Vitrin 3

Kvarter II • Tomt nr 1a • Stora gatan 4 • Ritningar saknas • Husen är rivna.

 

Erika Skarén

Kofferdikaptenen A.V. Jansson uppförde hus och uthus på tomten år 1875. Mellan åren 1876 till 1879 verkade Stadens högre svenska folkskola i huset, som dock ansågs alltför trångt för eleverna och lärarinnan.
    I början av detta sekel köptes tomten av stadspolisen Erik G. Skarén, som kom från Föglö, Finholma. Skarén bodde i en lägenhet tillsammans med sin hustru Erika.
    Dottern Ljuba bodde länge i husets andra lägenhet med sin man Carl Granit. Ljuba hade av sin man fått ett piano, som hon övade flitigt på. Mamman brukade stolt berätta för väninnorna på kafferep att: "Det klingar så ljuvligt i vår ända när Ljuba spelar i sin ända".
    Under vår- och höstmånaderna var det alltid livligt i korsningen mellan Brunnsgatan (nuvarande Ålandsvägen) och Södra Esplanadgatan (Stora gatan), alltså precis vid Skaréns hus. På 1920-talet fanns ännu en hel del kor i staden. I maj släpptes de ut på bete. Korna var turvis en vecka på södra kobetet, som gränsade till Liniegatan (nuv. Skillnadsgatan), och en vecka på norra kobetet, som gränsade till Köpmansgatan på stadens mark. Korsningen utanför Skaréns trafikerades alltså ofta och blev en naturlig knutpunkt för kvinnorna, som träffades där för att resonera. Att sköta korna var mestadels ett kvinnogöra.
    Också eleverna, "störarna", i navigationsskolan samlades ofta i korsningen, som därför också kallades "störtorget".

Skaren.jpg (14487 bytes)

Vykort från Brunnsgatan, nuvarande Ålandsvägen. Erika Skaréns hus är längst till vänster.

 

 

Carl Granit

 

Kvarter II • Tomt nr 1b • Stora gatan 4 • Ritningar saknas, men huset ritades troligen av Hilda Hongell. • Huset är rivet.

Granit.jpg (13806 bytes)

 

Vykort från Södra Esplanadgatan, nuvarande Stora gatan. Carl Granits hus är längst till vänster.

 

Kvarter II • Tomt nr 2a • Stora gatan 3 • Hus och uthus ritade av A. Hasselgren, ritningar fastställda 1883. • Ritning till uthus av Ivar Lindqvist 1911. • Tillbyggnadsritning av Ragnar A. Furstenborg från 1919. • Husen är rivna.

Edmund Borenius

 

I Edmund W. Borenius hus fanns bageri, konditori och pensionat. "Munte" Borenius driftiga hustru Helmi skötte pensionatet.
   Ritningen för bostadshuset och uthuset är fastställd 1883. Husen ritades av A. Hasselgren. Uthuset förlängdes med fem meter åt väster år 1896 då änkefru Beda Sittkoff ägde gården. År 1897 försågs bostadshuset med nya, större fönster, en stor bodtrappa mot gatan samt en förstukvist mot gårdssidan. Ett annat uthus byggdes på tomten efter Ivar Lindqvists ritning från 1911.
   Bostadshuset byggdes till enligt Ragnar A. Furstenborgs ritning från 1919. I tillbyggnaden fanns resanderum och en flygel för kaféet.

Borenius.jpg (13932 bytes)

Fasaden mot Storagatan efter att huset byggts till enligt Ragnar A. Furstenborgs ritning år 1919.

 

Kvarter II • Tomt nr 2b • Stora gatan 2 • Bostadshus ritat av Hilda Sjöblom 1891 • Ritning till bagarstuga av Hilda Sjöblom 1894. • Tillbyggnadsritning för bostadshuset av Anders Öström 1912. • Husen är rivna.

Nils Borenius

Stadstjänaren J. Sundström uppförde år 1891 ett boningshus enligt Hilda Sjöbloms ritningar. Uthuset hade byggts på tomten redan år 1876. Sjöblom ritade också bagarstugan, som byggdes år 1894. Tomten ägdes då av änkefru Ida Barck.
    År 1913, då gården var i A. Söderlunds ägo, fick boningshuset en tillbyggnad, samt en veranda mot gårdssidan. Fyra år senare förstorade nya ägaren, bagarmästare Emil Borenius, verandan. Tre rum brand- och vattenskadades vid en brand som utbröt i bostadshuset den 28 mars 1919. Orsaken till eldsvådan var att glöd ramlat ur en av husets eldstäder. Emil Borenius son Nils, som var skräddare, övertog huset när han återvände från sina första läroår i Stockholm.

NBorenius.jpg (24160 bytes)

 

NBorenius2.jpg (11018 bytes)

Tillbyggnadsritning av Anders Öström år 1912

 

Hilda Sjöbloms ritning från år 1891. Fasad mot Storagatan.

 

Kvarter II • Tomt nr 3 • Torggatan 16/Stora gatan 1 • Ritning till bostadshus av Johan Sjöblom fastställd 1881. • Tillbyggnadsritning av Frej Liewendahl 1931. • Ritning till uthus av Anders Öström 1929. • Husen är rivna.

Robert Mattsson

 

Kommersrådet och konsuln Robert E. Mattsson var en mäktig man i dåtidens Mariehamn. Han var redarkungen Varg-Mattes son och byggde upp ett eget rederi i Mariehamn efter avlagd kofferdiskepparexamen vid Navigationsskolan.
   Han skapade sig en förmögenhet på första världskrigets frakter, men avvecklade rederiet efter att sex av hans fartyg sänkts.
    Han flyttade till Helsingfors och grundade ett nytt rederi, nu med stora ångfartyg. Han var känd som en sparsam man, men skänkte ändå generöst pengar till välgörande ändamål.
    Den ursprungliga versionen av Mattssons köpmanshus uppfördes år 1875 av dåvarande tomtägaren, värdshusidkaren och arrendatorn Anders Husberg. Han hade ropat in tomten på auktion år 1872.
    Robert Mattssons lanthandel existerade från 1878 till 1918. Han idkade även vinhandel. År 1881 byggdes en öppen trappa mot Torggatan. Ett långt uthus uppfördes år 1875, också av Husberg, och om- och tillbyggdes av Mattsson åren 1877 och 1878. Här rymdes åtta magasin, ett vagnslider, två vedlider, stall, fähus samt två avträden. Senare användes uthuset mest som varulager.
   Husberg hade även byggt en bagarstuga med ytterväggar av kilad granit på gården år 1877. Stenhuset brandskadades lätt vid en eldsvåda år 1904.
    Under den ryska tiden hade ryssarna bageri i stenhuset, och de s.k. "rysslimporna" var populära i byteshandeln mellan militären och lokalbefolkningen.
    När Robert Eriksson köpte gården i mitten av 1920-talet bodde han själv i stenhusets övervåning och hade en snickeriverkstad och senare skomakarverkstad i nedre våningen. År 1929 uppfördes ett uthus väster om stenhuset. Eriksson lät lyfta köpmanshuset en våning. Förutom hans affär för trävaror fanns i huset Café Svanen och Hjalmar Hagströms butik av lanthandelstyp.

(Källa: Steinby, Ann-Gerd. 1994. Åland)

RMattsson.jpg (7836 bytes)

 

RMattsson2.jpg (11083 bytes)

Ritning av Johan Sjöblom år 1881. Fasad mot Torggatan.

 

Tillbyggnadsritning av Frej Liewendahl år 1931

 

Kvarter II • Tomt nr 4 • Torggatan 18/Södragatan 2 • Osignerad tillbyggnadsritning för bostadshus 1897. • Husen är rivna.

Navigationsskolan

 

Navigationsskolan i Mariehamn fanns under åren 1875 till 1938 i legendariske föreståndaren Abraham Öhbergs hus. Assessor Öhberg var föreståndare för skolan åren 1868-1899 och var också en av stadens mest betydelsefulla kommunalmän. Han efterträddes av sjökapten Johan Nikolai Teodor Schröder, som var föreståndare mellan åren 1899-1913. Följande föreståndare, kapten Herman Korsström (1913-1927), är känd för att ha gjort mycket för skolans utveckling. Av sina kolleger betraktades han närmast som en vetenskapsman inom navigation.
    Bostadshuset, som var uppfört av Öhberg år 1875, fick en tillbyggnad år 1897. Bagarstugan uppfördes på tomten år 1875, men var enligt uppgift ditflyttad från Gottby, Jomala. I dag torde den vara återuppförd på Kumlinge, Björkö. Uthuset ritades år 1844 och byggdes år 1876. Det hade även en mindre utbyggnad för upplag av is.
   Finska statsverket köpte skolan och gården av Öhberg år 1887. Till en början hade skolan tre skolsalar och en stor tambur för elevernas rekreation under rasterna. I och med tillbyggnaden utökades skolutrymmena och klassrum inreddes även på vindsvåningen. Den gängse benämningen på navigationsskolans elever var "störar".

(Källa: Ålands Sjöfartsläroverk 1868-1968. Jubileumsskrift. 1968.)

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
Bostadshuset hade liggande panel och arkitekturen i övrigt bar spår av gammal empire-stil. Detta är intressant eftersom all bebyggelse i Skarpans (Bomarsund) var i empire, en stil som egentligen upphörde år 1850.

Navigation.jpg (16963 bytes)

Osignerad tillbyggnadsritning år 1897. Fasad mot Södragatan.

 

Observationstornet på Öhbergska backen • Ritningar saknas.

Observationstornet

 

Sedan navigationsskolan flyttat till Torggatan 18 uppfördes år 1889 ett observationstorn på backen framför skolan. Föreståndaren Abraham Öhberg tog initiativet till tornet som främst användes till observation av solens meridianpassage. Detta skedde dagligen klockan 12. Varje måndag klockan 12 kunde allmänheten i Mariehamn ställa exakt tid på sina klockor då skolföreståndaren fällde ett svart klot från toppen av tornets flaggstång. Tornet var en åttasidig träbyggnad i tre våningar med en balustradförsedd plattform överst. Utsikten var milsvid.
    Under skolterminerna nyttjade eleverna tornet till observation av himlakropparna. De övade ortsbestämning med hjälp av sextant, kronometer och artificiell horisont.
    På marken invid tornet fanns två stenar, den ena av cement och den andra av huggen och slipad granit, som användes som underlag för sextanter. Granitstenen, som flyttades när stadshuset skulle byggas, står sedan 1995 åter på nästan samma plats på Öhbergska backen. Inristat i granitstenen är Mariehamns "exakta" position uppmätt från observationstornet utgående från himlakropparna: Fi 60° 5’ 45’’,61 = 0’’,18 N
        Lambda 10° 22’ 57’’,51 = 0’’,15 W
    Mätningarna gjordes av astronomiedoktorn och geodeten professor Wittram, verksam vid Pulkovo-observatoriet utanför S:t Petersburg. Han ledde en rysk hydrografisk östersjöexpedition som år 1908 gjorde geografiska mätningar på Åland. Notera att lambda-värdet motsvarar tornets longitud räknad från S:t Petersburg, där nollmeridianen för alla ryska sjökort och kartor låg vid tiden för mätningen. Stenens nuvarande position i förhållande till nollmeridianen i Greenwich är:
        Latitud N 60° 05’ 45,71’’
        Longitud O 19° 56’ 46,87’’
    Eleverna i navigationsskolan kallades "störar". De höll också till vid tornet när de övade att signalera med semaforflaggor. Att försöka "tjuvläsa" dessa meddelanden lär ännu på 1930-talet ha varit en uppskattad lek bland ynglingarna på Parkgatan i kvarteret nedanför tornet. Tornet revs 1938 när stadshuset började byggas, men återuppstod senare som utkikstorn på det s.k. Djävulsberget i Bomarsund. I dag återstår endast sockeln.

(Källor: Steinby, Ann-Gerd. 1988. Badort på modet Ålands Sjöfartsläroverk 1868-1968. Jubileumsskrift. 1968)

Tornet.jpg (10381 bytes)

 

Kvarter II • Tomt nr 5a • Södragatan 6 • Bostadshus och uthus ritade av Fredrik Liewendahl 1910. • Huset är k-märkt.

John Franzén

 

Maskinisten John L. Franzén byggde år 1910 sitt vackra hus som fortfarande står kvar. Byggnadsritningen är daterad i mars 1910 och då startade även bygget med grävning av grunden.
   Stommen till huset består av liggande stock från en ria som John hade köpt av en bonde på landet. Arbetsstyrkan bestod under den mest bråda tiden av 6-7 man och timpenningen var 40 penni. I mitten av november samma år var huset inflyttningsklart. Ytterbeklädnaden av huset gjordes först år 1914.
    Byggnadsritningen visar att det först var meningen att nedre våningen skulle bestå av två lägenheter med två rum och kök vardera. Av troligtvis ekonomiska skäl, och kanske p.g.a. att husfadern var till sjöss under större delen av året, ändrades planlösningen så att nedre plan kom att bestå av en lägenhet på tre rum och kök som hyrdes ut, och en på ett rum och kök som husägaren bebodde.
   De första hyresgästerna var sjökapten Petter Troberg med maka Elin, och efter dem sjökaptenen och sedermera berömde redaren Gustaf Erikson med maka Hilda. Följande hyresgäst, banktjänsteman Alfons Sundblom med hustru Greta, bodde i huset 1916-1927. Han var med i den finska motståndskampen mot tsarismen och ryska gendarmer försökte ofta få tag på honom nattetid i hans hem.
   Under inbördeskriget år 1918 bodde ryska musikkårens dirigent von Naswetewitj som underhyresgäst hos Sundbloms. Under badhusepoken hade Franzéns ofta gäster i vindsrummen.

(Källa: Fransén, Sigvard. 1994. "Livet vid Södragatan 6" i Åländsk odling 1994, s. 139-146.)

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
Huvudbyggnaden med gård bildar en välbevarad 1910-talsmiljö värd att bevara. Tomten är ingärdad mot Södragatan med ett enkelt och stilriktigt staket med stiliga grindar.

Franzen.jpg (9738 bytes)

Ritning av Fredrik Liewendahl år 1910

 

Kvarter II • Tomt nr 5b • Södragatan 4 • Bostadshus och uthus ritade av K. Sundblom 1879. • Byggnadsförändring på bostadshuset ritad av Anders Öström 1928. • Huset är k-märkt.

Frans Bertell

 

Tomten ropades in år 1878 av skomakare Jakob Asplund. Huset uppfördes år 1879 efter ritningar av K. Sundblom. Ritningar gjordes samtidigt för uthuset, som dock byggdes först 1881. Gården ägdes länge av forman Johan Fredrik Lundgren, som kommit till Åland från fastlandet för att vara med om att bygga Lemströms kanal. Kanalen blev färdig år 1882.
   Folkskoleinspektör Frans Bertell köpte huset på 1920-talet och bodde där med sin familj. Bertell hade tidigare varit föreståndare för Ålands folkhögskola. Lärarna i stadens skolor bad sina elever att alltid hälsa ordentligt på folkskoleinspektören. Denne var en man med mycket distingerat utseende och långt pipskägg. Bertell gjorde alltid en speciell svepande gest med sin hatt när han hälsade på folk, vilket gjorde att traktens skolbarn såg till att få hälsa på honom ofta, ibland flera gånger om dagen.

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
En mycket välbevarad representant för den äldsta arkitekturen i Mariehamn. Gården med trädgård och uthus bildar en unik helhet som bör bevaras.

Bertell.jpg (17281 bytes)

Ritning av K. Sundblom år 1879

 

Kvarter II •Tomt nr 6a • Ålandsvägen 59 • Ritning saknas. • Huset är rivet.

Dessi Karlsson

 

Hushållerskan Dessi Karlsson var inflyttad från Vårdö och bodde i övervåningen av detta lilla hus, som kallades "pepparkakshuset" därför att det var så litet och dessutom brunmålat. Trappan upp till övre våningen var väldigt brant.
    Dessi Karlsson beskrivs som en pigg och alert dam. Nedre våningen hyrde hon ut. Tomten var med en yta på endast omkring 330 kvadratmeter stadens allra minsta genom tiderna
    Sjuksköterskan Maria Holm köpte tomten år 1912 av Karl Oskar och Vendla Söderlund. Uppgifter om när huset uppförts saknas. Husets följande ägare, kaptensänkan Aina Lindholm, som köpt tomten år 1920, hyrde ut åt Dessi Karlsson. Fröken Karlsson köpte gården år 1928.

Pepparkakshuset3.jpg (16576 bytes)

Dessi Karlssons hus vid nuvarande Ålandsvägen 59

 

Kvarter II • Tomt nr 6b • Södragatan 10 • Ritningar till bostadshus och uthus av Fredrik Liewendahl 1908. • Husen är rivna.

Matts Nordin

 

Tomtens första ägare var poliskonstapel Gustaf Brynolf Sundblom, som köpte den då odelade tomten nr 6 av staden år 1875. Karl Oskar och Vendla Vilhelmina Söderlund köpte västra halvan av tomten år 1907 och uppförde ett bostadshus år 1909.
   Häradsdomaren Matts Nordin köpte tre fjärdedelar av Söderlunds tomt år 1913, och samma år byggdes ett uthus. År 1917 brann bostadshuset ner, men ett nytt byggdes på samma plats under åren 1917 och 1918. Bostadshuset innehöll två lägenheter och lär enligt uppgiftslämnare ha varit ett "snyggt litet hus". En veranda/förstukvist fanns mot gårdssidan. Matts Nordin och arbetsledare John E. Nordin var bröder och härstammade från Sund.

Nordin.jpg (11361 bytes)

Ritning av Fredrik Liewendahl år 1908

 

Kvarter II • Tomt nr 6c • Södragatan 8 • Ritning saknas. • Huset är k-märkt.

Nils Isaksson

 

Detta hus, som fortfarande pryder Södragatan, uppfördes år 1873. Det har troligen flyttats hit från en annan plats. Det finns inga sparade ritningar till huset, som är tillbyggt i etapper både på höjden och längden. Här bodde i början av seklet kaptenskan Johanna Eriksson, som var faster till redaren Gustaf Erikson.
    År 1923 köpte fyrvaktaren Johannes Efraim Isaksson från Jomala Grönbacka huset, utan hustruns vetskap. När hon fick höra om det nya huset maken köpt i stan var hon först ovillig att flytta – hon ville inte lämna korna i Jomala. Det sägs att hon lät sig övertalas sedan maken lovat att bygga det uthus som uppfördes på tomten samma år. Familjen bodde i den nordöstra lägenheten och hyrde ut de två andra.
    År 1926 flyttade sömmerskeeleven Aili Johansson från Jomala in i ett rum i västra delen av huset. Johannes bad sin son Nils att se till att hon skulle trivas. De trivdes så bra i varandras sällskap att de gifte sig år 1928. Nils försörjde sig en tid som postiljon, men gick sedan i faderns fotspår och blev fyrvaktare. År 1929 fick han tjänst på Korsö och flyttade dit med hustrun. När han och Aili och deras barn hade ärenden till staden övernattade de i vindsrummen på Södragatan 8. Huset beboddes i övrigt av hyresgäster. Nils bodde efter pensioneringen fyra år i huset innan han dog år 1969. Hustrun Aili fortsatte att bo i husets södra lägenhet i ytterligare sju år efter det. Huset är möjligtvis det enda i Mariehamns absoluta centrum som fortfarande är utan vatten.

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
En välbevarad, säregen byggnad som tillsammans med den stora gården och uthuset bildar en genuin helhet värd att bevara.

Isaksson.jpg (20305 bytes)

 

K.A. Fredriksson

Välrenommerade byggmästaren Hilda Hongell ritade huset och uthuset som uppfördes på den här tomten år 1899. År 1920 byggdes huset till mot söder enligt B.J. Gunells ritningar.
   Sjökapten Karl August Fredriksson kom till Mariehamn från Föglö och var den som bebodde huset under 1920-talet. Han var under många år redaren Gustaf Eriksons högra hand i befraktningsfrågor och beskrivs som en levnadsglad och vänsäll person.
    Vid trottoaren utanför huets fanns ännu på 1930-talet den brunn som troligen gav gatan dess dåvarande namn, Brunnsgatan.

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
Byggnaden är ett exempel på anpassad tillbyggnad. Omärkligt ansluter den södra delen till den 20 år äldre norra byggnadskroppen.

Kvarter IV • Tomt nr 1a • Ålandsvägen 65 • Bostadshus och uthus ritade av Hilda Hongell 1899. • Tillbyggnadsritning av B.J. Gunell 1920. • Huset är k-märkt.

Fredriksson2.jpg (18644 bytes)

 

Fredriksson.jpg (9641 bytes)

Tillbyggnadsritning av B.J. Gunell år 1920. Fasad mot Ålandsvägen.

 

Ritning av Hilda Hongell år 1899. Fasad mot Ålandsvägen.

 

 

Kvarter IV • Tomt nr 1b • Södragatan 9 • Bostadshus och uthus ritade av Hilda Sjöblom 1897. • Huset är k-märkt.

 

Edla Wennström

 

Här bodde stadstjänare Johan Emil Wennström med sin hustru Edla och deras tre döttrar. Wennströms, som tidigare hette Karlsson, var tomtens första ägare. Här bodde även Matts Dreijer som barn.
   Detta stilenliga hus, samt uthuset, byggdes år 1898 enligt Hilda Sjöbloms ritningar. I uthuslängan, som nu är riven, fanns ett timrat fähus, lider och två avträden. I fähuset fanns plats för tre kor. Det lär ha funnits kor på tomten ännu på 1940-talet. Huset finns kvar i dag och är k-märkt.

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
I stort sett en synnerligen välbevarad representant för sekelskiftets arkitektur. Panelen överensstämmer dock inte helt med ritningen; skorstenarna är förenklade och takgarneringen borta.
    Planlösningen är enkel och fasaden nyrenässans med "påklistrad" schweizerveranda. Observera vidare balkong- och verandaräckets utformning. Huset tillhör badhusepoken.

Wennstrom.jpg (17020 bytes)

Ritning av Hilda Sjöblom år 1897. Fasad mot Södragatan.

 

Kvarter IV • Tomt nr 2a • Södragatan 7 • Ritningar till bostadshus och uthus av Hilda Sjöblom 1897 • Husen är rivna.

Rickard Sundholm

 

Hilda Sjöblom gjorde ritningar på bostadshus och uthus för denna tomt år 1897. Huset beboddes på 1920-talet av fyrvaktaren Rickard Sundholm och hustrun Ida, född i Hammarland, Strömma. Sundholm hade två döttrar med sin första hustru och två söner och tre döttrar med andra hustrun Ida.
   Med sju barn och dessutom hyresgäster var det rätt trångt i det lilla huset. Husen är numera rivna och ersatta av ett modernt radhus i tegel.

 

Hilda Sjöblom föddes år 1867 i Mariehamn, Hennes far Johan Sjöblom var lotsålderman, men ritade även hus. Hilda Sjöblom blev år 1894 Finlands första kvinnliga byggmästare. År 1897 gifte hon sig med stadsbyggmästare Sanfrid Hongell och bosatte sig i Helsingfors. Ritningar hon gjorde efter giftermålet är signerade Hilda Hongell. Hon dog år 1952.

(Källa: Högman, Gyrid. 1990. Den åländska kvinnans historia 1700-1950.)

Sundholm.jpg (15000 bytes)

Ritning av Hilda Sjöblom år 1897. Fasad mot Södragatan.

 

 

Kvarter IV • Tomt nr 2b • Södragatan 5 • Ritning till bostadshus av Hilda Sjöblom, fastställd 1898. • Huset är k-märkt. • Bagarstuga ritad av Hilda Hongell 1900. • Bagarstugan är riven.

Johan Jansson

 

Timmermannen Matts Jansson uppförde bostadshus och uthus på tomten år 1898. Han bodde här tillsammans med sin fru Berta.
   Jansson, som ändrade sitt släktnamn till Lenck, tvingades efter en förlisning omkring år 1913 att sälja sitt hus till bankdirektör M.G. Mattsson. Dennes son Eyolf Mattsson deltog senare i inbördeskriget i Ryssland och blev general i Röda Armén på 1930-talet.
    Senare köptes huset av bonden Johan Jansson från Byttböle. Han hade en mycket talför och humoristisk fru som allmänt kallades för "Byttböls-Manda".
   På gården fanns en bagarstuga som hade ritats av Hilda Hongell och som uppfördes år 1902.

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
Huset representerar badhusepoken. Influenser finns från schweizer-stilen. Fasaddekorationer, fönster och skorstenar utförda av nuvarande ägaren i enlighet med ursprunglig ritning. Ett av de få husen från denna epok som har den ursprungliga ingången från gatan kvar. Huset ligger ur stadsbildssynpunkt på ett viktigt ställe.

Jansson.jpg (17083 bytes)

 

Jansson2.jpg (7519 bytes)

Ritning av Hilda Sjöblom, fastställd år 1898

 

Bagarstuga ritad av Hilda Hongell år 1900

 

Kvarter IV • Tomt nr 3b • Torggatan 20 • Ritningar till bostadshus av Hilda Hongell 1897. • Huset är k-märkt. • Uthus ritat av Hilda Hongell 1897. • Uthuset är rivet.

John Erik Nordin

Arbetsledaren John Erik Nordin härstammade från Sund, Björby och var gift med Amanda Josefina Öhman från Saltvik. Nordins hus i nygotisk stil med spetsig ornamentik uppfördes på tomten år 1898. Senare tillkom en täckt veranda mellan två förstukvistar och en tambur med ingång från gatan. Bostadshuset har numera rappats.

"Stadsarkitektkontorets utlåtande:
Denna byggnad som ägde något av klassisk harmoni hör till Hongells mest stilrena skapelser. Tyvärr rappades de vackra fasaderna på 60-talet och försågs med nya stilbrytande fönster. Om möjligt bör fasaderna återställas och tomten ingärdas på ett stilriktigt sätt.

Nordin2.jpg (8293 bytes)

Ritning av Hilda Hongell år 1897. Fasad
mot Torggatan.

 

 

Kvarter IV • Tomt nr 3c • Torggatan 22 • Bostadshus ritat av B.J. Gunell 1929. • Huset är bevarat.

Lars J. Holmström

B.J Gunell ritade år 1929 detta bostadshus för navigationsskoleläraren Lars Julius Holmström, som lär ha varit ett matematiskt geni. Han kom till staden från Eckerö och tillhörde en gammal skeppsbyggarsläkt med rötter i Österbotten. Uthuset (ritat av Hilda Hongell 1897) tillhörde tidigare grannen Nordins tomt och är nu rivet. Den ursprungligen stora tomten där både Nordins och Holmströms hus står är i dag delad i fyra tomter.

Holmstrom.jpg (10013 bytes)

Ritning av B.J. Gunell år 1929. Fasad mot Torggatan.

 

 

Kvarter VIII • Tomt nr 1 • Nuv. Ålands museum • Ritning till bostadshus fastställd 1884, ritare okänd. • Till- och ombyggnadsritning för bostadshus och uthus av Hilda Hongell 1912. • Fasadförändring på bostadshus, eventuellt ritad av M. Nordin 1913. • Husen är rivna.

Alina & Alice Ahlqvist

Ahlqvist.jpg (10479 bytes)

Ritning fastställd år 1884, ritare okänd

Ahlqvist2.jpg (9768 bytes)

Till- och ombyggnadsritning av Hilda Hongell år 1912. Fasad mot handelstorget.

Tomtens förste ägare var handelsmannen (senare vicekonsuln och bankdirektörn) Hugo Ferdinand Tamelander, som köpte den år 1865 för 300 mark. År 1885 bebyggdes tomten av dåvarande ägaren S.G. Ahlfors.
   Huset hade ursprungligen två förstukvistar på gårdssidan samt en öppen veranda. År 1905 uppfördes ett uthus som byggdes samman med uthuset på den angränsande tomten (nr. 2). Bostadshuset fick en tillbyggnad år 1912 efter ritningar av Hilda Hongell.
    Edla Nordin, som köpte gården år 1908, hade en modeaffär i ett av rummen. Tillbyggnaden hade ingångar från både gatan och gården och på dess platta tak byggdes en balkong. Samtidigt byggdes de båda förstukvistarna på husets äldre del ihop till en täckt veranda.
   Systrarna Alina och Alice Ahlqvist köpte gården av Richard Nordin år 1926. Alina sålde sin del av huset till Alice år 1929. Systrearna var innehavare av Mariehamns yllevaruaffär, som fanns i norra ändan av huset. De bodde i huset livet ut. Huset köptes av landskapet efter Alices död år 1973. Alla byggnader på tomten revs för att ge rum för Ålands museum.

Socis.jpg (14049 bytes)

Från vänster Societetshuset, A&A Ahlqvists hus och Laihonens hus

 

Kvarter VIII • Tomt nr 2a-b • Nuv. Ålands museum • Ritning till bostadshus (Laihonen) av J. Lindell 1929. • Ritning till Sjölunds hus saknas. • Husen är rivna.

W.N. Laihonen/J.A. Sjölund

 

Innan Mariehamn blev en stad fanns ett stort kålland på denna plats. Tomten köptes på auktion år 1865 av torparen August Andersson från Ingby för 151 mark. År 1865 uppförde han ett bostadshus med fasaden mot Parkgatan. Taket var av tegel.
   Två uthus uppfördes år 1866, det ena på den plats där Laihonens hus senare skulle byggas. Ett annat bostadshus uppfördes inne på gården år 1867 av nya ägaren, handlanden C.J. Ingman. Han köpte gården 1866 och sålde den vidare till handelsmannen S.G. Ahlfors år 1878. År 1880, eller möjligtvis ett år senare, försågs bostadshuset med en ny veranda. Västra gaveln fick samtidigt en ny ingång och trappa.
    Änkefru Mimmi Ahlfors sålde gården år 1928 till maskinisten och gårdsägaren Johan Albert och Edla Sjölund från Torp, Hammarland. De nya ägarna lät år 1929 uppföra ett bostadshus på västra delen av tomten. J. Lindell hade ritat huset som Sjölunds svåger Laihonen senare skulle flytta in i.
   Tomten delades år 1931, då Wilhelm Nestor Laihonen köpte huset. Gårdsägare Laihonen var känd som en duktig murare. Från 1930-talet och framåt var Frälsningsarmén inhyst i Sjölunds hus. Frälsningsarmén ägde senare huset. Sista ägare var Odd Fellow-logen på Åland. Husen revs när Ålands museum skulle byggas. Museet invigdes år 1981.

Laihonen.jpg (11528 bytes)

 

SjolundP4.jpg (16009 bytes)

Laihonens hus, ritning av J. Lindell år 1929. Fasad mot handelstorget.

 

Sjölunds hus år 1976. Här står Ålands museum i dag. Foto: Tom Wiklund, tidningen Åland.

 

Kvarter VIII • Tomt nr 3 • Parkgatan 6 • Ritning saknas. • Huset är rivet.

Petter Androsoff

Guld- och silversmeden Johan Fredrik Lagert från Bamböle köpte tomten år 1862 för 20 rubel. Hans byggnadsritningar stadfästes av guvernören den 20 februari år 1862 och efter att ritningarna godkänts påbörjades byggandet av bostadshus och uthus.
    Bostadshusets timmer flyttades möjligen från bebyggelsen i Övernäs by. Huset hade fasaden mot Parkgatan och torde ha stått färdigt år 1865. Det är därmed ett av de första husen som byggdes i staden Mariehamn. Gården köptes troligen samma år av änkekaptenskan Eva Androsoff.
    Ett magasin som stod mitt på gården byggdes år 1866 och revs år 1883. Det är oklart när bonden Petter Androsoff köpte gården, men första uppbådet (fastställelse av ägoförhållande) var år 1893.
    Petter Androsoff är känd för att ha grävt efter guld i närheten av sitt hem i Jomala Överby. En spågumma i Stockholm hade berättat för honom att det fanns en stor guldskatt ett stenkast från hans hem. Petter grävde tills han stötte på urberget, men fick order av spågumman att fortsätta gräva. Han lejde två stenarbetare som högg i berget med slägga, och till slut använde sig guldletarna t.o.m. av dynamit. Han slutade gräva när han kommit så djupt som 24 meter ned, utan att ha hittat någon skatt. Brunnen finns fortfarande kvar i Jomala, Överby.
    Efter arvstvister sålde Androsoffs arvingar tomten till sjuksköterskan Ingeborg Androsoff år 1930. Huset revs år 1976.
    Uthuset uppfördes år 1870 och är det enda av husen som finns kvar i dag. I uthuset fanns lider och avträde samt ett kök. I detta kök lär trädgårdsmästare Kurjatkin ha bott. Denna glada ryss var känd som en artig man, som alltid tackade med frasen "miljon tack", istället för den vanligare "tusen tack". Han hade odlingar och plantskola på ängen öster om tomten, och området är i dag känt som "Kurjatkins åker".

(Källa: Matz, Edvard & Erling. 1981. Sällsamheter på Åland.)

AndrosoffP6.jpg (9413 bytes)

Parkgatan 6 strax före rivningen år 1976. Foto: Tom Wiklund, tidningen Åland.

 

Kvarter VIII • Tomt nr 4 • Parkgatan 8 • Bagarstuga ritad av J. Sjöblom, ritningen fastställd 1884. • Husen är rivna.

Severus Gustafsson

Kofferdiskepparen Wilhelm Söderblom från Åbo ropade år 1861 in tomten för 52 rubel 50 kopek. Han sålde den år 1862 till handlanden Emil Frithiof Strömberg, som troligen var den som började bygga på tomten. Byggnadsritningarna godkändes i april 1862 och 1864 stod bostadshuset färdigt.
    Gården hade då fått en ny ägare: handlanden August Lindholm, som år 1866 sålde till S.G. Ahlfors och H.F. Tamelander. En veranda med tre ingångar byggdes mot gårdssidan år 1903 av Tamelander, som då var ensam ägare till tomten. Han sålde år 1906 till Thyra Sjöblom, gift med lektor Walter Sjöblom.
    År 1914 byggde nye ägaren, sjökaptenen och redaren Severus Gustafsson till huset på bredden och höjden. Modellen visar huset som det såg ut innan tillbyggnaden. En bagarstuga och ett magasin som båda uppförts på tomten år 1864 revs år 1884 för att ge rum åt en ny bagarstuga som ritats av Johan Sjöblom, Hilda Hongells far.
    Den nya bagarstugan byggdes till på höjden år 1913. Ett uthus med vinkelbyggnad uppfördes år 1866. Under åren 1915 och 1916 uppfördes på samma plats en likadan byggnad som ersatte det gamla uthuset.

LHolmen.jpg (13955 bytes)

Fotografi taget från Lilla holmen. Severus Gustafssons hus är längst till vänster. Uppe på kullen ses observationstornet, där stadshuset ligger i dag.

 

 

Kvarter VIII • Tomt nr 5 • Parkgatan 10 • Fasadförändringar för bostadshus ritade av Ivar Lindqvist 1922. • Huset är rivet.

John Nyström

John Nyström var vaktmästare vid badinrättningen i Mariehamn och bedrev senare handel med sportartiklar, glas och porslin. Hans fru Antoinette var förstastäderska på badinrättningen och hade även en egen badstuga nedanför Kvarnberget. Badstugan hade hon tagit över efter sin mor Agusta Krokvik.
    Den första ägaren till tomten var skomakaremästaren Matts Eriksson från Strömma, Hammarland som köpte den för 57 rubel på stadens första tomtauktion år 1861. Ett bostadshus av stock uppfördes på tomten år 1868 av dåvarande ägaren svarvaremästaren Isak Rostén. År 1895 byggdes huset till av nye ägaren, sjömannen och poliskonstapeln Gustaf M. Gustafsson.
    "Sällskapet för upplysning och sedlighet" köpte tomten år 1898 och sålde den vidare till John Nyström år 1911. År 1923 lät Nyström bygga om huset så att mellantaket höjdes med 2,20 meter. Mellan de två förstukvistarna på gårdssidan byggdes en åtta meter lång veranda. Granitsockeln rappades med cement. Runt tomten byggdes staket med fyra grindar. Husen är rivna, men ett bostadshus som uppfördes på tomten på 1980-talet är snarlikt det sekelskifteshus som en gång stod på samma plats.

Nystrom.jpg (12382 bytes)

Parkgatan 10 år 1976. Foto: Tom Wiklund, tidningen Åland.

 

Kvarter VIII • Tomt nr 6 • Parkgatan 12 • Ritning till uthus av J. Sjöblom fastställd 1880. • Ritning till tillbyggnad av bostadshus och uthus fastställd 1927, ritare okänd. • Husen är rivna.

Carl W. Markström

Den första tomtägaren var lotsåldermannen Johan Sjöblom från Björsboda. Han köpte tomten år 1861 för 65 rubel och 50 kopek. Sjöbloms ritningar på bostadshus sändes år 1862 till länsstyrelsen för granskning och huset torde ha stått färdigt samma år.
    Sjöblom sålde denna tomt (nr 107 enligt den gamla stadsplanen) och halva tomt nr 108 till Mariehamns första tullförvaltare C.J. Calonius år 1870. Calonius bodde här tillsammans med sin hustru Henrietta Lovisa Åkerman, och sedan dess kallas parken invid för Tullarns äng.
    Poliskonstapel Carl Werner Markström köpte gården 1913 och sålde den år 1926 till postförvaltare Hugo Edvard Nyqvist. På 1930-talet köpte trädgårdsmästarparet Lindelöf gården. Husen revs i slutet av 1950-talet.

Markstrom.jpg (13395 bytes)

Parkgatan på 1870-talet. Markströms hus är längst till höger.

© Copyright Mariehamns stads kulturnämnd 1999

Stadspolisen Erik G. Skarén byggde huset på tomten år 1907. Förutom de sex rummen fanns i huset även ett kassavalv murat på en grund av granitsten.
   Skaréns dotter Ljuba gifte sig med kapten Carl Granit, som så småningom köpte gården. Granit omkom 1939 med Gustaf Eriksons fyrmastade bark "Olivebank". Detta var för övrigt den första finska krigsförlisningen.
    Skarén hyrde i många år ut bostadshuset till posten. Mot gatsidan fanns två trappor, den ena av huggen sten och den andra av trä. Postiljonerna gick in från gårdssidan, tjänstemännen hade skild ingång från västra sidan och postförvaltaren kom in från gatan. På söndagarna kunde man hämta sina tidningar under en timme på förmiddagen. Man gick då till sin egen lucka: söder, norr, väster eller öster, beroende på var i staden man bodde. På 1920-talet var assessor Hugo Nyqvist postmästare, och han lär aldrig ha lämnat ut ett paket utan avi. Det berättas att Pip-Johan, en svensk byggnadsarbetare och en känd profil i staden, en gång inte fick ut ett paket för att han glömt sin avi hemma. En tid senare satt Pip-Johan, postmästaren och några andra herrar en kväll på Societetshuset, och postmästaren förfriskade sig så till den grad att han behövde hjälp med hemfärden. Herrarna lade postmästaren på Socis iskärra och skjutsade hem honom. Väl framme vägrade Pip-Johan hjälpa postmästaren in om inte frun först skrev ut ett leveranskvitto. Detta lär hon också ha gjort.

Sidan uppdaterades