Vitrin 5

Kvarter XVIII • Tomt nr 1a • Strandgatan 27 • Snickeriverkstad ritad av R. Wilkman 1927. • Huset är rivet.

Risto Wilkman

Snickaren Risto Wilkman flyttade till Åland i slutet av 1920-talet och byggde hus intill Fahlers järnväg. På denna tomt på stadens utmarker var han mantalsskriven år 1927.
    Det fanns två lägenheter i bostadshusets övre våning. Wilkman bodde i den ena och hyrde ut den andra. I den stora, höga källaren hade han sitt snickeri.
    Ritningar för en snickeriverkstad gjordes av Wilkman själv år 1927. Nära stranden hade han sitt virkeslager. År 1955 eller något år senare byggde nya ägaren Carl Rundberg ut källaren till bageri. Populära Café Strand fanns i gatuplanet. En rejäl bit skars av tomten när Styrmansgatan drogs ner till den nya Österleden i decennieskiftet 1970-80. Polishuset finns i dag på denna tomt.

Wilkman.jpg (9853 bytes)

Ritning av Risto Wilkman år 1927

 

 

Kvarter XVIII • Tomt nr 1b • Strandgatan 25 • Ritningar saknas.

Bryggeri och bastu

På denna tomt fanns först en allmän bastu, som hade skild herr- och damavdelning. Byggnaden blev senare läskedrycksfabrik och omvandlades på 1930-talet till ett ölbryggeri. Bryggerilagret hade tjocka korkväggar som skulle hålla temperaturen nere. Huset finns kvar, men har senare fått en våning till.
    Norr om bryggeribyggnaden fanns även en smedja, som torde ha rivits efter att Mek-Matte byggde bilhall på tomten på 1950-talet. Elvaruhuset ELAB är i dag inrymt i bilhallen.

 

Kvarter XVIII • Tomt nr 2 • Strandgatan 23 • Ritningar saknas.

Evert Danielsson

Tomten bebyggdes enligt uppgiftslämnare vid sekelskiftet. År 1899 ingick Johannes Sundström arrende med staden för en ångkvarn på tomten. Efter Sundström ägdes tomten av ytterligare en person innan Evert Danielsson köpte den år 1914.
    Bondsonen Danielsson var född i Tranvik i Sund och hade vistats några år i USA innan han flyttade till Mariehamn. Bostadshuset och kvarnen (norra vinkelbyggnaden), som ursprungligen stod omkring fyra meter från varandra, byggdes ihop av Danielsson. En ingång byggdes samtidigt från gatan. Kvarnen drevs av en kultändarmotor. Motorn fanns i källaren och själva kvarnen med bl.a. havregrynsvalsar och skalverk i gatunivå. Stadskvarnen gav ifrån sig ett karakteristiskt ljud som hördes vida omkring.
    Evert Danielsson lejde mjölnare, på 1920-talet bl.a. en Westerlund, och drev själv lanthandeln som var inhyst i bostadshusets sal. Sönerna Elis och Richard hjälpte till att gräva en segelbar kanal från Slemmern ända till kvarnhuset för att underlätta handel och lastning för skärgårdskunderna. Det berättas t.ex. om Seglinge-Fina som kom seglande en gång per år för att skaffa mjöl. Båten angjorde hon nära kvarnen. Vägen ut till Danielssons båthus gick genom vassen. Husen revs år 1985 när Slite-huset skulle uppföras.

Danielsson.jpg (10788 bytes)

 

Strandgatan23_25.jpg (9779 bytes)

Evert Danielssons hus ca år 1903

 

Evert Danielssons hus på 1980-talet

 

Kvarter XVIII • Tomt nr 3 • Strandgatan 19 • Ritningar saknas. • Huset är rivet.

Ruben Öfverström

Timmermannen Ruben Öfverström byggde gårdshuset när han kom hem från USA år 1919.
    Öfverströms och Dahlmans på granntomten uppförde sina hus vägg i vägg. I bostadshusets källare hade Öfverström sin första snickarverkstad. Huset byggdes till ett par gånger, bl.a. tillkom en ny snickarverkstad i en vinkelbyggnad till bostadshuset.
    I tegelbyggnaden som fortfarande står kvar på tomten finns rester av den tillbyggnad som kom till på 1920-talet. För att lättare kunna transportera stockar till tomten hade Öfverström grävt en kanal från Slemmern till såghuset vid stranden. Ytterligare en byggnad på tomten användes som torkhus för virket.

Ofverstrom.jpg (7771 bytes)

Ruben Öfverströms hus år 1929

 

Kvarter XVIII • Tomt nr 4 • Strandgatan 17 • Ritningar saknas. • Husen är rivna.

W.J. Dahlman

Huset, som även kallades "Tidhem", var delvis uppbyggt när det köptes av Johannes Sundström år 1910. Sundström bodde här med sin familj till år 1924, då fabrikör och korvmakare Wilhelm Johannes Dahlman köpte tomten med byggnader.
    De första korvarna tillverkades i bostadshusets källare. Senare byggdes en korvfabrik nere vid stranden. Dahlmans byggde en gårdskarlsbostad vägg i vägg med Öfverströms snickarverkstad. Öster om denna byggnad fanns en lagerbyggnad. Alla hus är rivna, och på tomten står i dag ett bostadsvåningshus.

Dahlman.jpg (14770 bytes)

Tidhem i slutet av 1920-talet

 

Kvarter XVIII • Tomt nr 5 • Strandgränd 1 • Ritningar saknas. • Husen är rivna.

Axel Sundström

Plåt- och kopparslagare Axel Sundström köpte tomten med hus då han återvände till Mariehamn år 1919. Tunnbyggarverkstaden som stod på tomten hörde till bryggeriet, och Sundström förvandlade den under åren 1920-21 till bostadshus. Han byggde till verandan och farstun och inredde även två rum på vinden. Bostaden fanns i husets norra del och verkstaden i den södra.
    Huset var även känt som "Norrgårds". Den smala byggnaden var ett uthus med bastu. På tomten finns i dag ett bostadsvåningshus.

Sundstrom2.jpg (15295 bytes)

Axel Sundströms hus på Norra kobetet år 1919

 

Stadens norra utmarker • Strandgränd 2 • Köttkontrollstation, ev. ritad av Niilo Kirrola 1930. • Husen är rivna.

Köttkontrollstationen

Veterinär Platin lade fram idén om en köttkontrollstation. Här torde kött från många av landskapets hemmaslakterier ha kontrollerats. En ritning, eventuellt av Niilo Kirrola, finns från 1930. Stationen revs när Mariehamns stad övertog köttkontrollen. Det lilla huset öster om stationen var ett vedlider.

Först år 1938 antogs en stadsplan som innefattade detta område med köttkontrollstation, oljemagasin, slakteri samt garveri & Fahlers bro. Eftersom dessa byggnader uppfördes utanför stadsplanerat område finns nästan inga ritningar bevarade. Uppgifterna om husen bygger till stor del på äldre stadsbors berättelser.

Kottkontroll.jpg (6979 bytes)

 

 

 

Stadens norra utmarker • Kaptensgatan 1 • Ritningar saknas. • Huset är rivet.

Oljemagasinet

Det långa oljemagasinet tillhörde på 1920-talet Ålands handelsbolag. Ägare och kompanjoner var Erik Nylund och Uno Isaksson. Byggnaden uppfördes eventuellt redan vid sekelskiftet och användes troligen först som ladugård.
    Under kriget på 1940-talet hade Vulcator lager för bil- och cykelringar här. Magasinet, som numera är rivet, fanns strax norr om den byggnad där Lisco bok- och pappershandel finns i dag.

 

 

Stadens norra utmarker • Skarpansvägen 23 • Ritningar saknas. • Husen är rivna.

Slakteriet

Affärsmannen Kalle Eriksson från Mariehamn och slaktaren Karl William Söderlund från Jomala drev detta slakteri på stadens norra utmarker. En delägare var också affärsmanen och slaktaren Verner Söderlund.
    Byggnaderna uppfördes före 1920-talet, men årtalet är oklart. Den södra byggnaden var byggd i trä och tegel och innehöll fähus och hölada. Den smala träbyggnaden i västra kanten av tomten var ett kreatursstall. Slakteriet, huset längst norrut, var byggt i tegel. Slakteriet kallades för Mariehamns exportslakteri och exporterade fårkött bl.a. till Sverige.
    Den lilla fyrkanten snett söder om slakteriet är en isstack. Isen sågades ut vintertid från Dalkarby träsk. Isbehållaren var byggd av trä och mellan isen och träväggarna fanns ett tjockt lager med sågspån, för att isen inte skulle smälta. När man behövde is hackade man ut den med isbill.

Slakteriet.jpg (23804 bytes)

Fähuset och höladan syns i bakgrunden på denna bild från Ålandsutställningen år 1936.

 

Stadens norra utmarker • Styrmansgatan 4 • Ritningar saknas. • Husen är rivna.

Garveriet & Fahlers bro

I slutet av år 1880 anhöll fabrikör Hugo Alfred Fahler av stadsmyndigheterna om mark för att starta ett garveri. Platsen han åsyftade var på stadens utmark väster om landsvägen vid den s.k. Norra grinden. Han fick den begärda tomten och byggde samma år sin garveriverkstad.
    En karaktärsbyggnad uppfördes på tomten år 1881. Eventuellt revs ett äldre hus på samma plats. Detta år inleddes också garverirörelsen. År 1882 byggdes ett långt uthus i västra kanten av tomten och året därpå uppfördes ytterligare en garveriverkstad, mittemot uthuset. Bostadshuset byggdes till år 1891. År 1901 skarvades bostadshuset i med en nio meter lång tillbyggnad. Här i husets västra del fanns affären med försäljning av bl.a. skor och läder. Vindmöllan på gårdsplanen var installerad för vattenförsörjningen och drev en pump i brunnen.
    Fabrikör Fahler avled år 1909. Garverirörelsen övertogs av possessionaten Jakob J. Rotz. Garverirörelsen avyttrades efter Rotz död år 1919 och drevs vidare av Vihtori Rantakari. I dag är alla hus rivna; de flesta av byggnaderna revs 1951. På det långa bostadshusets plats står i dag en rappad bostads- och affärsfastighet.
    Ålands första järnväg gick från tomten ner till Fahlers bro. Hudarna som skulle garvas till läder låg i blöt nere vid bron. När hudarna hade legat länge nog i blöt gick det lättare att skrapa bort håren. Detta gjorde man från en flotte i vattnet. Hudarna förvarades sedan i ett 15-20 meter långt magasin på brons norra sida innan de transporterades på järnvägen upp till garveriet. Järnvägen var framför allt ett nöje för barnen som brukade tjuvåka på vagnarna.

Garveriet.jpg (12250 bytes)

Till vänster karaktärsbyggnaden från år 1881 och till höger garveriet

© Copyright Mariehamns stads kulturnämnd 1999

Sidan uppdaterades