Kulturpolitiskt program 2006-2011 

POSITION, KURS OCH DESTINATION:

1. Inledning

2. Kulturpolitiskt program för Mariehamns stad

3. Kulturnämnden

4. Stadsbiblioteket

5. Allmänkulturen

6. Kulturarvet och framtiden

1. Inledning

Stadsstyrelsen tillsatte i maj 2004 en tvärpolitisk kommitté med uppdrag att utarbeta ett kulturpolitiskt program för Mariehamn med följande sammansättning: Katrin Sjögren (lib), ordförande, Margit Holmberg (c), Camilla Gunell/Irene Uhlin (s), Donny Isaksson (ob) och Mikael Lagström (fs). Uppdraget skulle slutföras inom år 2004. Till sekreterare i kommittén kallades kulturchef Tom Eckerman. Kommittén begärde och fick förlängd arbetstid till 30.6.2005.

Kommittén har i sitt arbete valt att:

* beskriva nuvarande kulturverksamhet i staden

* kommentera verksamheten

* visa på önskvärd utveckling av kulturlivet

* ge konkreta exempel på mål och visioner

Det kulturpolitiska programmet är övergripande och ska genomsyra stadens samtliga verksamheter. Programmet anger inriktning för det kulturpolitiska arbetet i Mariehamn under perioden 2005 – 2011 men kan ändras och kompletteras. Underlag för programmet är bl.a. de senast antagna målsättningarna för kulturpolitiken, " Kulturstaden Mariehamn", som godkändes 1994 av kulturnämnden och stadsfullmäktige. Kulturnämnden 2000-2003 tog fram en kulturpolicy, som även använts som grund för detta arbete.

Kommittén har i sitt arbete kallat in sakkunniga inom och utanför kulturförvaltningen. Via webben har man kunnat bekanta sig med olika kulturpolitiska program och strategier. De program som funnits tillgängliga har varit till hjälp för att skapa en struktur, men har till sin omfattning utgjort betydligt större enheter än Mariehamns stad.

Vad är kultur?

Kulturen kan beskrivas som en fortgående process som styrs av det omgivande samhällets betingelser och individers varierande behov. Kulturell verksamhet skapar utrymme för gemenskap och en grund för människors kulturella identitet.

Kultur kan vara människors sätt att leva, tänka och verka inom ett visst område och vid en viss tid men är framförallt kommunikation och möten med det bekanta och invanda men också det nya eller främmande.

I detta program har vi utgått från kulturen som uttryckssätt, en verksamhet inom områden som bildkonst, musik, teater, litteratur, film, arkitektur m.m. Med invånarnas behov och intressen i fokus önskar vi se kulturen som en faktor för livskvalitet. Att stödja mångfalden, sprida kunskap om de olika kulturerna, mötas, inspireras av och berika varandra, inte strömlinjeforma.

Enligt Sven Nilsson i Kulturens nya vägar slog begreppet kulturpolitik igenom på 1970-talet. Man gjorde då ingen tydlig åtskillnad mellan policyskapande och verksamhetsutveckling på kulturområdet. Fortfarande finns inget vedertaget begrepp för dem som arbetar med ledning och utveckling av kultur i projekt, institutioner och så vidare. Som begrepp bör dock kulturpolitik reserveras för arbetet att formulera mål och policy samt ange ramar och riktlinjer.

2. Kulturpolitiskt program för Mariehamns stad 

Mariehamn

Stadens kulturella verksamhet kunde präglas av begreppen "våga och värna" såväl som "modernt och modigt". Att våga är att visa mod, medan begreppet modernt inte utesluter att man värnar om den kultur som redan finns. Det skall i staden finnas en öppenhet, ett mod, att ta emot men även att ge och förmedla. Det är staden som är först med att i högre grad ta emot influenser utifrån. Kulturlivet i Mariehamn skall täcka ett så stort spektrum som möjligt. Vi bör även satsa på det som kan anses smalt. I framtiden kan det smala mycket väl komma att utgöra en del av en bred kulturuppfattning.

Med sina nästan 11.000 invånare är Mariehamn belägen mitt emellan två kulturer och känslig för grannområdenas dragningskraft. Det geografiska läget ger invånarna möjlighet att ta del av det mångsidiga utbud och de influenser som grannstäderna erbjuder. Ålänningarna har alltid varit ett resande folk och med hjälp av moderna kommunikationsmedel kan man idag med lätthet resa både i praktiken och virtuellt.

Stadens invånarantal har inte avsevärt ökat de senaste åren, däremot ökar antalet personer över 65 år. Dessa beräknas stiga till 24 % år 2020 mot dagens 16 %. Det är viktigt att ha denna prognos i åtanke vid framtida kultursatsningar. En integrering av nya invånare från olika delar av världen kommer också att ställa nya krav på samhället.

Mångfaldens Mariehamn

Mariehamn är idag på väg att bli alltmer mångkulturellt. Den etniska mångfalden berikar staden och dess kulturutbud. Inom kultursektorn måste det finnas stor medvetenhet om och utrymme för även det icke traditionellt åländska.

Kultur har många språk och uttrycksformer som kan bidra till ökad förståelse och tolerans mellan människor och därmed främja integrationen.

Ett starkt och fritt kulturliv med mångfald och kvalitet är en välfärdsfråga för Mariehamn. Ett tillåtande klimat för det fria skapandet är gynnsamt för utvecklingen inom många olika områden och gör staden attraktiv att leva, bo och verka i. Konsten i dess olika uttrycksformer erbjuder nya synsätt och infallsvinklar som är viktiga faktorer för dynamiken och kreativiteten i ett samhälle med en god livsmiljö.

Mariehamn representerar som centralort för Åland den enda miljön med urban prägel i landskapet. Detta medför att alla urbana aktiviteter förläggs i staden. Härav följer att de eventuella olägenheter och störningar som uppstår bör kunna tolereras, eftersom allmännyttan, i form av ett livaktigt kulturnäringsliv i en stad, som är höggradigt beroende av sin besöksnäring, så kräver. Vidsynthet och tolerans behövs.

Koordination av de kulturella resurser som finns i staden bör göras. För kulturens del är Pommern, barnomsorgen, skolförvaltningen, Medis och fritidsförvaltningen viktiga när det gäller samarbete. Även andra instanser i staden, såsom fastighetsavdelningen och centralförvaltningen, är självklara samarbetsparter och viktiga för att kulturförvaltningen skall kunna fungera tillfredsställande.

Kvalitet

All kulturverksamhet som staden driver eller stöder ska utmärkas av hög kvalitet. Kvalitet är ett sammansatt begrepp som kan vara svårt att mäta. Inom varje konstområde och institution ska utvecklingsarbete ständigt pågå.

Tillgänglighet och delaktighet

Den nya generalplanen för Mariehamn betonar att kulturen är en mycket viktig del av staden. För att alla invånare ska kunna delta i kulturlivet måste utbudet ha en bredd som tillfredsställer människors olika behov och upplevs som relevant. När staden utvecklas och växer måste också kulturverksamheterna förändras och utvecklas. Nya bostadsområden kräver även de en anpassning av den kulturella infrastrukturen.

Aktivt deltagande i kulturlivet är viktigt för folkhälsan och vårt välbefinnande. Kulturlivet kan vara ett verkningsfullt instrument i friskvården och kan på en arbetsplats bli en viktig social aktivitet som ökar samhörigheten och trivseln. Tillgänglighet förutsätter fungerande information. Man kan inte nå en publik som inte känner till utbudet. Därför måste effektivare informationsarbete utvecklas.

Kulturverksamheterna ska eftersträva så god tillgänglighet som möjligt för människor med funktionshinder. Den fysiska miljön, kommunikationen och informationen skall utformas så att de inte utesluter någon. Bemötande och attityder är en betydelsefull del av tillgängligheten. Personer med funktionshinder ska också ges goda förutsättningar att själva vara utövare.

För att alla ska få tillgång till kulturella upplevelser måste uppsökande verksamhet ha en stark ställning inom kulturpolitiken. Anställda hos staden och andra uppdragstagare, som genom sitt yrke kommer i kontakt med personer med funktionshinder kan liksom handikappföreningarna vara förmedlande kanaler till kulturen. Alla skall utifrån sina personliga möjligheter kunna tillgodogöra sig kulturutbudet. I dag finns det väl anpassade medier som gör det möjligt för de flesta att ta del av litteratur. Dessa möjligheter måste komma alla till del.

3. Kulturnämnden

Enligt instruktion för kulturnämnden och kulturförvaltningen godkänd av stadsfullmäktige år 2000 är nämndens uppgifter att förutom vad i övrigt stadgas:

* Inköpa och förvalta konstverk

* Fördela och övervaka bidrag

* Föreslå namn på gator och allmänna platser

Nuvarande instruktion samt delegationsordning håller på att revideras. Biblioteket skall fungera som ett forum för demokratin i Mariehamn. Kulturförvaltning bör ge kulturkonsultation och fungera som en kunskapsbank för kulturutövare i staden. Jämställdhet skall vara en naturlig del i all kulturell verksamhet. Det är även viktigt att höja kvaliteten på servicen genom kontinuerlig utvärdering av verksamheten och nämnden skall sträva till att ge kulturen förbättrade resurser i proportion till stadens övriga verksamheter.

Nämnden fördelar medel som anvisats för organisationer och föreningar enligt de bidragsregler som antogs av stadsfullmäktige 1994. För evenemangsbidrag har nämnden i samarbete med fritidssektorn utarbetat skilda regler.

Med hjälp av de olika bidragsformerna (grundbidrag, projektbidrag samt evenemangsstöd) stöder och uppmuntrar staden till en mångfald av kulturyttringar. Dessa ger en viss grundtrygghet till föreningsverksamhet samt stöder även projekt av engångs eller experimentell karaktär. Detta gör bidragssystemet flexibelt och dynamiskt. De olika bidragsmöjligheterna utgör ett fungerande instrument för att bedriva aktiv kulturpolitik. Film och media stöds bl.a. genom projektbidrag för dokumentation av kulturarvet i Mariehamn, och produktioner med Mariehamnsanknytning.

Utvecklingen av den kulturella infrastrukturen, ökade informationsinsatser och bättre samordning är tre viktiga områden inom den lokala kulturpolitiken som skall uppmärksammas mer i syfte att uppnå de kulturpolitiska målen.

Kulturnämndens anslag har sedan år 2000 från att ha varit 4,5 % av stadens driftsutgifter sjunkit till 3.1 % år 2005. Det bör vara kulturnämndens strävan att till mandatperiodens slut få kommunbidraget på samma nivå som vid millennieskiftet och till 5 % år 2011 då staden blir 150 år.

4. Stadsbiblioteket

Mariehamns stadsbibliotek har blivit ett välkänt hus i hela Norden. Det vackra blåa huset har gett mariehamnare och ålänningar i gemen ett kulturellt vardagsrum. Biblioteket är navet i stadens kulturliv, bibliotekets del av kulturbudgeten är 75-80 %.

Mariehamns stadsbibliotek – centralbibliotek för Åland, lyder administrativt under kulturnämnden i Mariehamn, men skall i egenskap av centralbibliotek vara tillgängligt för alla ålänningar med behov av biblioteksservice.

Biblioteket vid Högskolan på Åland, som är integrerat i stadsbiblioteket, betjänar i första hand studerande och lärare vid högskolan. Hela biblioteksverksamheten grundar sig på den åländska bibliotekslagen (ÅFS 82/1997) och förordningen (ÅFS 83/1997).

Centralbibliotekets huvudsakliga uppgifter enligt lag och förordning är att upprätthålla den centrala mediedatabasen Katrina, att samla och upprätthålla en alandicasamling samt att fungera som rådgivande instans för kommunbiblioteken på Åland. Förhållandet mellan landskapet och Mariehamns stad regleras genom avtal.

En värdegrund för folkbiblioteken är UNESCO:s folkbiblioteksmanifest, ursprungligen formulerat 1949 och senast omarbetat 1994. Dess grundläggande syn är att folkbiblioteken skall vila på samhällsansvar, bekostas av allmänna medel och erbjuda sina tjänster kostnadsfritt.

Integrationen mellan högskolans bibliotek och stadsbiblioteket har möjliggjort gränsöverskridningar som ger låntagargrupper med skilda behov kontakt med olika servicealternativ. Högskolans bokbestånd är tillgängligt även för icke högskolestuderande, och de studerande har tillgång till ett bibliotek med mer personal och öppethållande än vad som annars skulle ha varit möjligt. Tillgången till kurslitteratur, såväl pappers- som e-böcker, liksom abonnemang på databaser är viktiga för både högskole- och folkbibliotek.

En separat plan för medieurvalsprinciper är under arbete och utgörs av dels en långsiktig principplan, dels en årlig anskaffningsplan som tar hänsyn till aktuella behov.

Teknisk utveckling

Mediedatabasen Katrina har stor betydelse för medieförsörjningen på Åland. Samtliga 16 kommuner medverkar, vilket torde göra Katrina till en av de effektivaste formerna för kommunal samverkan som kan uppvisas på Åland i dag. Dessutom deltar ett stort antal institutioner med olika huvudmän. Det bibliotekssystem som utgör grunden utvecklas ständigt, och det är av stor vikt att det åländska bibliotekssystemet kan följa med i utvecklingen av informationsförsörjningen. Man kan tala om "24-timmarsbiblioteket" med generell tillgång till biblioteket såväl fysiskt som via Internet med möjlighet till sökning, reservationer och omlån. Bibliotekets meddelanden till låntagarna per e-mail och SMS bör ytterligare utvecklas i takt med tekniken. Tekniken utvecklas även beträffande möjligheten att erbjuda mer profilerad information till låntagare som en typ av abonnemang. Även stadsbibliotekets roll som informationscentrum för Mariehamns stad poängteras i stadens nya kommunikationspolicy, vilket ställer nya krav inte minst på informationsförmedlingen mellan stadshus och stadsbibliotek till medborgaren. Allt snabbare lansering av nya media ställer stora krav på bibliotekets mediebevakning och resurser: t.ex. nedladdning av e-böcker och ökad efterfrågan av filmer för utlåning. Försök pågår på en del håll med att även erbjuda nerladdning av musik.

Service till olika målgrupper:

Barn före skolåldern: Samarbete med dagvård och andra institutioner. Information till föräldrar och personal. Ett rikhaltigt och tillgängligt mediebestånd i barnavdelningen.

Barn i grundskoleåldern: Mariehamns skolor har utbildade skolbibliotekarier som stöder skolarbetet. Även folkbiblioteket har en viktig central funktion och kompletterar utbudet på fritid och lov. När en biblioteksplan för Mariehamn ska utarbetas bör detta ske i samarbete med skolförvaltningen.

Ungdomar: De flesta ungdomar går i någon av gymnasialstadieskolorna som drivs av landskapet. Någon plan för biblioteksservicen i dessa skolor finns inte, och stadsbiblioteket utnyttjas individuellt av elever och lärare. En plan för landskapets skolors biblioteksservice vore önskvärd men åligger inte kommunala instanser. Studerande vid högskolor på andra orter har tillgång till biblioteket på distans via Internet och kontakt kan tas via e-post och SMS. Den snabba tekniska utvecklingen ger stora möjligheter till utökning av denna service och biblioteket måste följa utvecklingen.

Vuxna: Biblioteksverksamhet för fritid och förkovran i traditionell form. Service för informella studier i fysisk eller virtuell miljö.

Personer över 65 år: Befolkningsprognoserna visar att andelen pensionärer på Åland liksom i närområdena ökar. Behovet av Boken kommer-service och talboksservice kommer att öka eftersom allt fler pensionärer kommer att vilja behålla sin servicestandard även kulturellt. Pensionärsföreningar, hemtjänst m.m. blir viktiga kanaler mellan bibliotek och låntagare.

Personer med olika typer av funktionshinder: Biblioteket ska fortsättningsvis vara tillgängligt för personer med såväl rörelsehinder som andra former av handikapp. Talboksbeståndet är tillgängligt för alla talboksberättigade (alla som av olika skäl inte kan läsa tryckt text, alltså inte bara synskadade). Eftersom produktionen av talböcker i Sverige helt kommer att överföras på DAISY-formatet, ett slags CD-ROM som inte kan spelas i vanliga cd-spelare, blir det angeläget att få till stånd en säkring av tillgången på subventionerad uppspelningsapparatur. Övergången till det nya formatet har inte kommit lika långt i Finland, och våra talboksberättigade efterfrågar huvudsakligen litteratur på svenska. Samarbete med handikapporganisationerna blir här en viktig uppgift för biblioteket. Bibliotekets insats koncentreras till att bygga upp beståndet och förmedla tillgång till litteraturen även i den nya formen. Möjlighet till egen inspelning av t.ex. talbokskatalog och åländska böcker i DAISY-format bör finnas, förslagsvis i samarbete med taltidningsproduktionen.

Personer med annat modersmål än svenska: Mediebeståndet på andra språk än svenska, finska, engelska och övriga skolspråk är ännu obetydligt. Lån och depositioner från invandrarbiblioteken i Helsingfors och Stockholm är en viktig tillgång. Att skaffa större eget bokbestånd för de minsta språkgrupperna ses som oändamålsenligt. Anskaffningen bör följa den ökade efterfrågan men kan försvåras av brist på tillgång. Beståndet av tidningar och tidskrifter från andra länder blir allt viktigare, antingen som papperskopior eller som internetlänkar. Möjligheten att på Internet läsa hemlandets tidningar bör förbättras och marknadsföras.

Genom tillgänglighet, servicevilja och allmänbildning ska biblioteket vara ett flexibelt och levande vardagsrum för staden och dess medborgare, såväl som för besökare från när och fjärran.

5. Allmänkulturen

Vad det gäller allmän kulturell verksamhet kan man konstatera att det redan finns många institutioner och föreningar som erbjuder medborgarna delaktighet av många slag. I olika sorts arrangemang ges lokala kulturutövare möjlighet att möta en större publik som lockats till evenemang med gästande artister.

Antalet offentligt finansierade institutioner som bedriver kulturverksamhet är förhållandevis stort i Mariehamn. Nämnas kan de stora institutionerna som lyder under Ålands landskapsregering: Ålands museum och Ålands konstmuseum. Vidare finns Sjöfartsmuseet, Musikinstitutet, Nordens Institut och Museifartyget Pommern. Till detta kommer ett trettiotal kulturföreningar som är registrerade i Mariehamn. Föreningarnas verksamhet är spridd över musik, konst, teater, film, litteratur m.m.

Antalet kulturarbetare har ökat, vilket bl.a. kan skönjas inom teatern men även inom bildkonsten och inom film- och musikområdet. För närvarande finns det ett flertal konstgallerier i staden. Även antalet konsthantverksbutiker har ökat. Man kan i korta ordalag beskriva kulturverksamheten som riklig, bred och varierande.

Tvärsektoriell verksamhet

Redan nu finns ett relativt brett kulturnätverk utvecklat och samarbetet har på många håll hittat fasta former. Kulturnämnden skall fortsättningsvis initiera gränsöverskridande evenemang, nya kulturformer, uttryck och samarbete med olika kulturaktörer. Det ska finnas ett brett utbud av evenemang.

För att kunna maximera såväl ekonomiska som kunskapsmässiga synergieffekter, är det viktigt att gynna tvärkulturella projekt med flera samarbetsparter. Under temaår kunde ett konst/kulturområde prioriteras. På detta sätt kunde även olika målgrupper lyftas fram t.ex. barn, ungdomar och de som bor i stadens äldreboenden. Tvärsektoriell verksamhet innebär samarbete med stadens olika förvaltningar, skolor, äldreomsorg etc. Eftersatta områden kunde staden lyfta fram genom ovannämnda åtgärder.

%-principen

Det utvidgade konstbegreppet som samtidskonsten medfört ställer nya krav men erbjuder även nya möjligheter beträffande offentliga konst- och utsmyckningsuppdrag.

Vid sidan av anskaffning av permanenta verk bör även utrymme för temporära konstnärliga projekt beredas.

Staden utvecklas och nya byggprojekt planeras. Kortsiktiga ekonomiska hänsynstaganden får inte hindra att kvalitet och estetiska värden prioriteras högt i stadens utveckling. Staden har sedan 2001 tillämpat den så kallade % -principen där 1 % av ny- och ombygnads kostnader reserveras för den konstnärliga utsmyckningen.

Enprocentsregeln för inköp av konst till offentliga institutioner skall gälla. Den konstnärliga gestaltningen ska tidigt i processen ingå som en självklar del av den fysiska planeringen. Brukarna ska vara delaktiga i beslutsprocessen kring konstverken. Tillämpningen av %-principen kommer att fortsätta under perioden 2005-2007.

6. Kulturarvet och framtiden

Ett levande kulturarv

Det samhälle vi formar i dag utgör grunden för morgondagen. Det kulturliv och kulturarv vi överlämnar till framtiden kommer att ha betydelse för hur demokrati, yttrandefrihet, tolerans, jämställdhet, ekonomi, näringsliv och välfärd utvecklas. Kulturlivet är avgörande för människors utveckling och ger dem medel att uttrycka sin mening, påverka, ifrågasätta och förändra. I konsten finns det både fakta och åsikter, fantasi och kunskap. Det fria ordet är viktigt att hävda också i den lokala kulturpolitiken som grund för demokrati.

Till folkbildningen räknas kulturminnesvård och kulturlandskapsvård, vilka syftar till att bevara och levandegöra kulturhistoriska värden. Tillgång till den egna historien och kulturarvet är en medborgerlig rättighet. Kulturarvet bör vara en levande del av kulturen med full tillgänglighet. Identitet och förankring i den egna historien är viktigt för förnyelse och utveckling. I staden finns ett stort antal kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Ett samlat grepp bör tas för att bevara och praktiskt utnyttja dessa för medborgarnas behov.

En långsiktig och permanent lösning gällande stadsmodellernas framtida placering bör utarbetas. En utvidgning av Ålands Museum kunde ske där både modellstaden och stadens kulturarv ges tillräckligt utrymme. Lars Soncks och Hilda Hongells betydelse för arkitekturen i staden bör lyftas fram.

Mariehamn som enda stad på Åland bör speciellt ta fasta på att representera den urbana kulturen. Den maritima miljön vittnar om stadens omedelbara kontakt med havet. I Västra hamnen ligger byggnadshistoriskt viktiga byggnader (Segelpaviljongen, Sjöfartsmuseet, Tullhuset, Lotsstugan och ute i havet Kobba Klintar) samt stadens symbol, den fyrmastade barken Pommern. På östra sidan sker en kontinuerlig utvidgning av Sjökvarteret. Samtidigt som kulturnämnden i Mariehamn stöder arbetet med att dokumentera staden som den såg ut på 1920-talet bör stor vikt läggas vid det maritima arvet. Det bör värnas i harmoni med den moderna tiden. Det går t.ex. att med modern teknik nå och presentera museimaterial som bevarats men ännu inte givits tillräckligt utrymme. Pommern är en del av en världsunik maritim helhet. Fartyget bör bevaras och levandegöras för framtiden. Speciellt hamnen som utgör Mariehamns fasad mot omvärlden bör planeras så att den öppnar sig och verkar välkomnande. Information om staden bör finnas tillgänglig redan på de fartyg som angör hamnen.

Mariehamn i världen

Ett dynamiskt kulturliv kräver ett fritt utbyte av idéer och metoder. Kulturlivets företrädare deltar i internationellt samarbete där de kan visa sina verk och verksamheter och få impulser utifrån. Det är i kommunens intresse att stödja sådant. Ett alltmer integrerat Europa erbjuder tillfällen till gränslösa samarbeten.

År 2011, då staden fyller 150 år, är även det år då Finland tillsammans med Estland står som värd för Europas kulturstad. Åbo som kommer att ansöka om att få bli kulturstad 2011 har även visat intresse för samarbete med den närliggande skärgårdsregionen och dess huvudstad.

Framtidsvisioner

Behovet av en stadsteater, stadsorkester, stadsmuseum, fungerande biograf bör diskuteras vidare. Det är viktigt att olika konstformer finns representerade i staden. Endast fantasin sätter gränser för hur de olika konstformerna kan utvecklas. Lokaler för film, teater och musik bör skapas som ett komplement till det av landskapet planerade kultur- och kongresshuset. Både professionella och amatörer i Mariehamn bör erbjudas lämpliga scener i ändamålsenliga lokaler.

Finansiering

Det expansiva kulturliv vi i framtiden behöver, både för vårt mentala, kroppsliga och ekonomiska välbefinnande på Åland, måste söka sig alternativa, betydande inkomstkällor. De redan tillgängliga är befintliga kulturfonder i vårt närområde. Kvalitativa satsningar ger större utdelning. Medborgarfinansiering genom intressegrupper, bildandet av stiftelser samt avgiftsfinansiering (=biljettintäkter) kommer sannolikt att öka framledes. Professionalisering inom och bolagisering av allt flere delar av kulturproduktionen ställer våra samhälleliga bidragsformer under stort förändringstryck. Det måste bli möjligt att göra ekonomisk vinst och därigenom försörja sig på kulturverksamhet.

Detta leder till betydligt ökat intresse för sponsorering och även, ännu viktigare, direkt investering i konstnärligt skapande och slutprodukterna av dessa.

Näringslivet är en potentiellt stor ekonomisk tillväxtfaktor i vårt kulturliv. För bibehållande av konstnärlig dynamik och kreativitet måste givetvis armlängdsprincipen tillämpas visavi alla bidragsgivare/investorer.

Kultur i besöksnäringen

Det finns ett ökande intresse för turism med innehåll och upplevelser i fokus.  Kulturturismen sägs vara den del av resemarknaden som ökar mest. Kulturarrangörer har chans att nå ny publik. Kulturinslag i kongress- och konferensverksamhet blir allt viktigare. För konsthantverkare, designers och konstnärer innebär det också möjligheter till en ny marknad. Under sommarhalvåret är kulturens betydelse för turismen stor. Målet är att utveckla kulturaktiviteter även under lågsäsong. Vi är på god väg redan med t.ex. litteraturdagarna, filmfestivalen Vera och Winterjazzen.

Övriga konstformer och kulturarenor

Arkitektur:

Öka intresset för arkitektur och byggnadsvård.

Bildkonst:

När det gäller att öka konstintresset har gallerierna en viktig roll. Uppmuntra till konstprojekt och tvärkonstnärlig verksamhet i skolor och daghem.

Dans:

En ändamålsenlig dansscen behövs i staden. Kunde förverkligas genom samarbete med aktörer och musikinstitutets dansskola.

Film:

Skapa möjligheter för barn och ungdom att berätta med rörliga bilder och ljud. Stöda och uppmuntra aktiviteter kring film och filmfestivaler. Arbeta för att ändamålsenlig utrustning och lokaler finns för att visa denna för allmänheten. Staden är betjänt av en modern biograf med multimediainredning. I samarbete med t.ex. Mediaverkstaden och genom kursverksamhet kan man skapa ett "Ållywood".

Konsthantverk/Design:

Det planerade konsthantverkshuset i Sjökvarteren blir ett välkommet tillskott. Design är ett brett dynamisk och expansivt område som på Åland främst representeras av slöjd och konsthantverk.

Litteratur:

Litteraturdagarna ska försäkras en fortsatt utveckling som en av profilbärarna för kulturen i Mariehamn. Utveckla barnens litteraturdagar. Ordna ordverkstäder och bokprat för vuxna och barn.

Musik:

En ändamånsenlig konsertsal behövs. Erbjuda ett så brett musikutbud som möjligt. Öka barn och ungdomars möjlighet att ta del av musik de normalt inte tar del av. Tillgång till övningslokaler.

Teater:

En ändamånsenlig teaterscen behövs. Uppsättningar med och för både vuxna och barn.

Stadsmuseum:

De fristående delarna av konceptet Mariehamns stadsmuseum som utgörs av byggnaderna Övernässtugan och Lotsstugan bör levandegöras genom utställningsverksamhet och kulturella aktiviter.

Kultur och Kongresshus:

Byggandet av ett KK-hus innebär ett märkbart tillskott av kulturarenor i Mariehamn. Önskvärt vore att en kulturcentral i samarbete med bl.a. Luckan i Svenskfinland kunde stationeras i KK-huset med uppgifter som att samordna, ge basservice, upprätthålla hemsidor, fungera som biljettcentral samt marknadsföra.

KULTURKONCEPTVISIONER FÖR MARIEHAMN – (en möjlighet)

Tänkbara visionära helhetskoncept:

* Det maritima

* Sjöfartsmuseet utbyggt till ett maritimt kultur- och specialkonferenscenter

* Pommern

* Sjökvarteret

* Skutor & båtar / Småbåtshamnarna

* Kobba klintar

Finansiering kunde ordnas som ett folkrederi tillsammans med allmännyttan

Projekt Västerhamn: Stadens mot havet vättande västra strandområde är, trots sin enorma potential, hopplöst underutnyttjat.

Följande tillgångar borde koordineras i det framtida KulturMariehamn:

* Vattentornet byggs in i en stor "Ålandskon" som ett synligt, symboliskt sjömärke för staden och innanmätet kan brukas som ett kulturhus.

* I konens vägg integreras en läktare i sydsydvästlig riktning

* Badhuspaviljongen konverteras med enkla medel till året-runt-teater.

* Doktorsvillan blir "Föreningarnas Hus"

* ÅSS med utbyggt koncept blir jugendpaviljong.

* Pub Bastun

* Sköljhuset

* Gamla Tullhuset

* Mariepark

* Lotsstugan

* Gamla stenkrossen exploateras till "operahus"

* Horelliområdet

Och naturligtvis det maritima koncept

Finansiering i fördomsfri joint-venture-anda där samhället finansierar en del av infrastrukturen och det privata resten inklusive drift.

En av EU.s grundare, Jean Monnet, lär ha sagt när han i slutet av sitt liv såg tillbaka på hur den europeiska gemenskapen hade utvecklats: " Om jag skulle skapa EG på nytt skulle jag börja med kulturen"