filler    
filler filler mariehamn.ax
filler   filler
filler
fireworks mariehamn filler party mariehamn photo brendan delany filler nature mariehamn photo jacob saurén
filler filler filler filler filler
mariehamn historia filler mariehamns jubileum filler mariehamns media
filler
filler

HISTORIA

JUBILEUMSÅRET

MEDIA

mariehamn.ax

 
filler
mariehamn history
filler

Din historia
Ta del av din historia och upptäck till exempel hur många badhus det fanns på 1920-talet i Mariehamn. [LÄS MER]


filler
filler   filler
filler nyan filler
filler   filler
filler aland filler
filler   filler
filler
mariehamn din historia
filler filler filler
filler Läs om den fascinerande historien med Mariehamns stad filler
filler filler filler
Din historia
Jerker Örjans och Folke Wickström har tagit initiativet till "Boken om Mariehamn" som skrivs av en författargrupp och med hjälp av allmänheten.

Nedan hittar du länkar till artiklarna i lokaltidningarna och längre texter i Word om en del av historierna som kommer att finnas med i boken.

divider

Brevet från Amerika
Louisa Kaymen, en ättling till en av de första mariehamnarna Edla Sofia Ross, får kontakt med släkten i Mariehamn och besöker Åland 1994. Hon berättar om sina spännande upplevelser i ett brev till författarna. Hon hittar sitt ursprung och sig själv. Hennes man konstaterar: ”Du är en ålänning”.

Stadens första mantalslängd. Stadsbornas antal var 35. I familjen Erik Karlsson på sista raden fanns hustrun Stina Sofia Eriksdotter från Junkars i Gottby och minderåriga barnet Edla Sofia. Familjen kallade sig Ross, men häradsskrivaren nöjer sig med Karlsson. (Ålands landskapsarkiv).

edla sofia ross, east hampton, conneticut, 1927, fotot tillhör david wylie

stadens första mantalslängd

external link [LÄNK] word document [LADDA NER 1] word document [LADDA NER 2]    

divider

Mariehamns vapen
Författarna har forskat i bakgrunden till stadens olika vapen. För första gången publiceras bilden av det synnerligen spektakulära vapen som kejsarinnan Maria Alexandrovna godkände men som trots det aldrig blev stadens vapen.
mariehamns vapen


external link [LÄNK] word document [LADDA NER 1]        

divider

Familjen som gett namn åt en stadsdel
Familjen Ross, den nya stadens fattigjon, visar sig komma från en märklig släkt, som kan spåras till 1100-talets Skotland. Rossarna i Mariehamn hamnar i Förenta staterna och deras ättlingar får genom författarna kontakt med sina rötter i staden.
mågen nils gustavs


external link [LÄNK] word document [LADDA NER 1]        

divider

Övernässtugan
Övernässtugan, också kallad Marthastugan, var något av en privat social institution, skriver författarna, där fick många av stadens olycksbarn tak över huvudet. Men där bodde också sockenskräddaren Carl Mattsson och den aktade badstugeägaren Brita Katarina Eriksdotter. Detta, det enda bevarade huset från byn Övernäs, är möjligen ett gammalt båtsmanstorp.
övernässtugan


external link [LÄNK] word document [LADDA NER 1]        

divider

Byn som försvann
I Korrvik i Västra Ytternäs växte ett tjänstemannasamhälle upp som en följd av att Mariehamns lotsstation öppnades 1861. Författarna kallar det lotsbyn och berättar byns tidvis dramatiska historia. I dag finns knappt något spår av detta samhälle.
Lotsen Karl August Söderlund och hustrun Anna Erika framför sin nybyggda gård någon gång på 1890-talet. Den lilla enkelstugan är det äldsta vi känner till i Korrvik. Hit flyttade torparen Erik Karlsson Söderlund från Mansas i Övernäs på 1840-talet. Fotografiet tillhör Torolf Beckman


external link [LÄNK 1] external link [LÄNK 2] word document [LADDA NER 1]    

divider

Tantkraft och elkraft
Författarna berättar om de två torpen på Klinten under stadens allra äldsta tid och hur området långsamt exploaterades efter sekelskiftet 1900.
Klintstugan. Här bodde Alma och Aina Ahlfors och Julia Reipsar. Huset blev under elektricitetsverket. Teckning Einar Ahlfors, tillhör Bengt ”Bebbe” Ahlfors

external link [LÄNK] word document [LADDA NER 1]        

divider

Daler sätter fart på klinten
I den andra artikeln om Klinten berättas hur Mariehamnarnas utflyktsmål före andra världskriget genomgår stora förändringar med byggandet av elektricitetsverket 1939 och något år senare av Rundbergs såg. I dag finns på sågens plats Kvarteret iTiden.
Mariehamnarnas utflyktsmål, idyllen på Klinten före andra världskriget, bild Folke Wickström


external link [LÄNK] word document [LADDA NER 1]        

divider

Har du varit i Klint-Mors stuga
Klinttorpet är målet för de första mariehamnarnas sommarutflykter. Varför?, undrar författarna. Det visar sig att torparen där Serafia Nordlund, Klint-Mor kallad, under årtionden håller kaffestuga för Mariehamnsherrskapen. En av stadens första kvinnliga entreprenörer.
Aina Nordblom på Klinttorpets trappa serverar kaffe åt två Mariehamnsdamer före sekelskiftet 1900. Fotot tillhör Aira och Bengt Linde


external link [LÄNK] word document [LADDA NER 1]        

divider

Sundkarlar i stan
Kapten J.E. Sundström är den första av två Sundkarlar som författarna presenterar. Han kom från enkla förhållanden, blir välbärgad i staden men faller djupt och får ett tragiskt slut.
Träsk gård. Hustruns hemman Träsk i Sund. J.E. Sundström gifte sig till frälsehemmanet Träsk i Sund. Den vackra karaktärsbyggnaden från 1800-talet är ett av de sista bevarade exemplen på empirearkitekturen på Åland. Så här kunde några av de tidigaste stadsgårdarna ha sett ut. Foto Folke Wikström


external link [LÄNK] word document [LADDA NER 1]        

divider

Badstugor
Stadens krönikörer har helt glömt bort den personliga hygienen. I den här artikeln behandlas några av de viktigaste små och större badstugor som funnits i Mariehamn under olika tider.
Teckning Folke Wickström


external link [LÄNK] word document [LADDA NER 1]        

divider

Stadshuset 70 år
En riktig långdans var det förrän staden fick ett stadshus 1939. Alla turer är inte lätta att förstå, säger författarna, som försöker klarlägga en intressant och viktig del av stadens historia.
Stadshuset sett från Öhbergska backen. Tävlingsskissernas graciösa lätthet i detaljerna har försvunnit i den byggda versionen. Byggnadsmassans monumentalitet har istället maximalt understrukits. Teckning:Folke Wickström


external link [LÄNK 1] external link [LÄNK 2] word document [LADDA NER 1]    

divider

Lilla holmen
Artikeln berättar historien om stadens stränder, hur de hotats av avlopp och exploatering men trots allt fortfarande är tillgängliga för stadens invånare i nästan hela sin längd.
Tullarns äng på 1860-talet. Stadsbor samlade vid kägelbanan. Tullförvaltare Carl Johan Calonius , som gav namn åt parken sitter längst till vänster på bilden. I bakgrunden ses Lilla holmen som då hette Algrundet och saknade broförbindelse. Bild Ålands museum


word document [LADDA NER 1]          

divider

På amerikanska i Mariehamn
Stora skaror ålänningar emigrerade i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet till Amerika. Många av dem skulle dock återvända och delta i byggandet av staden.
Amerikahus vid Neptunigatan 39. Tusentals hus av den här typen byggdes i New Yorks och New Jerseys förstäder. Den nedre bilden, som tillhör Nina och Gösta Hansson, är ett av de hus som Algot Johansson byggde i USA.  På husväggen kan man urskilja en skylt med texten ”For Sale”. Huset i Mariehamn uppfördes av snickaren Erik Malmqvist från Finnö i Geta.  Malmqvist återvände från USA 1920 och byggde huset 1921. Malmqvist bodde där med sin familj några år tills hustrun Agda sade: Jag vet ett ställe där vi kan ha det bättre. Familjen flyttade tillbaka till USA men återkom till Åland under depressionen och bosatte sig i Finnö där Malmqvist byggde ytterligare två Amerikainspirerade hus. Ritningen till huset i Mariehamn är gjord av arkitekt Oskar Bomansson från Saltvik. Huset ägs av Sven-Erik Johansson. Illustration Folke Wickström


word document [LADDA NER 1]          

divider

Mångsysslaren Johannes Sundström
I en tidigare artikel har vi berättat om kapten Johan Edvard Sundström. Här följer historien om en annan Johan Sundström som också växte upp i Finby i Sund. Även denna Sundström hade sitt efternamn efter en brofogde i Finby. Direkt släkt torde de dock inte ha varit.
Många yrken. Johannes Sundström som ung blickande mot framtiden. Han prövade sin lycka i 14 yrken. Fotografiet tillhör Carita Sundström-Olofsson


external link [LÄNK 1]          

divider

Hantverkaren som blev statstjänsteman
Här fortsätter Ingemar Ekman, Folke Wickström och Jerker Örjans att berätta om de första mariehamnarna och deras ättlingar. De skriver nu om sockenskräddaren Karl Mattsson som blev tulltjänsteman i Mariehamn.
På bilden Karl Mattsson


external link [LÄNK 1]          

divider

S.G. Ahlfors – framgångsrik affärsman
Stadens första invånare kom utan undantag ur ganska enkla förhållanden. Många gjorde exceptionellt väl ifrån sig. En av dem var Sven Gustaf Ahlfors från Björneborg. Ingemar Ekman, Folke Wickström och Jerker Örjans fortsätter här sin serie om de första mariehamnarna.
sven gustaf ahlfors och hans hustru Anna


external link [LÄNK 1]          

divider

Lite annorlunda torpare
Våra torpare var minsann speciella, rossarna vid Svibyviken adel med anor från 1100-talet och Boström vid Slemmern med statstjänst och förtroendeuppdrag. Här inleder Folke Wickström och Jerker Örjans en serie arktilar om de första mariehamnarna, ett led i uppspårandet av deras ättlingar för stadens 150-årsjubileum.
mariehamn i begynnelsen


external link [LÄNK 1]          

divider

Hindersböle gård från Hendrik i Böle
Hindersböleområdet har varit bebott alltsedan vikingatiden. Om detta vittnar drygt 60 gravkullar och en medeltida husgrund öster om den vattenled som då sträckte sig från Slemmern norrut in i Jomala.
HINDERSBöLEKARTA. Hindersböle. Lantmätare Anders Mörns detaljerade karta över Hindersböle från 1759


external link [LÄNK 1]          

divider

Strömborgarna, en fläkt fr stora världen
Ingenting blev som det var tänkt! Mariehamn skulle bli ett centrum för storfurstendömets utrikeshandel. Men staden blev en fridfull trädgårdsstad med idel trähus. I husen bodde handelsbokhållare och bodknoddar från Åbo och Björneborg, åländska drängar och pigor och några lotsar och tulltjänstemän från Föglö, Degerby var ett tjänstemannasamhälle framom andra på Åland.
övernäs by 1870


external link [LÄNK 1]          

divider

 
Övriga länkar
Nedan ett par länkar till Mariehamns historia på kulturförvaltningens och stadsbibliotekets sidor.
hilda hongell


external link [LÄNK 1] external link [LÄNK 2]        

divider

 
filler
filler Evenemang 2011  
filler filler filler
filler    
filler
mariehamn segelkung
 
mariehamn city walks
 
mariehamn modellstaden