Vitrin 4

Kvarter IV • Tomt nr 5 • Mariegatan 12 • Bostadshus och uthus ritade av Hilda Hongell 1899. • Uthuset är rivet. • Bostadshuset är k-märkt.

Alfred Holmberg

Fyrvaktaren Johan Alfred Holmbergs bostadshus och uthus uppfördes år 1900 efter Hilda Hongells ritningar. År 1920 fick huset en veranda. I huset fanns också Aina Söderströms syateljé. Aina hyrde en lägenhet tillsammans med sin syster Alfhild, som senare öppnade egen syateljé i ett hus på Torggatan.
    Sjökapten Alfred Theodor Holmberg övertog huset efter faderns död. Modellen av huset är aningen felaktig. En ingång som fanns med på ritningarna saknas i verkligheten.

 

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
Fasaden som innehåller många ursprungliga och skickligt utförda snickeridetaljer överensstämmer relativt väl med ursprungsritningen. Det upphöjda centrala fasadpartiet avviker dock markant från ritningen, på vilken taklisten går obruten framför takkupan. Den ena gatudörren saknas vilket ej heller stör helhetsintrycket. Den befintliga dörren kunde dock med fördel bytas ut mot en stilriktigare. Takmaterialet är något för modernt. Den omgivande bebyggelsen harmonierar med k-huset, vars ursprungliga tomt halverats.
 

Holmberg.jpg (18479 bytes)

Ritning av Hilda Hongell år 1899. Fasad mot Mariegatan.

 

 

Kvarter IV • Tomt nr 6b • Mariegatan 14 • Bostadshus och uthus ritade av Hilda Hongell 1898. • Huset är bevarat.

John Andersson

Tomtens första ägare, polisen Gustaf Gustafsson, byggde hus och uthus på tomten år 1898. I källaren byggdes en bagarstuga, som fungerade som skyddsrum under världskrigen. År 1909 tillläggsförsäkrade Gustafsson sitt hus eftersom han byggt tre "kostsamma" förstukvistar, brädfodrat och oljemålat huset och inrett tre rum på vinden.
    Sjökaptenen John Andersson köpte gården och huset år 1919. Huset ingår i förteckningen över kulturhistorisk och arkitektonisk bebyggelse som bör k-märkas i stadsplanen.

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
Byggnaden är i stort välbevarad i sitt ursprungliga skick. Fasaden har dock omarbetats vad fönstren beträffar: Första våningens fönsteröverstycken är sänkta och förenklade. Andra våningens spetsiga fönster är starkt förändrade. De små fönstren under takfoten är förstorade så att fönsterhierarkin förstörts. Ytterdörren är missanpassad. Den stående panelen på fasadens mellersta parti kunde med fördel bytas till liggande.
 

Andersson.jpg (13499 bytes)

Ritning av Hilda Hongell år 1898. Fasad mot Mariegatan.

 

Kvarter IV • Tomt nr 6c • Ålandsvägen 67 • Ritningar till bostadshus och uthus av B.J. Gunell 1914. • Huset är k-märkt.

Anna Törnqvist

I detta hus bodde kaptensänkan Anna Mathilda Törnqvist, som flyttade till Mariehamn år 1930. Hon var änka efter sjökapten Anders Nikolai Törnqvist, och paret hade tidigare bott i Lemland. Huset uppfördes troligen av tomtens första ägare, polisen Gustaf Gustafsson. I mantalslängden från 1928 står Karl Arvid Johansson som ägare av huset och det var förmodligen han som sålde det till Anna Törnqvist.

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
Husets arkitektur har influerats av Åbo-jugend. Fasaderna är intakta. På gården står en stilriktig uthusbyggnad. Huset är sällsynt väl bibehållet.

Tornqvist.jpg (17417 bytes)

Ritning av B.J Gunell år 1914. Fasad mot Ålandsvägen.

 

 

Kvarter VI • Tomt nr 1a • Mariegatan 17/Ålandsvägen 71 • Osignerad ritning på bostadshus (troligen av Grönfors själv eller av Anders Öström), inget årtal. • Ritning på magasinbyggnad, fasadförändring på bostadshus av Georg Grönfors 1931. Huset är k-märkt.

Georg Grönfors

Byggmästare Georg Grönfors hus uppfördes år 1920. Han bodde här tillsammans med hustrun Anna och deras döttrar Astrid och Maisie. Under några år i slutet av 1920-talet vistades Georg Grönfors i USA. Han var även inblandad i bygget av den ursprungliga skonaren Linden.
    På gårdssidan finns en förstukvist och mot gatan en trappa, ursprungligen i trä. En magasinbyggnad uppfördes på tomten år 1931. Samtidigt fick bostadshuset en ny dörr. I början av 1930-talet hade Georgs fru Anna kafé i huset (Café Kaffetåren). I dag är huset invändigt förändrat vad rumsindelningen beträffar.

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
Byggnaden är välbevarad. Entrén mot gatan har på grund av gatubreddning försetts med en ståltrappa, vilket stör byggnadens arkitektur.

Gronfors.jpg (16037 bytes)

Osignerad ritning, årtal okänt. Fasad mot Ålandsvägen.

 

 

Kvarter VI • Tomt nr 1b • Ålandsvägen 73a • Bostadshus och uthus ritade av Hilda Hongell 1900. • Bostadshuset är k-märkt.

Leonard Nordling

Byggmästaren Hilda Hongell ritade huset och uthuset som uppfördes på denna tomt år 1900. Ägaren till tomten då huset byggdes var troligen muraren Johan Leander Mattsson. En förstukvist med två ingångar tillkom år 1914. Samtidigt förlängdes uthuset med fem meter.
    År 1919 försäkrade nye ägaren, vicehäradshövding Leonard Nordling, sitt hus som han låtit renovera invändigt. Mikalia Eriksson köpte gården av Nordling år 1926.

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
En anspråkslös men välbevarad representant för sekelskiftets arkitektur. Ståltrappan mot gatan förtar helhetsintrycket.

Nordling.jpg (8429 bytes)

Ritning av Hilda Hongell år 1900. Fasad mot Ålandsvägen.

 

Kvarter VI • Tomt nr 1c • Mariegatan 15 • Bostadshus och uthus ritade av Hilda Hongell 1899. • Bostadshuset är k-märkt, uthuset rivet.

J.E. Jansson

Huset på kötthandlaren (även kaptenen och redaren) J. E. Janssons tomt uppfördes år 1899. Hilda Hongell ritade bostadshuset och uthuset som uppfördes samtidigt. Janssons matvarubutik fanns i källaren till ett hus mittemot Dessi Karlssons "pepparkakshus" på Brunnsgatan (nuvarande Ålandsvägen).
    Jansson kallades allmänt för "Jansson på berget", eftersom huset står på en bergsklack. Eftersom han var kötthandlare kallades han också skämtsamt för "läggrådet".

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
Vindsvåningen har byggts om varvid missanpassade liggande fönster satts in. Frontespisen är ersatt av en stilmässigt avvikande fasadupphöjning med pulpettak. Berghyllan som huset står på ger platsen en speciell identitet värd att bevara.

JEJansson.jpg (8678 bytes)

Ritning av Hilda Hongell år 1899. Fasad mot Mariegatan.

 

Kvarter VI • Tomt nr 2 • Mariegatan 13a • Bostadshus och uthus är ritade av Hilda Hongell 1899. • Huset är k-märkt.

Erik Hellman

Trädgårdsmästaren Erik Hellmans far Carl S. Hellman byggde år 1900 hus och uthus på tomten som han köpt år 1898. Fadern ägde från tidigare tomten söder om denna. På det stora tomtutrymmet (omkring 4000 m2) odlade familjen Hellman potatis och andra grönsaker, samt hade ett stort antal bärbuskar.

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
Vindsfönster och skorstenar är förändrade. En välskött och fin representant för sekelskiftets arkitektur. Följande smärre avvikelser från ursprungsritningen förverkligades sannolikt då byggnaden uppfördes: gavelmotivet mot gatan höjdes, det dubbla mittfönstret ersattes av ett med tre lufter, takkupornas form ändrades och nockvalmningen utgick.

Hellman.jpg (13545 bytes)

Ritning av Hilda Hongell år 1899. Fasad mot Mariegatan.

 

Kvarter VI • Tomt nr 3 • Torggatan 30 • Anders Öström ritade hus och uthus 1925.
• Bostadshuset är k-märkt. • Hälften av uthuset är rivet.

Verner Eriksson

Bostadshus och uthus uppfördes på Verner Erikssons tomt år 1925. Eriksson, som också kallades "Fiffi-Verner", var föreståndare för elverket åren 1921-1946. Han åtog sig även att reparera folks elektriska apparater.
    Eriksson var en trogen gäst på Societetshuset och det berättas att serveringspersonalen ibland fick försöka stävja hans törst. Han kunde då hota med att gå hem och släcka stadens belysning om han inte skulle få den betjäning han önskade. Någon enstaka gång lär han också ha verkställt sina hotelser.

Eriksson.jpg (10566 bytes)

Ritning av Anders Öström år 1925. Fasad mot Torggatan.

 

 

Kvarter VI • Tomt nr 4 • Torggatan 32 • Fabriksbyggnad ritad av Hilda Sjöblom 1896. • Huset är bevarat.

Elverket

Hilda Sjöblom ritade år 1896 fabriksbyggnaden som uppfördes på denna tomt. Kapten J.E. Sjöström lät uppföra anläggningen som först var en cikoriefabrik (cikoria=kaffesurrogat). Affärerna gick dåligt och tillverkningen upphörde efter två år.
    Det är oklart vad fabriksbyggnaden användes till tills elverket inrättades där år 1909. Staden hade året innan bifallit redaktör Julius Sundbloms ansökan om koncession för att anlägga ett elverk. Tidningen Åland hade köpt en elektrisk tryckpress och eftersom motorn inte behövde all energi som elverket kunde leverera sålde man överskottet till gårdarna i staden.         
    Koncessionen överläts senare till Aktiebolaget Mariehamns Elektricitetsverk, som flyttade in i fabriksbyggnaden vid Torggatan. År 1912 såldes bolaget till den tyska firman AEG. Under första världskriget beslagtogs firman av ryssarna. Efter krigsslutet överlämnades elverket av de finska myndigheterna till Mariehamns stad, som övertog verksamheten år 1918.
    Först användes en suggasmotor med gaskol som bränsle (likström, 110 volt). Den ersattes en tid av en vedeldad lokomobil, därför att det ofta var svårt att få kol till suggasmotorn. Så småningom utökades maskinparken med en kultändare och en dieselmotor, som kallades "ryssen" eftersom den var tillverkad i Ryssland, troligen på någon av Nobels fabriker.
    Kylvattnet till motorerna pumpades från Katthavet. I samband med att ledningen för kylvattnet byggdes uppstod sannolikt Skillnadsgatans dragning ner mot Övernässtugan, samt gångvägen ner mot Katthavet. Nattströmmen för belysning av Södra Esplanadgatan (nuv. Stora gatan) då nattbåten från Stockholm eller Åbo angjorde Västerhamn togs från ackumulatorer. Resten av natten fanns ingen belysning i staden.
    Elförbrukningen var liten, eftersom det inte fanns många maskiner som behövde ström. År 1918 var priset på elströmmen 5 mark per kilowattimme och 12 mark i månaden per lampa.
    År 1922 byggdes elverksbyggnaden till. Det brann ofta i huset och eldsvådorna blev enligt en uppgiftsgivare nästan ett folknöje. Aktiviteter av olika slag förekom i huset sedan elverket strax innan andra världskriget flyttats till Sjöpromenaden. Elverkets gamla byggnad är bevarad, men om- och tillbyggd.

Elverket.jpg (9893 bytes)

 

Elverket3.jpg (6669 bytes)

 

Elverket2.jpg (8203 bytes)

Ritning av Hilda Sjöblom år 1896

 

Ritning av Hilda Sjöblom år 1896

 

Elverket efter att huset byggts till år 1922

 

Kvarter VI • Tomt nr 5 • Skillnadsgatan 16a • Ritning av bostadshus, uthus och växthus av Hilda Sjöblom 1890. Huset är bevarat, men fasaderna är reveterade med tegel.

C.S. Hellman

C.S. Hellman kom till Mariehamn efter att ha fått ett erbjudande om att sköta stadens trädgårdar och grödor. Därförinnan det jobbade han för Rettig i Åbo. År 1890 uppförde han bostadshus, uthus och växthus (av trä) på sin tomt.
    Bostadshuset hade ursprungligen två förstukvistar och år 1897 byggdes en till i samband med att man byggde en intäckt veranda mot gårdssidan. På verandataket byggdes en balkong.
    På gården hade trädgårdsmästaren många bärbuskar och eget potatisland. På växthusets södra sida fanns täckta odlingar under glasfönster. Buskar och träd har numera tagits bort för att ge rum för egnahemstomter.

Hellman2.jpg (8494 bytes)

Ritning av Hilda Sjöblom år 1890

 

Kvarter VI • Tomt nr 6a • Ålandsvägen 75 • Bostadshus och uthus ritade av B.J. Gunell 1913. • Huset är bevarat.

Hugo Valpas

Poliskonstapeln Juho Valpas uppförde år 1913 hus och uthus enligt B.J. Gunells ritningar. Förstukvisten på gårdssidan byggdes med två ingångar och på gatsidan byggdes en trappa av trä. Sonen Hugo, som var timmerman, ärvde huset efter fadern.

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
Entrén mot gatan har tagits bort, vilket skapar ett vakuum i byggnadens viktiga mittparti under frontespisen.

Walpas.jpg (11590 bytes)

Ritning av B.J Gunell år 1913. Fasad mot Ålandsvägen.

 

Kvarter VI • Tomt nr 6b • Skillnadsgatan 18a • Bostadshus och uthus ritade av Hilda Hongell 1899. • Uthuset är rivet.

Kalle Lehtonen

Överkonstapel Karl Gustaf Lehtonen stödde och underlättade de åländska strävandena i de turbulenta tiderna kring tillkomsten av Ålands självstyre.
    Hilda Hongell har ritat hus och uthus på hans tomt. De uppfördes båda år 1899 och bostadshuset är i dag k-märkt. Tomterna 6a och 6b hade en gemensam brunn invid Valpas södra gränslinje.

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
Huvudbyggnaden är en välbevarad representant för sekelskiftesarkitekturen. Verandan mot gatan har byggts in på ett stilriktigt sätt och trappan har tagits bort. En ny välanpassad entré har tillfogats i byggnadens nordöstra hörn mot gården. Den ursprungliga tomten är delad i fyra delar, vilka alla är bebyggda. Omgivande bebyggelse ansluter väl till k-byggnaden.

Lehtonen.jpg (8768 bytes)

Ritning av Hilda Hongell år 1899. Fasad mot Skillnadsgatan.

 

Kvarter VII • Tomt nr 7b • Skillnadsgatan 6 • Ritningar till hus och uthus av J. Lindell 1928. • Husen är bevarade.

Juha Lahtinen

J. Lindell ritade bostadshuset och uthuset på polisen Juha Lahtinens gård år 1928. Staden hade sålt tomten till honom år 1927. Juha Lahtinen, som även kallade sig Johan Ludvig, ägde också tomten öster om denna, i hörnet av dåvarande Bergsgatan och Liniegatan.

Lahtinen.jpg (8324 bytes)

Ritning av J. Lindell år 1928. Fasad mot Skillnadsgatan.

 

Kvarter VII • Tomt nr 8 • Torggatan 27/Skillnadsgatan 12 • Ritningar på hus och uthus av Jac Lundqvist 1928. • Husen är bevarade.

Olle Bergman

Olle Bergman var känd som typograf, konstnär och trumslagare. Hans svärmor Danielsson lär ha flyttat huset från Föglö. Bergman köpte tomten av Juha Lahtinen, som hade köpt den av staden år 1927.

Bergman.jpg (7263 bytes)

Ritning av Jac Lundqvist år 1928. Fasad mot Skillnadsgatan.

 

Kvarter VIII • Tomt nr 7a • Parkgatan 14 • Ritning till bostadshus fastställd 1862, ritare okänd. • Huset är rivet.

Erik A. Eriksson

Denna tomt var ursprungligen en blandning av den gamla stadsplanens tomter 108 och 109. Tomt 108 köptes först av lotslärlingen Daniel Danielsson från Björsboda. Köpet skedde vid stadens första tomtauktion år 1861 och priset på tomten var 58 rubel. Tomt 109 köptes på samma auktion av timmermannen Carl Petter Henriksson från Kumlinge. Priset var 20 rubel 80 kopek.
    Fem år senare sålde Henriksson tomten till sundsbördige skräddarmästaren Johan Ulrik Lindström, som även köpte södra halvan av tomt 108 år 1867. Bonden Erik Gustaf Eriksson från Lemland köpte gården år 1890, och hans son Johan sålde vidare till arbetaren Erik August Eriksson år 1909. Denne Erik var även poliskonstapel och skutskeppare och bodde här med sin hustru Mikalia. Han knivhöggs till döds år 1926 efter en dispyt på en krog i Kotka.
    Bostadshuset torde vara uppfört av C. P. Henriksson år 1863. Ritningen fastställdes år 1862. Uthuset i västra kanten av tomten uppfördes år 1875. Någon gång mellan 1922 och 1927 kapades sju meter av uthusets längd. Poliskonstapel Erik Eriksson uppförde år 1919 ytterligare ett bostadshus på tomten enligt Anders Öströms ritningar (se Johannes Sundström nedan), samt påbörjade ett tredje (se Carl Edlund nedan). I övrigt kan nämnas att skådespelaren Runar Schauman bodde i huset under sin tid som lyceist.

Markstrom2.jpg (13931 bytes)

Parkgatan på 1870-talet. Det andra huset från höger är Erik A. Erikssons hus.

 

Kvarter VIII • Tomt nr 7b • Parkgatan 14 • Bostadshuset ritades av Anders Öström 1919. • Osignerad tillbyggnadsritning 1927. • Huset är bevarat.

Johannes Sundström

Johannes Sundström var en mångsysslare. Han var lanthandlare och mjölnare och även engagerad i Betaniakyrkan och nykterhetsrörelsen. Sundström lär ha byggt många hus och bott på många ställen i staden.
    Tomten på Parkgatan (ursprungligen halva tomt 108, enligt den gamla stadsplanen) köpte han år 1926 av Mikalia Eriksson.
    Poliskonstapel Erik Eriksson uppförde huset på tomten år 1919. Anders Öström stod för ritningarna. År 1927, när Sundström ägde tomten, byggdes huset till och fick sitt nuvarande utseende.

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
Den ursprungliga byggnaden har omformats sålunda att entrén mot söder rivits och en nordlig, relativt stor tillbyggnad utförts. Helheten har en gemensam detaljutformning. Byggnaden är en av de få bevarade vid Parkgatan. Placeringen inne på tomten ger byggnaden med sina uthus en speciell karaktär av landsbygdsidyll.

Sundstrom.jpg (14952 bytes)

Ritning av Anders Öström år 1919. Fasad mot öster.

 

Kvarter VIII • Tomt nr 7c • Öhbergsvägen 13 • Bostadshus och uthus ritade av Anders Öström 1923. • Bostadshuset är bevarat.

Carl Edlund

Anders Öström ritade år 1923 det hus och uthus som började byggas på dåvarande ägaren Erik A. Erikssons tomt. År 1924 sålde Eriksson den sydvästra fjärdedelen av tomt 109 till bondesonen och plåtslagaren John Bergfelt från Mossala, Houtskär. Fyra år senare sålde Bergfelt till Carl Ivar och Gerda Gunhild Helena Edlund från Föglö. Huset byggdes helt färdigt genom gårdsägaren och snickaren Edlunds försorg. I uthuset, som numera är rivet, fanns lider, fähus och kök med brandvägg.

Edlund.jpg (10125 bytes)

Ritning av Anders Öström år 1923. Fasad mot öster.

 

Kvarter VIII • Tomt nr 8 • Parkgatan 16 • Ritningar saknas. • Husen är rivna.

Hilda Lindblom/Gustava Dahlgren

Genom att hjälpa till hos Hilda Lindblom kunde kvarterets ynglingar förtjäna en slant. Hon sålde nämligen likkistor i 40 år och behövde ofta hjälp med att hantera dem. Hon var egentligen utbildad sömmerska, med badgäster som klientel.
    Tomten ropades in på auktion år 1861 av fabrikanten Edvard Schreitman från Petersburg. Tomten löstes aldrig in utan köptes på ny auktion år 1865 av slöjdskoleeleven Gustaf Ström.
    Tomten bytte ägare några gånger innan bondesonen, senare gårdsägaren Johan Gustaf Lindblom köpte den år 1867. Samma år uppfördes det hus dottern Hilda senare skulle bo kvar i, samt ett uthus.
    Ytterligare ett bostadshus (Dahlgrens) uppfördes på tomtens sydvästra halva år 1896. På norra sidan av huset byggdes en förstukvist. Gustava Dahlgren bodde kvar i huset sedan hennes svärson, sjökapten Torsten Biskop, köpt västra halvan av tomten år 1931.

(Källa: Sign. "Den fridsamme". "Hilda - som är tio år yngre än Mariehamn plockade hjortron där tullkammaren nu är" i tidningen Åland 23.2 1960)

 

Kvarter VIII • Tomt nr 9 • Parkgatan 18 • Ritningar saknas. • Husen är rivna.

Karl Johansson

År 1861 ropades tomten in av arrendator Johan Fogelström från Rödhamn. Priset var 9 rubel 50 kopek. Ett boningshus av timmer samt ett uthus av stock och korsvirke uppfördes år 1868. Tomten hade många ägare, bl.a. poliskonstapel C.W. Markström, innan brandvakten Karl Johansson med sin trolovade Elvira Andrietta Lundborg köpte den år 1914.

Johansson.jpg (12486 bytes)

Karl Johansson på gården utanför sitt hus i juli år 1945

 

 

Kvarter VIII • Tomt nr 10 • Parkgatan 20 • Ritningar saknas. • Husen är rivna.

Axel Tötterman

Tomtens förste ägare var bondsonen Anders Carlsson från Mariehamn. Han köpte den på auktion för 15 rubel, 50 kopek år 1861. Sjömannen Daniel Robert Sundblom, som senare bytte namn till Boman, köpte tomten år 1864 och torde samma år ha uppfört ett boningshus av stock. Huset var sannolikt uppfört på Bänö, Föglö innan det flyttades till Mariehamn.
    På 1920-talet bodde här Bomans dotter Ingeborg med sin man, kontoristen Axel Tötterman från Helsingfors. Paret hade fyra barn, däribland författaren Edith Unnerstad. Byggnadsändringar gjordes på hus och uthus år 1921. I uthuset drev Ingeborg Tötterman sin mangelrörelse.

totterman.jpg (11191 bytes)

Axel Töttermans hus på 1970-talet, strax före det revs. Fasad mot Öhbergsvägen. Foto: C-E Södergårdh, tidningen Åland.

 

Kvarter VIII • Tomt nr 11a • Öhbergsvägen 21/Skillnadsgatan 4 • Tillbyggnadsritning till bostadshus fastställd 1914. • Ritare okänd. • Ritning till uthus av Matts Nordin 1912. • En del av huset är bevarad.

Juha Lahtinen

Tomtens första ägare var sjötullvaktmästare Karl Mattsson från Mariehamn. Han köpte hela tomt 113 (enligt gamla stadsplanen) på auktion år 1871 för 83 mark. Han sålde halva västra delen av tomten med ett uthus till förmannen Otto W. Eriksson år 1873. Den nya ägaren uppförde år 1874 ett boningshus med förstukvist mot gårdssidan.
    Efter att ha vandrat mellan många ägare köptes tomten av polisen Johan Ludvig, eller Juha, Lahtinen år 1908. Lahtinen ägde även andra tomter i staden. Bostadshuset byggdes till år 1914. I dag är det endast tillbyggnaden som återstår av huset. Den äldre delen revs för att den var i dåligt skick. Ett uthus uppfördes år 1912 och ersatte det uthus förste ägaren Mattsson byggt år 1873.

(Fotnot: Otto Eriksson, som uppförde huset, är huvudpersonen i Sten-Erik Abrahamssons roman Där fanns en stad. 1987.)

Lahtinen2.jpg (14097 bytes)

Polisen Juha Lahtinen står på den plats som nu är korsningen Skillnadsgatan- Öhbergsvägen. Husets tillbyggnad, d.v.s. den del av byggnaden som finns bevarad är den till vänster. Den lägre delen har rivits.

 

Kvarter VIII • Tomt nr 11b • Parkgatan 22/Skillnadsgatan 2 • Byggnadsritningar till bostadshus av Karl Mattsson 1871. • Bostadshuset är bevarat.

Wilhelm Lagerblom

Tomt 113 (enligt den gamla stadsplanen) ropades in år 1865 av timmermannen Simon Engström från Munsala, men han löste aldrig in den. Sjötullvaktmästare Karl Mattsson köpte tomten år 1871 för 83 mark. Samma år uppfördes bostadshuset, som Mattsson själv torde ha ritat.
    Enligt Ole Falcks efterforskningar finns ritningarna i Mariehamns stadsarkivs Brefdiarium (6.5. 1871). Ett uthus mellan ett vedlider och ett ladugårdshus uppfördes också på tomten det året. År 1896 flyttades uthuset till en plats på andra sidan Parkgatan, invid Övernässtugan.
    En bagarstuga, med fasaden mot Liniegatan (nuv. Skillnadsgatan), uppfördes på tomten år 1873. Bagarstugan är riven. Tomten delades i två år 1873 och denna östra halva har liksom många andra tomter på Parkgatan haft många ägare. Typograf Wilhelm Lagerblom köpte gården år 1916.

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
Detta är den sista resten av den vackra och enhetliga gatubebyggelsen vid Parkgatan. Gatubyggnaden bildar med gård, uthus och inhägnad en genuin, tidig Mariehamnsmiljö, som harmonierar med Övernässtugans museiområde.

Lagerblom.jpg (9214 bytes)

Hörnet Parkgatan-Skillnadsgatan

 

Utanför stadsplanen • Uppmätningsritningar av Anna Hjerling 1998.

Övernässtugan

Övernässtugan är den enda byggnad som finns kvar av den ursprungliga bebyggelsen i fiskebyn Övernäs där staden Mariehamn grundades. Stugan var ursprungligen ett torp under Mellangårds, Övernäs nr 1. Den låg länge utanför stadsplanen och kom antagligen till i flera olika byggnadsskeden. Byggåret är alltså okänt, men de äldsta delarna av huset kan mycket väl vara från 1700-talet.
    Den tidigaste hemmansägaren man känner till på Övernäs nr 1 är Mats Mattsson, som dog år 1777, detta enligt stadsarkitektkontoret, som forskar i stugans historia.
    På 1860-talet bodde sockenskräddaren, senare tullvaktmästaren Karl Mattsson och inhysesmannen Erik Karlsson i torpet med sina familjer. Stugan brädfodrades år 1871. Karl Mattsson flyttade år 1896 ett uthus till gården från tomten i hörnet av Torggatan och Liniegatan (nuv. Skillnadsgatan), eller den tomt Lagerbloms ägde på 1920-talet.
    Ogifta arbetskvinnan Katarina Eriksdotter köpte Övernässtugan och tomten av Mattsson. År 1927 bjöds stugan ut till försäljning. Ett år senare övergick stugan i Mariehamns stads ägo efter ett byte mot stadens gamla fattigstuga på Öhbergska backen. Säljare var Gunnar Henling. Sedan 1938 är Övernässtugan Marthaföreningens mötesplats och kallas följaktligen även "Marthastugan".

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
Gårdsmiljön stympades på ett grovt sätt då den gamla uthusbyggnaden revs i början av 1970-talet. Den avgränsade på ett naturligt sätt gården från Tullarns äng.

overnasstugan.jpg (10798 bytes)

Uppmätningsritning av Anna Hjerling år 1998

 

Utanför stadsplanen • Ritningar saknas.

Fattighuset

Detta hus var egentligen en bagarstuga som hörde till Mansas hemman (nr 2) när gamla Övernäs by blev staden Mariehamn. Det stod på oreglerad plats på Öhbergska backen i södra änden av den då mycket kortare Torggatan. Husbonden hette Karl Andersson och bodde där med hustrun Anna och två andra familjemedlemmar.
    Efter att huset reparerats nödtorftigt användes det som stadstjänarens tjänstebostad. Från 1880 tjänade huset som stadshäkte. Grövre brottslingar skickades till kronohäktet Vita Björn i Kastelholm.
    Tydligen var häktet sällan använt eftersom stadens epidemisjukhus inhystes i lokaliteterna ända till år 1892. År 1891 revs ett uthus på tomten och ett nytt byggdes i vinkel till "fängelset". Sålunda fick man två fasta väggar för fängelsegården. Vid sekelskiftet flyttades häktet till Societetshusets källare, där det gick under namnet "butkan".
    Från ca 1911 var huset stadens fattiggård. År 1913 byggdes en förstuga med två ingångar på husets östra sida. Huset, som revs år 1928, torde tillsammans med Övernässtugan ha varit det sista som återstod av Övernäs gamla by. I dag finns endast Övernässtugan kvar som minne av bebyggelsen från tiden före stadens tillblivelse.

(Källa: Steinby, Ann-Gerd. 1988. Badort på modet. Badliv i sekelskiftets Mariehamn.)

Fattighuset.jpg (11462 bytes)

Fattighuset låg söder om nuvarande korsningen Torggatan-Mariegatan.

© Copyright Mariehamns stads kulturnämnd 1999

Sidan uppdaterades