Vitrin 1

Kvarter IIITomt nr 1 • Torggatan 17 • Ritat av Hilda Hongell (född Sjöblom) 1897. Huset är rivet.

Wirén

Tomten köptes av rektor K.M Kandolin 1867 för 21 rubel. Wiréns vid Torget var troligen den första byggnad som den för sin insats som arkitekt i Mariehamn, så kända och erkända Hilda Hongell ritade som gift kvinna. Lägg märke till snickarglädjen kring och ovan fönster och dörrar samt balkong i gjutjärn och dörrglasskydd i järnsmide.
   Enligt situationsplanen fanns det tidigare en liten byggnad på ca 15 x 8 alnar, byggt 1867, mot 56 x 15,5 alnar för huset. På tomten fanns också uthus, som byggdes 1893 samt ett gårdshus, som fungerade som bostad och bageri.

WIRENS1.gif (16187 bytes)

Fasad mot Handelstorget

WIRENS3.gif (5577 bytes)

Uthuset

 

 

Kvarter IIITomt nr 2 Strandgatan 22Byggnadsändringar har ritats av bl.a. Lars Sonck och Ivar Lindqvist.

Stamapoteket

Apotekaren Otto V. Montell köpte tomten 1866 för 350 mk. Byggnaden uppfördes 1867 och har utbyggts i flere etapper.
    Här fanns C.A. Furstenborgs boklåda samt bostad för ägaren
    Att denna anrika gård revs var ett helgerån som de flesta är medvetna om - men för sent, tyvärr!

STAMAPOT.gif (10545 bytes)

Apotekslokalen

STAMAPO3.gif (12248 bytes)

Denna byggnad innehöll läskedrycksfabrik, laboratorium, bykstuga, drängstuga och avträde.

 

 

Kvarter III Tomt nr 3 Strandgatan 20Ritning på bostadshus och uthus ritad av G.B. Sundblom, fastställd 1882. Husen är rivna.

Hagström

Tomtens första ägare var guld- och silverarbetaren J.F. Lagert som köpte den 1861. År 1867 bebyggdes tomten som då var i borgardottern U. Lindéns ägo.
    En senare ägare var J. Lund. Under1920-talet ägdes gården av handlare Hj. Hagström.
    Första ritningen visar en 30 m lång u-formad byggnad, som emellertid inte blev mer än hälften i en vinkelbyggnad, som modellen visar.
    Hagström rev det gamla uthuset och byggde en funktionell lagerbyggnad i stället. Han torde också ha varit en av de första som sålde bränsle från en så kallad mackapparat på Åland.
    På 20-talet verkade här en urmakare Hammar, som var en stor seglarentusiast, hans båt "Keen" låg alltid för ankar på Slemmern!

HAGSTRO0.gif (4727 bytes)

 

HAGSTROM.gif (8801 bytes)

Den äldre lagerbyggnaden, fasad mot gården, som uppfördes på 1880-talet - med lager, vedbodar och avträde etc.

 

 

 

Kvarter III Tomt nr 4 • Torggatan 15 • Affärshus på tomtens norra del byggt 1876. Uthus tillbyggnadsritning ritad av Hilda Sjöblom 1897Bagarstuga ritad av Hilda Sjöblom 1894
Affärshus på tomtens södra del ritat av Hilda Sjöblom (senare Hongell) 1897.

Eriksson

Tomten inropades på auktion av guld- och silverarbetaren J.F Lagert 1861.
    Sedan Viktor Eriksson köpte tomten har det byggts nytt på ett metodiskt sätt.
    Situationsplanen från1876-97 ger en bild av dåtida spridd bebyggelse. Efter det har husen sammanbyggts och moderniserats på ett sätt som även stadsarkitekten accepterat.
    Affärshusen sammanbyggdes 1921 efter ritningar av Julius Hilli, 1923 revs byggnaden och ersattes med ett nytt hus ritat av Oscar Bomanson

Beskrivning av byggnaderna på tomten enligt Riksarkivet (RA) Tarmomappen (Ta), brandförsäkringshandlingar:
    Boningshus(1) av trä i gott skick av stock under pärttak, 18,5 x 12,5 x 12,5 alnar, innehållande sex rum, tre kakelugnar och två köksspisar.
    Uthusbyggnad i gott stånd uppfört 1876 dels av stock och dels av resvirke och bräder under pärttak. 23 x 9 x 9 alnar.
    Bagarstugubyggnad av timmer i gott stånd, icke brädfodrat, målat med slamfärg, asfaltfilt på taket. 8,3 x 6 x 6 m innehållande tre rum, ett med bakugn och häll, uppförd 1894.
    Boningshus(2) av timmer ej brädfodrat men målat med kompositionsfärg , 10 x 9,4 x 8,4 m innehållande fyra rum.

"Stadsarkitektens utlåtande:
    Den långa vackra gatubyggnaden har genomgått flera olika tillbyggnadsskeden. Fasadrenoveringen som genomfördes på 60-talet skalade dock bort väsentliga arkitektoniska detaljer. Trots detta har byggnaden bibehållit en sammanhållen fasadkontext. Raden av frontespisar är mycket karaktärsfull.
    Gårdsmiljön är unik genom att här har sparats en i det närmaste intakt bild av hur affärsverksamhet, hantverk och boende samsades kring en gemensam gård i centrum av staden före sekelskiftet.

ERIKSON1.gif (11651 bytes)

 

ERIKSON2.gif (12435 bytes)

Boningshus 1

 

Boningshus 2

 

 

 

Kvarter III Tomt nr 5 • Torggatan 13 • Bostadshusets ritning fastställd 1893, ritaren är okänd.
Uthuset utbyggdes enligt Anders Öströms ritning från 1914. • Husen är rivna.

Simons

Tomtens första ägare var arrendatorn Johan Fogelström från Rödhamn som betalade 21 rubel för den 1861. Timmermannen E. Österlund bebyggde tomten 1866. 1911 ägdes gården av guldsmed A.Wirén som sedermera sålde den till guldsmed M. Simons. Huset lär under 1870 och 1880-talet har varit rappat fram till 1893 då rappning av trähus försvann p.g.a ändrade byggnadsregler.
    På tomten fanns också ett uthus, som utbyggdes med en bykstuga och som sedemera blev en hyresbostad, någonting som inte var ovanligt.

SIMONS1.gif (8702 bytes)

Bostadshuset

 

 

 

Kvarter III Tomt nr 6 • Strandgatan 18 • Ritningen på bostadshuset är fastställd 1891, ritaren är okänd. Huset är rivet.  

Markström

Den Markströmska gården ser vi här i två versioner: byggnaden år 1926, när en butikslokal inrättades i norra delen av huset, och på ritningen från 1890-talet - märk att trappan var placerad längre till vänster i den eran.
    På 1920-talet fanns här ÅJR, dvs. Ålands Järn och Redskapshandel.
    Tomtens första ägare var kyrkoherde G.A. Justin från Sund som köpte den för 45 rubel, 1861. Den övertogs och bebyggdes av handlanden A. Hämäläinen 1865 och 1911 stod E. A. Björklund som ägare.

MARKSTR3.gif (7174 bytes)

Enligt rumsfördelningen är det många rum att hålla ordning på, plus rätt stora magasinutrymmen.

 

MARKSTR.gif (11865 bytes)

 

MARKSTR2.gif (6962 bytes)

Byggnaden 1926

 

Byggnaden 1890

 

 

 

Kvarter III Tomt nr 7 • Strandgatan 16 • Om- och tillbyggnadsritning för bostadshus ritad av Torsten Montell 190 Huset är inte rivet.  

Sundblom

Tomten ropades in för 50 rubel 1861 av Nikolaj Sittkoff som flyttade till Mariehamn från Ämnäs i Finström 1865. 1867 lät han uppföra ett bostadshus på tomten.
    1910 ägdes gården, som hade fullständig elbelysning, av redaktör Julius Sundblom. Två rum användes som tidningstryckeri med väggar och tak av cocolit och med cementgolv.
    Nedanstående utformning är något av en dröm som en gång fanns. På bilden saknas dock den trappuppgång som man minns från fröken Naema Tallgrens tid då hon, som kanslist vid tidningstryckeriet, skötte den direkta kontakten till allmänheten.
    Man vill hålla med stadsarkitekten i hans förhoppning om att få se den magnifika porten en gång!

 "Stadsarkitektens utlåtande:
    Byggnaden hade ursprungligen en tidstypisk empirearkitektur sannolikt influerad av Skarpans byggnadskonst. Tomten inhägnades med vackert plank och höga portar mot Strandgatan.
    Ombyggnaden på 1930-talet i neoklassicistisk stil förändrade huset radikalt men skapade en nyarkitektonisk sammanhållen helhet i samma anda. Den gamla entrén från södra gaveln mot den planerade Markströmsgränd har tyvärr slopats. Vid renoveringen på 80-talet avskalades genuina gårdsbyggnader av betydelse för den historiska miljön.

SUNDBLOM.gif (10867 bytes)

 

 

Kvarter III Tomt nr 8 • Torggatan 11 • Bostadshusets ritning fastställd 1892, ritaren är okänd.
1901 tillbyggdes boningshuset med 2 rum efter en byggnadsförändringsritning av Hilda Hongell.
Huset är  inte rivet.

Laurén

Ägare till tomten var fyrvaktare Lindblad som 1871 lät bygga ett boningshus i stock under pärttak, 21,5x 12,5 x12 alnar, innehållande 6 rum och 4 kakelugnar. 1913 ägdes huset av förskollärare E.A Laurén.
    Lauréns var första anhalt för Ålands bank då den startades 1919.
    På tomten fanns också bagarstuga byggd 1870 samt ett uthus byggt 1871. En glasveranda försvann från huvudbyggnaden i början på 1900-talet även bagarstugans trapparrangemang har ändrats.

"Stadsarkitektens utlåtande:
    Byggnaden har i huvudsak bibehållit sitt ursprungliga utseende och den sekelskiftseskaraktär den norra tillbyggnaden tillfogade helheten. Huvudbyggnaden tillsammans med gårdsbyggnader och trädgård utgör en kulturhistorisk oas i stadens centrum.

LAUREN1.gif (8576 bytes)

 

 

Kvarter III Tomt nr 9 • Torggatan 9 • Tillbyggnadsritning för bostadshus ritad av Fredrik Liewendahl 1909.

Norra Burres

Tomtens första ägare var kyrkoherde G.A. Justin från Sund som betalade 40 rubel för den år 1861.
    1865 köptes och bebyggdes gården av bagarmästaren E. Grönberg.
    1911 ägdes den av bagarmästare E.E.W. Borenius. Huvudbyggnaden tillbyggdes åtminstone fyra gånger innan den revs 1939 för att ge plats för nuvarande stenhus. Här visas den enda ritning som kunnat uppbringas, övriga har försvunnit.
Uthusbyggnaden på gården uppfördes 1929.

NORRABUR.gif (9769 bytes)

 

 

Kvarter III Tomt nr 10 • Ekonomiegatan 1 • Ritningar saknas. • Huset är rivet.

Elis Johansson

Detta hus har ägts av affärsmän som varit stora i vår lilla stad. Nikolaj Sittkoff köpte tomten 1861 för 65 rubel och bebyggde den 1868. Sedan övertogs gården av Viktor Starck.
    Under 1910-talet övertog häradsdomare Elis Johansson huset och förhöjde det med en våning 1931. På 20-talet fanns här en delikatessaffär som drevs av en fröken Engman.
    Elis Johansson nyttjade, i likhet med grannarna på Strandgatan, hagarna mot Slemmern som trädgårdsland samt för buskar och fruktträd. Han fiskade och hade båt nere vid sin bro.

EJOHANSS.gif (6083 bytes)

 

 

 

Kvarter IV Tomt nr 1 • Ekonomiegatan 4 • Ritning från tidigare år saknas. Huset är rivet.

Zeipels

Denna pärla i det centrala Mariehamn, som försvann vid tillkomsten av varuhuset Zeipel, köptes av målaren Petter Sundlöf på auktion 1865 men inlöstes ej. Nämndeman Carl Carlsson köpte och bebyggde tomten 1867.
    1911 ägdes gården av fru E. Seipel (Walter Sjöbloms stavning) och förblev i familjens ägo tills varuhuset trädde in i bilden. Den tillbyggnad av huset som fru E. Zeipel lät göra på tjugotalet gjorde tomten till en prydnad i omgivningen - stilenlig, välskött, idyllisk.

Zeipel1.gif (10383 bytes)

 

ZEIPEL2.gif (7697 bytes)

Boningshusets fasad mot öster

 

Gårdsplanen med högvuxna löv-och fruktträd, bärbuskar och sittgrupp

 

 

Kvarter IV Tomt nr 2 • Strandgatan 12, Ekonomiegatan 2 • Ritning av fasadförändring för bostadshus (Nr 1) ritad av J. Sjöblom, fastställd 1881 Ritning på bostadshus/bagarstuga ritad av A.G. Silander, fastställd 1890.

Nylund

Detta har varit platsen för många namn med klang i sina dar: Chydenius, Sittkoff, Starck, Sundström och Nylund - ett handelshus under nästan hela sin tillvaro. Tomten såldes på II auktionen 1865 till Robert Isidor Silander.
    1866 ägdes och bebyggdes gården av länsagronom R. Chydenius. 1884 är vicekonsul Nikolaj Sittkoff antecknad som ägare till gården,
    1896 står handelsfirman J.E. Sundström som ägare och 1908 är gården i handlanden Erik Nylunds ägo.
    Nylunds omfattar fyra byggnader enligt situationsplanen från 1890: huvudbyggnaden med bostäder och affär Strandgatan 12, bagarstugan (även bostadshus) Ekonomiegatan 2, Starcks stenmagasin 1877 samt lagerbyggnader Nygatan 1 (Numera finns Jussis keramik där och bensinstationen från 1929 är pizzeria.)

Beskrivning till boningshuset, Strandgatan 12  
(RA Tarmo) Enligt Viktor Starck 25.10.1879.
    Boningshus av timmer i gott stånd uppfört 1866. Brädfodrat och oljemålat under pärttak, detta tak ersattes senare med tak av järnplåt. Första våningen innehållande tolv boningsrum med tolv kakelugnar samt två köksspisar och vinden innehållande 2 rum. Huset hade två ovälvda stenkällare, vidare vette tre förstukvistar mot gården och på gatsidan fanns en trappa av järn.
    Husets mått 1908 var 32 x 9,5 x 10 m och torde i detta vara den längsta byggnaden av trä i Mariehamn. 1909 fick gården elström.

Beskrivning till bagarstugan, Ekonomiegatan 2
    Boningshus av stock i nöjaktigt skick utan brädfodring, bestruket med slamfärg. 15 x 11 x 11 alnar innehållande två boningsrum, två kakelugnar, en köksspis med murgryta och bakugn, uppfört 1866. Tillbyggnad skedde 1896 och1898 blev huset förhöjt, brädfodrat, oljemålat samt täckt med asfaltfilt.

"Stadsarkitektens utlåtande:
    Byggnaden (bagarstugan) har fått behålla sitt utseende från senaste byggnadsåtgärd före sekelskiftet.

NYLUNDS1.gif (10849 bytes)

Ritning på Bagarstugan

 

 

Kvarter IV Tomt nr 3 • Nygatan 3 • Biografen ritad av Ragnar Furstenborg 1919.

Kinoteatern

Kinoteatern är nöjestemplet som bara försvann! Många äldre mariehamnare minns denna stiliga byggnad som sin ungdoms nöjeslokal för film, teater och revy. Man saknar dess atmosfär och undrar varför Mariehamn inte har råd att hålla denna byggnad i skick för sitt ursprungliga ändamål?
    Aktiebolaget Kino bildades av delägarna Ruben och Runo Rotz samt ingenjören och ritaren Ragnar Furstenborg. Invigningen skedde i januari 1920.

"Stadsarkitektens utåtande:
    Byggnaden och dess gatufasad är den främsta representanten för neoklassicismen i staden. Ursprungligen planerades byggnaden för biografändamål. Kaféet i andra våningen förverkligades ej varför fönsteröppningen mot gatan ersattes av ett veckat murparti. I dag används huset som lagerlokal.
    En nödvändig genomgripande sanering bör kombineras med en användning för kulturella- eller affärsändamål. I tomtgränsen mot gatan bör uppföras en inhägnad som är anpassad till huset.

KINOTEAT.gif (10416 bytes)

 

 

 

Kvarter X Tomt nr 2 • Strandgatan 10 • Ritaren är okänd.  

Furstenborg

Denna villa torde redan under badhusepoken ha varit centrum för det livliga badortslivets nöjestrupper med skådespelerskan Charlotte Agardh som uppskattad värdinna och sonen Claes Furstenborg som intresserad tillskyndare.
    Apotekare Furstenborg var mycket aktiv i samhället och han var ofta medlem i stadens olika kommittéer. Han startade en bokhandel i ett litet rum invid apotekslokalen i huset vid Strandgatan och ett stenhuggeriföretag med centrum ungefär där Nobel-Standard låg en gång (Vikingterminalen). Det såldes sedan till ett företag i riket.
    Huset var som en oas i sin avskildhet bakom en hög häck. Det revs 1939 då Gunnar Furstenborg uppförde ett nytt hus i sin tids något släta, funktionella stil. Detta hus revs i sin tur då Ålands Bank utökade sitt huskomplex österut.

FURSTENB.gif (20454 bytes)

Furstenborgs villa vid Standgatan

 

 

Kvarter X Tomt nr 3 • Torggatan 1 • Bostadshus och uthus ritat av Algot Johansson 1928. Bostadshus ritat av Algot Johansson 1929.

Algot Johansson

Huset uppfördes 1929 enligt Algot Johanssons egna ritningar. När han återvände från Amerika uppförde han på konsul Erik Nylunds uppdrag den lilla bensinmacken i hörnet Strandgatan - Nygatan.
    1928 tog han itu med gårdshuset på Torggatan 1 och en garagebyggnad vid Strandgatan. Gårdshuset finns kvar men de övriga byggnaderna har fått stryka på foten för senare byggnadskomplex.
    I garagebyggnaden, som kallades lager, fanns på 20- och 30-talet skomakeri, verkstad och liknande rörelser. Mariehamns Tryckeri startade i gårdshuset.
    Huset framstår väl inte numera som ett fullgott exempel på vår bebyggelse, men det är ett resultat av en mångkunnig, energisk mans modiga satsning på sent tjugotal, då många signaler från den stora världen inte var så positiva.

ALGOTJ1.gif (10504 bytes)

 

 

Kvarter XV • Tomten onumrerad • Strandgatan 29 • Ritaren är okänd, byggmästare var sundsbördige Karl August Lindman. • Uthuset är ritat av Hilda Sjöblom-Hongell 1893.

Miramar

Rentieren Nicolai Nyström lät uppföra Miramar 1890 enligt en ritning som har den egenartade titeln "Ritning till sommarvilla att uppföras i Mariehamns skärgård".
    N. Nyströms adoptivdotter Minna Nyström, skådespelare och konstnär, torde vara en av många känd person. Rentierens villa blev ett café vilket i sin tur blev en restaurang, som bara växte, även i popularitet. Detta är i korthet vad man i första hand kommer ihåg om denna försvunna pärla.
    Fru Mathilda Rotz köpte huset i mars 1919 och sonen Runo med hustru Linda bosatte sig där omkring 1920. "Ruckes" hustru Linda startade "Park-Café" i oktober 1929. Att huset revs var nog en av tidernas kulturskandaler i Mariehamn.

MIRAMAR2.gif (8605 bytes)

 

MIRAMAR.gif (22740 bytes)

Vi ser rumsplanen i den första familjens era. Senare skedde stora förändringar när restaurangrörelsen växte.

© Copyright Mariehamns stads kulturnämnd 1999

Sidan uppdaterades