Gustaf Rosenblad och hans hustru Anna uppförde 1890 en bagarstuga invid Norragatan och ett uthus längre in på den tomt de året innan hade köpt på auktion. Byggnaderna var ritade av Hilda Sjöblom, som på situationsplanen också anvisade plats för huvudbyggnaden i tomtens nordöstra hörn (nuvarande 3b). 1897 köptes tomten av målarmästaren Viktor Vuori och hans hustru Augusta Wilhelmina. De lät Hilda Hongell utarbeta om- och tillbyggnader för såväl bagarstugan som uthuset. Det senare förlängdes i vinkel både söderut och österut och blev därmed rejält större. 1914 delades tomten och denna västra hälft köptes av amerikaålänningen Ernst Eriksson, en av de företagsamma bröderna Eriksson. Systern Olga, som själv arbetat inom affärsbranschen, bodde på granntomten. 1917 sålde Ernst Eriksson gården åt Mariehamns Handelslag m.b.t. Då hade det redan länge bedrivits handelsverksamhet på gården eftersom Handelslaget hyrt bagarstugan som butik och uthuset som lager.

Bagarstugan som blev butik

 

 

 

Stadsdel C • Kvarter VI • Tomt nr 3b • Ålandsvägen (Brunnsgatan) 42 och Norragatan 12 • Osignerad ritning till bostadshus, fastställd 1891 • Till- och ombyggnadsritning av Anders Öström 1916 • Husen är rivna

Axel Barck/Nya Andelshandeln

Bostadshuset vid Brunnsgatan (nuvarande Ålandsvägen) byggdes 1891 då tomten ägdes av Gustaf och Anna Rosenblad. Efter en kort tid i målarmästaren Viktor Vuoris ägo köptes gården 1900 av pastorn Calixtus Karlsson och hustrun Selma. Calixtus Karlsson var också religionslärare i lyceet och hörde till dem som ville skärpa kristendomsundervisningen. Därefter skedde ett par ägarbyten innan handlandeparet Axel och Olga Barck 1915 köpte tomten. Axel Barck erbjöd bl.a. hyrbilsservice med chaufför – det var nämligen ovanligt med såväl bilar som körkort på Åland vid den här tiden. Han var även rådman, vilket ansågs vara ett mycket fint yrke. Olga Barck hade en tid arbetat som bodfröken i Mathias Erikssons modeaffär på Torggatan, ett attraktivt yrke för kvinnor trots att arbetsdagarna kunde vara långa och lönen låg. De flesta slutade dock sin anställning då de gifte sig. 1928 köpte Mariehamns Handelslag gården och byggde butik på södra delen av tomten vid Norragatan. Arkitekt var Torsten Montell. Långa diskussioner fördes om vilket material som skulle användas vid bygget, men till slut kunde man enas om tegel. Bostadshuset togs också i andelshandelns tjänst som kontor. Idag ligger Mathis-hallen på tomten så handelsverksamheten fortsätter trots att husen är rivna.

Bostadshuset

 

 

 

Stadsdel C • Kvarter VI • Tomt nr 4a • Nygatan 15 • Bostadshus och uthus av Hilda Sjöblom, ritningen fastställd 1890 • Bagarstuga av Hilda Hongell 1898 • Till- och ombyggnadsritning av Ivar Lindqvist 1912 • Huset är bevarat

Axel Lindholm/Fridolf Häggblom

1890 uppfördes på tomten ett litet, enkelt bostadshus och uthus ritade av Hilda Sjöblom. Fem år senare förlängdes uthuset och 1898 tillkom en bagarstuga. Gården hade ägdes ursprungligen av sjömannen Anders Fridolf Häggblom. Under tolv år kring sekelskiftet tillhörde den slaktarmästaren Johan Seppäla innan Häggblom och hans hustru Sofia återköpte den 1907. Efter Sofia Häggbloms död några år senare sålde maken den norra och östra delen av tomten åt Axel Lindholm och hans hustru Hanna och behöll själv det sydvästra hörnet med bagarstugan och uthuset. Paret Lindholm förlängde bostadshuset österut med en tillbyggnad av helt annan karaktär än det gamla huset. Den nya delen var i två våningar och hade en rikare fasaddekoration med burspråk och större fönster. Trots att de båda husen sammanbyggdes var det ändå fråga om skilda lägenheter. Axel Lindholm var bl.a. trädgårdsmästare och hade växter till försäljning i trädgården. I källaren drev en man vid namn Vallo en läskdrycksfabrik.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnaden som består av en äldre och en yngre del har genom en på 1980-talet genomförd sanering fått en enhetlig arkitektur som ansluter till äldre ritningar.

Bostadshuset. Foto: Maria Knyphausen/ Stadsarkitektkontoret

Plan över bostadshuset. Till höger den gamla delen, till vänster tillbyggnaden.

 

 

 

Stadsdel C • Kvarter VI • Tomt nr 4b • Nygatan 13 • Bostadshus och uthus av Hilda Sjöblom 1895 • Osignerad tillbyggnadsritning, fastställd 1914 • Uthus av Anders Öström 1928 • Huset är bevarat

Albin Ahlqvist

Tomten ägdes ursprungligen av sjömannen Anders Fridolf Häggblom, som 1878 hade köpt den på auktion för 801 mk. År 1895 ritade Hilda Sjöblom ett bostadshus med fasad mot Brunnsgatan (nuvarande Ålandsvägen). På gårdssidan hade det ett fint trapphus med avfasade hörn och många fönster. Samtidigt byggdes ett uthus som var en förlängning till granntomtens uthus. 1914 utvidgades det ytterligare i vinkel norrut och den östligaste delen revs och ersattes med en nybyggnad. Redan 1928 fick denna del ge vika för ett uthus med tre garage, ritat av Anders Öström.Vid det laget hade gården bytt ägare två gånger. 1912 köptes den av Erik Viktor och Ida Helenius, som 1914 sålde den vidare åt formannen Albin Ahlqvist. Han hade åkeri med hästar och taxibilar och dessutom kapplöpningshästar. Därför fanns det både garage och stall på gården. Albin och Ellen Ahlqvist hade många barn och sönerna arbetade i åkeriet. De var alla ivriga brandkårister.

Bostadshuset

 

 

Stadsdel C • Kvarter VI • Tomt nr 5a • Nygatan 19 • Ombyggnadsritning av Hugo Eriksson 1938 • Huset är bevarat

Bruno Donner

Gårdens tidigaste historia är oklar. Ett bostadshus och uthus uppfördes 1896 enligt uppgifter av den första ägaren, timmermannen Viktor Walfrid Johansson. Lagfartsprotokollen påstår dock att han köpte tomten obebyggd på auktion 1899! Avsaknaden av originalritningar gör dateringen ännu svårare. 1938 lade Hugo Eriksson fram ritningar för ombyggnad och omfattande fasadändringar, men de tycks aldrig ha utförts. Fasaden skulle då ha blivit enklare och betydligt tråkigare, utan takkupa och med färre fönster. Huset var ursprungligen ämnat för två familjer men efter ombyggnaden skulle fyra familjer ha fått plats i små lägenheter om 1-2 rum och kök. 1902 köptes gården av sjökapten Bruno Donner från Lemland och hans hustru Bärta. De bodde sedan i huset under större delen av 1920-talet. En period i mitten av 1920-talet före lyceets utvidgning uthyrdes några rum i huset för undervisning.

Stadsarkitektkontorets utlåtande:

Byggnadens fasader är välbevarade. Gatufasadens centrala fönster i frontespisen kunde dock bättre anpassas till övriga fönster. Tomten är ingärdad med enkelt trästaket och ståtliga grindstolpar. Stilriktiga grindar skulle komplettera den fina helheten.

Bostadshuset. Foto: Maria Knyphausen/Stadsarkitektkontoret

 

 

Stadsdel C • Kvarter VI • Tomt nr 5b • Nygatan 17 • Bostadshus och uthus av J. Lindell 1928 • Huset är rivet

John Bergfelt

J. Lindell ritade 1928 ett stort burspråksförsett bostadshus i två våningar. I bottenvåningen fanns lägenheter för två familjer medan vindsvåningen var avsedd för en enda familj. Dessutom hade huset en väl tilltagen källare. Samtidigt ritades ett uthus i form av en förlängning av det befintliga uthuset på tomt 5a, men det är osäkert om det någonsin uppfördes. Byggherre var John Bergfelt, en plåtslagare från Mossala på Houtskär. Han hade tidigare bott på Öhbergsvägen och hade även ett hus på Kaptensgatan.

Bostadshuset

 

 

Stadsdel C • Kvarter VI • Tomt nr 6 • Östra Skolgatan 11 • Bostadshus av Oscar Bomanson 1927 • Huset är rivet

Valfrid Eriksson

Konsulenten Valfrid Eriksson köpte tomten 1926 och följande år ritades ett bostadshus av Oscar Bomanson. Det var ett stort trähus i två våningar avsett för en enda familj. I huvudvåningen fanns salong, herrum, matsal, kök, serveringsrum och domestikrum. Vindsvåningen bestod av tre sovrum med garderober, badrum, kontor och "reservrum". I källaren fanns tvättstuga, slöjdrum, pannrum, toalett samt mat-, rotfrukts-, ved- och kokskällare. Huset representerar typisk 1920-talsklassicism med sin symmetriska fasad, pilastrar och sexrutiga eller halvmånsformade fönster. Valfrid Eriksson var konsulent för andelshandeln och åkte runt på Åland, pratade med köpmännen, gav råd och organiserade. Han kom egentligen från landsorten men skaffade sig teoretiska kunskaper och fick folkets förtroende. Vid sidan om arbetade han som stenograf i landstinget. Hans söner var ivriga fotbollsspelare och innan idrottsplanen utrustats med ordentliga omklädningsutrymmen fick ibland hela fotbollslaget byta om hemma hos Erikssons!

Bostadshusets norra fasad

 

 

Stadsdel C • Kvarter VII • Tomt nr 1 • Nygatan 20 • Bostadshus och uthus av Jac Lundqvist 1925 • Huset är bevarat

Valentin Lundell

Jac Lundqvist stod 1925 för ritningarna till detta hus, som uppfördes under de följande åren. Det bestod av två lägenheter om fyra resp. två rum och kök. De första ägarna var Valentin och Beda Lundell från Sviby i Jomala. Valentin Lundell var forman men arbetade också en tid som brandvakt. Hustrun Beda hade varit i Amerika och kryddade gärna sitt språk med amerikanska slangord.

Bostadshuset

 

 

Stadsdel C • Kvarter VII • Tomt nr 2 • Nygatan 18 • Bostadshus och uthus av J. Lindell 1929 • Bostadshus och uthus av Jac Lundqvist 1929 • Huset är k-märkt

Valter Jansson

Ända fram till 1920-talet var detta stadens utmarker. 1912 uppförde Mariehamns kyrkoförsamling ett litet svartmålat vagnslider för likvagnar. Hästarna som spändes för vagnarna var mörka till färgen och även formännen var svartklädda. De hette Friman och Eliasson och den senare var känd för sitt praktfulla röda skägg, en färgklick i allt det svarta. J. Lindell ritade 1929 ett bostadshus för två familjer. I källarvåningen fanns ett skomakeri med egen ingång längst till höger. Liksom de övriga 1920-talshusen på Nygatans norra sida byggdes bostadshuset något indraget från gatan, medan uthuset, ritat vid samma tid, placerades längst in på tomten på traditionellt vis. Valter Jansson, som bodde på gården på 1920-talet, var hemma från Järsö. Han for till Amerika men återvände till Åland och försörjde sig som fiskare och byggnadsarbetare. Han hade en fin tenorröst och uppträdde sporadiskt på fester och offentliga evenemang. Den östra tomthälften bebyggdes först på 1930-talet trots att Jac Lundqvist redan 1929 ritat ett stort bostadshus med fyra lägenheter. Det uppfördes av Hugo Eriksson och köptes 1936 av byggnadsarbetaren och amerikaålänningen Karl Westerholm och hans hustru Aina.

Bostadshuset

 

 

 

Stadsdel C • Kvarter VII • Tomt nr 4a • Ålandsvägen (Brunnsgatan) 34 • Bostadshus och uthus av J. Lindell 1928 • Huset är rivet

Alma Häggblom

J. Lindell ritade bostadshuset och uthuset i juli 1928, två månader efter att han färdigställt ritningar till motsvarande byggnader till tomt 4b. Bostadshuset låg mitt inne på tomten, långt från gatan. Det beboddes av Alma Häggblom med familj.

Bostadshuset

 

 

 

Stadsdel C • Kvarter VII • Tomt nr 4b • Ålandsvägen (Brunnsgatan) 36 • Bostadshus och uthus av J. Lindell 1928 • Huset är rivet

Nils Manners

Folkskolläraren Nils Manners bodde i detta bostadshus, som jämte ett uthus ritades av J. Lindell i maj 1928. Det var ämnat för två familjer och hade en stor balkong på baksidan. Fasaden kan jämföras med motsvarande på Neptunigatan 27, tomt B IV-7c. Husen har samma arkitekt och är ritade samma år.

Bostadshuset

Sidan uppdaterades